Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Kommentarer Anders Björklund SOFI, Stockholms universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Kommentarer Anders Björklund SOFI, Stockholms universitet."— Presentationens avskrift:

1 Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Kommentarer Anders Björklund SOFI, Stockholms universitet

2 Uppläggning 1.Allmän första kommentar 2. Diskussion av olika resultat 3. Två avslutande kommentarer 4. Slutord

3 1. Första allmänna kommentar: En mycket imponerande produkt, både kvantitativt och kvalitativt! Kommer att disciplinera debatten! Men varför denna form? En riktig tegelsten!! I allt väsentligt mycket välskrivet Men det tar lång tid att läsa igenom Andra former för att sprida resultaten?

4 2. Olika resultat

5 Om resultaten 1.Tror jag på resultaten? Är själva analysen rimlig? Svar: JA 2. Finns behov att diskutera tolkningen? Svar: JA. Både resultaten i sig och deras koppling till utbildningspolitiska mål

6 Resultat och mål 1.Ökad mellanskolvariation 2.Drivs av ökad skolsegregation 3.Familjebakgrundens betydelse konstant 4.Friskoleexpansionen har ökat skolsegregationen 5.Friskoleexpansionen har förbättrat resultaten (”lite”) 6.Friskoleexpansionen har förbättrat resultaten för alla grupper. 1.Likvärdighet 2.Jämlikhet i chanser 3.Segregation 4.Mångfald 5.Effektivitet, nivån på skolresultaten

7 Vad gömmer sig bakom en skoleffekt, dvs resultat för skola i minus genomsnittsresultatet för alla skolor? 1.Kausala effekter (i förhållande till snittet) av skolan (dess lärare och annat) 2.Kausala effekter av skolans elevsammansättning (peer effekter) 3.Effekter av elevsammansättningen 1+2 = bristande likvärdighet 3 = (uttryck för) segregation Med andra ord: variation mellan skolor inget bra mått på likvärdighet. Era resultat: likvärdigheten har inte försämrats under perioden.

8 Likvärdighet och jämlikhet i chanser Ojämlikhet i chanser = mäts med familjebakgrundens samlade betydelse Rimligen något annat än likvärdighet Resultat: Familjebakgrundens samlade betydelse har ej ökat. Men hur är det med reformernas effekter?

9 Reformernas effekter på familjegrupper Era resultat (kapitel 11, dock ej redovisade): inga gruppskillnader i effekter på skolresultaten. Samma resultat i Böhlmark & Lindahl och Edmark m fl. Men Edmark m fl: ”If anything, students from low-income families benefited more (av skolval) than those from higher- income families”. Med andra ord: om något så har skolvalet ökad jämlikheten i chanser.

10 Segregation Svår och känslig fråga. Segregation ett extremt känsloladdat ord med negativ klang. Men är verkligen slumpmässig fördelning av elever på skolor önskvärd? Segregation och sammanhållning. Notera att Edmark m fl har brottslighet som utfall. Inga effekter av skolval på detta!

11 Ytterligare en tolkningsfråga: hur reagerar en beslutsfattare/debattör som noterar 1) fler friskolor ökar segregationen och 2) fler friskolor höjer resultaten? Tänkbar tolkning: nettoeffekten på resultaten är negativa då den ökade skolsegregationen har negativa effekter i sig. Men detta måste vara fel. De positiva effekterna av friskolor på resultaten fångar upp eventuella (negativa) effekter av segregation på resultaten eftersom det är effekterna på samtliga elevers resultat som studeras med den metod som används.

12 En sista tolkningsfråga: Hur ser ett skolsystem utan skoleffekter (mellanskolvariation=0) och utan segregation ut? Troligen statiskt då inga innovationer får ske. Troligen dyrt då förmågan att undervisa i exempelvis olika språk måste fördelas över hela landet i alla skolor och inte samlas i vissa skolor.

13 Hur ser ett bra skolsystem ut? Skoleffekter uppstår ständigt genom duktiga skolor och lärare, och genom att en del släpar efter. Men skoleffekterna försvinner snabbt på grund av förmåga att lära sig av goda exempel och genom tryck på svagpresterande skolor. Problem för likvärdigheten: permanenta kausala skoleffekter.

14 Avslutande kommentar 1 Varför analyser bara tom 2006(-2009)?

15 Avslutande kommentar 2 Rapporten är en manifestation av dagens omfattande, högkvalitativa och policy-relevanta nationalekonomiska (främst kvantitativa) utbildningsforskning! 93 referenser till nationalekonomiska produkter 42 referenser till övriga discipliner

16 Förklaringar: 1.En relevant forskarutbildning som förmedlar kunskap om kvantitativa metoder. Dessutom en omfattande forskarutbilning med stort utflöde av kompetenta forskare. 2.Registerdata från SCB (ofta beställda av Skolverket m fl). 3.IFAU. 4.Mycket internationell stimulans från ”Economics of education” som blivit ett stort eget fält inom nationalekonomi (Steve Machin 2014).

17 Slutord STORT GRATTIS TILL IFAU i allmänhet och de 7 författarna i synnerhet


Ladda ner ppt "Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Kommentarer Anders Björklund SOFI, Stockholms universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser