Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Biologi 2 Människans fysiologi Celler - Vävnader - Organ Allt börjar med en befruktad äggcell!

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Biologi 2 Människans fysiologi Celler - Vävnader - Organ Allt börjar med en befruktad äggcell!"— Presentationens avskrift:

1 Biologi 2 Människans fysiologi Celler - Vävnader - Organ Allt börjar med en befruktad äggcell!

2 Många miljarder celler i människokroppen Kroppen hos en vuxen person innehåller ungefär miljarder celler. Alla celler är inte helt lika, utan har olika uppgifter. Därför har de också lite olika utseende. Cellerna är mycket små. Äggcellen, som är kroppens största cell, är ungefär en tiondels millimeter i diameter. Kroppens minsta celler, de röda blodkropparna, är bara några tusendels millimeter i diameter. Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

3 De viktigaste organellerna är 1mitokondrier som är cellernas kraftverk 2ribosomer som sätter ihop proteiner 3endoplasmatiska retiklet och Golgi-apparaten som är cellens transportsystem 4lysosomer som städar cellen. Kroppen är uppbyggd av celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om cellerna fungerar på ett likartat sätt finns det skillnader mellan dem. En del celler har till exempel specialiserats så att de är bra på att röra sig, medan andra är bättre på att ta emot information.

4 Epitelvävnad finns i hud och slemhinnor Hud och slemhinnor i kroppen kallas för epitelvävnad och finns på kroppens ytor, både invändigt och utvändigt. Vävnaden bygger bland annat upp kroppens körtlar, magslemhinnan och slemhinnan i munnen. Typiskt för epitelvävnad är att cellerna ligger tätt ihop på ett underliggande skikt, som kallas basalmembran. Membranet i sin tur sitter fast i vävnaderna som finns under. Cellerna ligger i ett eller flera lager på basalmembranet. Epitelet blir mer motståndskraftigt ju fler lager det har. Cellerna närmast basalmembranet förnyas genom celldelning. På så sätt slits inte epitelet ut.

5 Cellernas form bestämmer namnet på epitelet Plattepitel Platta celler i flera skikt bygger upp hudens yttersta del, som kallas överhuden. Det är ett exempel på ett flerskiktat plattepitel. Enkelt plattepitel finns bland annat i lungblåsornas väggar. Genom att epitelet är så tunt kan lungblåsorna lätt ta upp syre från inandningsluften. Kubiskt epitel Kubiska celler i ett eller flera lager finns i olika gångar i kroppen, till exempel i gallgångarna och i körtlar. Cylinderepitel Cylinderformade celler finns bland annat i slemhinnorna, luftvägarna och i mag- tarmkanalen. Luftvägsepitelet har flimmerhår på ytan. Flimmerhåren hjälper till att rena luften som man andas in. Hud och slemhinnor skyddar underliggande vävnader och organ. I slemhinnorna bildas dessutom olika typer av vätskor, som kallas sekret.l. Epitel kan också suga upp näringsämnen.

6 Stödjevävnad skyddar och håller ihop kroppen Stödjevävnadernas viktigaste uppgifter är att stödja, skydda och hålla ihop olika delar av kroppen. Det finns flera typer av stödjevävnad som fungerar ganska olika, men gemensamt för alla är att vävnaden består av ganska få celler som ligger i något som man kallar grundsubstans. Grundsubstansen kan vara en proteinrik vätska eller ett fastare innehåll som finns mellan cellerna. I blodet är det plasman som är grundsubstans och blodet är därför flytande. I bindväv finns det gott om fibrer i grundsubstansen. Beroende på fibrernas typ blir det lucker eller stram bindväv. I ben finns det gott om hårda kalciumkristaller i grundsubstansen och vävnaden blir därför hård. Det är alltså grundsubstansen, innehållet mellan cellerna, som bestämmer vävnadens egenskaper.

