Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ELEVERNAS RELIGIOSITET OCH LIVSTOLKNING. Traditionellt har olika utvecklingsteorier intagit en central plats inom pedagogiken De viktigaste teorierna.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ELEVERNAS RELIGIOSITET OCH LIVSTOLKNING. Traditionellt har olika utvecklingsteorier intagit en central plats inom pedagogiken De viktigaste teorierna."— Presentationens avskrift:

1 ELEVERNAS RELIGIOSITET OCH LIVSTOLKNING

2 Traditionellt har olika utvecklingsteorier intagit en central plats inom pedagogiken De viktigaste teorierna har varit: Jean Piagets teori om kognitiv utveckling Erik H. Eriksons teori om psykosocial utveckling Lawrence Kohlbergs teori om moralisk utveckling

3 Piaget; Erikson; Kohlberg ( ) ( ) ( )

4 Fyra olika forskningsperspektiv kring elevers religiositet och livstolkning I Utvecklingsteorier (stadieteorier) försöker säga något allmänt om barns religiösa utveckling individen betraktas inte utifrån sin kulturella och sociala kontext II Socialiseringsteorier betraktar barns religiositet i ljuset av teorier om hur barn blir till och formas socialt (i familj och samhälle)

5 IIIFenomenologiskt perspektiv beskriver barns religiositet och livsfrågor utan anknytning till frågor om deras utveckling och socialisering alltså; forskar inte i hur barn utvecklas och formas religiöst, utan i vad som är barns religiösa tankar och livsfrågor IVKulturellt perspektiv barns religiositet förstås utifrån olika kontexter (lokalt, regionalt, nationellt religiöst liv)

6 I Utvecklingsperspektivet Kognitiv utveckling = utveckling av de intellektuella funktionerna i vid mening: Tänkande Förståelse Beslutsfattande Memorerande Problemlösande Tolkande Jämförande Bedömande etc.

7 Religiösa utvecklings- och stadieteorier Flera forskare har försökt beskriva barns religiösa utveckling i etapper eller avgränsade stadier Ernest Harms fann år 1944 i en studie av barns föreställningar om Gud följande stadier - äventyrsstadiet (3-6 år) - det realistiska stadiet (7-12 år) - det individuella stadiet (13 år och äldre)

8 Ronald Goldman utvecklade på 1960-talet en stadieteori som bygger på Jean Piagets stadier för intellektuell (kognitiv) utveckling - Goldman ansåg att Piagets stadier (sensorimotoriska och preoperationella stadierna, konkreta operationernas och formella tankeoperationernas stadier) även kunde användas för att beskriva barnets religiösa utveckling

9 En stadieteoretiker som försöker lägga ett vidare perspektiv på religiös utveckling är den amerikanska religionspsykologen James Fowler Fowler tar utgångspunkt i begreppet tro (faith), men inte i en kristen eller specifik religiös betydelse Människans försök att skapa sammanhang i erfarenheterna kallar Fowler ”human faith” ”Faith, rather than belief or religion, is the most fundamental category in the human quest for relation to transcendence” I engelskan skiljer man på ”faith” och ”belief” ”Belief” är hos Fowler en tro på något – t.ex. Gud. ”Faith”, att tro, är däremot ett verb, ett begrepp som inte har ett innehåll, men som utgör människans önskan till orientering i tillvaron

10 Tron kan vara av religiös art men behöver inte vara det. Den kan lika bra vara ateistisk eller agnostisk Mänsklig tro (faith) är primärt något kännetecknande för alla människor i och med att de är människor Tro är det allmänmänskliga medan religion förstås som olika traditioner

11 Fowler uppmärksammar alltså i sin stadieteori trons upplevelsemässiga, moraliska, social och attitydmässiga komponenter Trosprocessen utvecklas i form av stadier som också är universella Stadierna har Fowler funnit genom empiriska studier. Under tio år intervjuade han och hans kolleger 395 personer om sin trosutveckling. Personerna tillhörde olika religioner och livsåskådningar

12 Fowlers stadier för trosutveckling 0. Odifferentierad tro0 – 2/3 år 1. Intuitiv – projektiv tro 3 – 7 år 2. Mytisk – bokstavlig tro 7 – 12 år 3. Syntetisk – konventionell tro12 – 18 år 4. Individuellt reflekterande tro18 – 30 år 5. Paradoxal – konsoliderande troMedelåldern 6. Den universella tron. Den åldrande människan

13 0. Odifferentierad tro0 – 2/3 år Fowler talar om odifferentierad tro tills symbolfunktionen uppstår Mötet med omvärlden har en grundläggande betydelse för tron och den grundläggande tilliten

14 1. Intuitiv – projektiv tro3 – 7 år Barnet upplever omvärlden intuitivt Barnet är härvid starkt påverkat av de nära vuxnas trosmässiga uttrycksformer Barnet härmar stämningar, gester och riter

15 2. Mytisk bokstavlig tro (mytisk-litterär) 7–12 år Berättelser, drama, myt formar barnets världsåskådning Spänningsförhållandet mellan den yttre verklighetsorienteringen och den inre fantasin försöker barnet förena i myter och berättelser Tron tolkas gärna bokstavligt i form av moraliska regler Antropomorfa gudsföreställningar förkommer Åskådliga symboler för Gud liksom Bibelns berättelser är bärare av det övernaturliga

16 3. Syntetisk–konventionell tro år Barnet bildar sig en personlig uppfattning (”myt”) om sin identitet, bakgrund och framtid Man förlitar sig på konventionella och sanktionerade auktoriteter Fowler fann att många vuxna befann sig på detta stadium

17 4. Individuellt–reflekterande tro år Kritisk reflektion över jaget, idealen och ens uppgift i världen Självständighet och lojalitet binds vid egen tro efter moget övervägande Ur detta utvecklas ofta en genomtänkt, mogen livsåskådning

18 5. Paradoxal-konsoliderande tro (medelåldern) Erfarenhet av paradoxalitet, djup och ansvar i världen

19 6. Den universella tron (den åldrande människan) Upplevelsen av universell gemenskap och medkänsla för världen Enhet och helhet Tron blir i denna bemärkelse något samlande som bestämmer människans identitet Tro är en integrerande faktor i personligheten (alla människor konstruerar en verklighetsförståelse)

20 Detta arbete är en kontinuerlig process som bestämmer hur vi ser på oss själva i förhållande till andra, till världen och oss själva Detta konstruktionsarbete involverar inte bara förnuft och kunskap utan också värden och handling Fowler uppfattar tro därmed som verklighetsförståelse, dvs. det som präglar vad vi ser, gör och tänker och känner

21 Tro står inte i motsatsförhållande till vetande, men all förståelse eller tolkning av vetande eller kunskap förutsätter en bild av verkligheten Människans konstruktionsarbete försiggår inte i ett vakuum

22 Verklighetsförståelsen (tron) bestäms av relationer till andra, till världen, till oss själva och vårt livsprojekt – det som faktiskt betyder mest för oss i livet Detta kallar Fowler ”ultimate concerne” Vårt ”ultimate concerne” är det som mest formar vårt liv Det kan vara arbete, familj, sex, makt, pengar, Gud, kyrka eller anseende Att se tro på detta sätt är en nödvändig förutsättning för att förstå Fowlers stadieteori

23 Betydelse av Fowlers teori Om tro är något allmänmänskligt som gäller alla behöver ingen bara vara observatör och anse sig stå utanför ämnet Allas åsikter blir lika viktiga Både elever och lärare är aktörer som söker mening i tillvaron Livstolkning är därför ett bättre begrepp än tro Det är möjligt att denna tolkning sker enligt vissa utvecklingsstrukturer

24 De allra flesta av eleverna befinner sig på det andra stadiet. Vad betyder detta för undervisningen? Berättelser och berättandet blir centralt i undervisningen Fowlers teori tycks betyda att religion i årskurserna 1-5 skall bearbetas genom bibelberättelser, myter, drama och estetik hellre än genom systematisk framställning Stadierna kan även för läraren vara nyttiga att spegla sig emot

25 II Socialiseringsperspektivet Religiösa föreställningar och beteenden utvecklas inte bara inom individen Det sker genom fostran i sociala relationer och i möte med den sociala omgivningen En självklar observation: inställningen till kristendomen går tillbaka negativa och positiva upplevelser i barndomen och ungdomsåren. Sådan upplevelser präglar oss för resten av livet En del religionspsykologer har betonat det faktum att föräldrarna under det första levnadsåret kan betraktas som ett embryo till en gudsuppfattning

26 Den svenske religionspsykologen Hjalmar Sundén (1974) har framhållit att barns religiösa insikter och upplevelser förutsätter en total traditionsförmedling. Med total traditionsfömedling menar Sundén en förmedling i motsats till en enbart verbal Den kännetecknas av att man inte bara pratar med barnen om Gud utan att man också tillsammans med barnen talar till Gud Barnen får tillfälle att uppleva religiöst liv Med en sådan referensram har barn helt andra förutsättningar att ta emot, tolka och få ut något meningsfullt av undervisningen än fallet är för dem som inte har en sådan erfarenhetsgrund

27 Föräldrarnas intentioner kan delas in i tre olika grupper: 1. Den trosintegrerade har sin grund i föräldrarnas tro på kristendomens sanning och grundvärde. Förutom kristen kunskap önskar de att barnet får del av kristet liv och att tron integreras i vardagen 2. Den traditionsförmedlande intentionen har sin grund i att man värderar positivt den kristna traditionen. Föräldern har kanske själv upplevt t.ex. Aftonbön, söndagsskola och konfirmation 3. Den realitetsbaserade intentionen är en reserverad hållning till kristen fostran och undervisning. En kristen fostran kan dock motiveras med att kristendomen är en realitet som barnet kommer att möta och behöver erfarenhet av

28 Konsekvenser: Utifrån den forskning som finns kan man lugnt slå fast att den religiösa erfarenhetsgrunden som barnen har med sig till skolans religionsundervisning varierar stort Elevernas olika religiösa erfarenheter och förståelse för begrepp, skillnader i deras förutsättningar att få relevant förståelse av innehållet i undervisningen kan mycket väl vara större än på något annat ämnesområde Undersökningar visar att det i första hand är de elever som har religiösa erfarenheter med sig hemifrån som har den största behållningen av undervisningen

29 En viktig fråga blir följaktligen i vilken mån skolan kan föra in upplevelsedimensionen i religionsundervisningen, så att också de som saknar religiösa erfarenheter erhåller sådana och kan relatera dem till undervisningens innehåll och till sitt eget liv En pedagogisk utmaning för läraren blir också att synliggöra den religiösa tro och tradition som de vill att barnen skall få möta Samtalet med föräldrarna blir samtidigt tolkningshorisont som ger förståelse för elevens beteende

30 Läraren vågar bli mer dristig och kreativ när vi utifrån forskningen vet att eleverna selektivt tolkar undervisningen utifrån sin etablerade referensram Det har visat att religionsundervisningen inte har alltför stor betydelse för elevens inställning till religion

31 IIIFenomenologiskt perspektiv De två tidigare perspektiven försöker ge svar på hur religion uppstår och formas hos barn och vuxna. Men läraren bör också känna till vad barn tror på. Vilka religiösa föreställningar och erfarenheter har barn? Vilka frågor ställer de och vilken livstolkning har de? Det gäller alltså innehållet i barns religiositet

32 IV Det kulturella perspektivet Den postmoderna psykologin har kritiserat den tidigare psykologin för att för mycket rikta in sig på subjektet och generella lagar Nu önskar man i stället fokusera på relationer, kulturen och samhället I stället för intresset för människans inre vänds sökarljuset till religionen som kulturfenomen Människans religion förstås i ljuset av olika kontexter, t.ex. lokalt, regionalt eller nationellt religiöst liv

33 För läraren är det alltså en viktig källa att förstå elevens livstolkning och tro i den kulturella kontext som eleven lever i En analys av religiöst liv och livstolkning visar på viktiga normer, värden, människosyn och verklighetsförståelse som också är elevens sociala verklighet Detta tänkande leder till en kulturbaserad religionsundervisning

34 Lawrence Kohlbergs teori om moralisk utveckling En stadieteori som står i en Piaget-tradition (empirisk forskning) Influenser från pedagogen John Dewey På 1950-talet intervjuades pojkar i åldern 10 till 16 kring olika etiska dilemman Kohlberg var inte intresserad av vad pojkarna menade, utan hur de motiverade I de olika formerna av argumentation såg han följande mönster och utveckling (Kohlbergs trappa)

35 Nivå I – Prekonventionell moral stadie 1: lydnad och straff (undvika bestraffning) stadie 2: lust och belöning Nivå II – Konventionell moral stadie 3: snäll pojke/flicka (vara till lags) stadie 4: lag och ordning (sociala system) Nivå III – Postkonventionell moral stadie 5: sociala kontrakt och personligt ansvar stadie 6: universella principer

36 Avslutande reflektioner: Målet med undervisningen i religion/livsåskådningskunskap är inte att läraren skall hålla en ur ämnessynpunkt och enligt läroplanen god undervisning, utan att eleverna skall lära sig. För att vi skall kunna göra undervisningen elevcentrerad bör vi: veta något om eleverna vad de är intresserade av vad de kan vilka värderingar och normer de har o.s.v.

37 Hos religionsläraren uppkommer också följande frågor: Vilka religiösa och moraliska förutsättningar har mina elever? Vad har de för upplevelser och erfarenhet av religion? Vilken livstolkning har eleverna? Är klassen homogen eller heterogen på det moraliska och religiösa området?


Ladda ner ppt "ELEVERNAS RELIGIOSITET OCH LIVSTOLKNING. Traditionellt har olika utvecklingsteorier intagit en central plats inom pedagogiken De viktigaste teorierna."

Liknande presentationer


Google-annonser