7 Fettvävnad är en energireserv Fettvävnad innehåller många celler. Cellerna kan fyllas med fettdroppar och fungerar som en energireserv. Fettvävnad finns bland annat i underhuden och är värmeisolerande. Olika organ i buken skyddas också av fettvävnad. Broskvävnad skyddar lederna Broskvävnad är både hållfast och böjlig. Vävnaden täcker bland annat ledytor och gör att de tål slitage bättre. Broskvävnad finns också i luftrören och i ryggradens mellankotskivor, de så kallade diskarna. Benvävnad bygger upp skelettet Benvävnad bygger upp vårt skelett. Vävnaden innehåller mycket kalciumkristaller, och det gör den mycket stark. Blod räknas som flytande vävnad Blod innehåller en flytande grundsubstans som kallas plasma och flera olika sorters celler. Blodet innehåller bland annat röda blodkroppar, som transporterar syre i kroppen. I blodet finns också olika typer av vita blodkroppar som deltar i immunförsvaret, och blodplättar som hjälper till att levra blodet.

8 Skelettmuskulaturen kan styras med viljan De stora muskler som man bland annat har i armar och ben kallas skelettmuskulatur eller tvärstrimmig muskelvävnad. Skelettmusklerna sitter fast i benutskott på skelettet med hjälp av bindväv, till exempel senor. Muskulaturen kan påverkas av viljan. Hjärtmuskulaturen kan leda impulser Hjärtat är uppbyggt av hjärtmuskulatur, som är en form av tvärstrimmig muskulatur, men den kan inte styras av viljan. Tack vare hjärtmuskulaturens sammandragningar kan hjärtat pumpa runt blodet i blodkärlen. En del hjärtmuskelceller kan leda elektriska impulser. Det är dessa impulser som gör att hjärtat slår. Glatt muskulatur kan inte styras av viljan Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören och mag- tarmkanalen. Namnet beror på att man inte ser några strimmor när man tittar på vävnaden i mikroskop. Glatt muskulatur kan inte styras av viljan. När muskulaturen dras ihop transporteras till exempel tarminnehållet vidare i tarmen.

9 vvv VvV

10 Nervvävnad bildar nervimpulser Hjärna, ryggmärg och nerver byggs upp av nervvävnad, som innehåller högspecialiserade nervceller och stödjeceller, som kallas gliaceller. Typiskt för nervceller är att de kan bilda nervimpulser och leda dem vidare till andra nervceller eller till olika muskler. På det sättet skickas information från hjärnan ut till kroppen. För att klara av det har nervcellerna långa utskott som når långt ut från själva cellen. Utskotten kan vara över en meter långa och bildar nerver. Nervvävnaden styr kroppens funktioner och ansvarar för medvetande och intelligens.

11 Mellan cellerna finns vävnadsvätska Mellan cellerna i en vävnad finns vätska som kallas vävnadsvätska. Den består av vatten med upplösta salter, särskilt natrium. Innehållet i vävnadsvätskan skiljer sig från innehållet både i cytoplasman och blodets plasma. Ämnen transporteras hela tiden mellan de olika vätskorna. Näringsämnen från blodet förs till vävnadsvätskan och vidare in i cellerna, medan restprodukter transporteras i motsatt riktning. Överflödig vävnadsvätska sugs upp av lymfkärl som finns i de flesta vävnader. Lymfan förs vidare till blodet. Skador i vävnaderna läker olika bra Om vävnad skadas kan den antingen återställas helt eller så bildas det ett ärr. Högt specialiserade vävnader, som muskel- och nervvävnad, läker sämst. Skador i muskelvävnad ersätts ofta av bindvävsärr. I nervvävnad bildar gliacellerna ett ärr. Bindväv, benvävnad och epitelvävnad läker relativt bra vid skador.

12 Tillsammans med andra celler som fungerar på samma sätt bygger cellerna upp vävnader, till exempel muskulatur och ben. Vävnader bildar i sin tur organ, som hjärta och lungor. Tillsammans är vävnaderna och organen vår kropp. Tack vare att cellerna fungerar olika kan kroppen bli så komplex som den är. vavnader/#http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Kroppens-byggstenar/Celler-och- vavnader/#section-1

13 Till vänster ses en mänsklig njurcancermetastas i skinnet på en råtta. Till höger ses effekten efter en veckas behandling med svampgiftet orellanin och rikligt med döda cancerceller. Giftsvamp botar cancer (Ny teknik) Framtidens medicin mot njurcancer kan vara ett gift från svampriket. Svenska forskare har visat att svampgiftet selektivt dödar samma celler som orsakar den vanligaste typen av njurcancer.

14 Cellgifter 2: Orellanin Den andra typen av cellförgiftning orsakas huvudsakligen av orangebrun giftspindling, Cortinarius orellanus, toppig giftspindling, Cortinarius speciosissimus (och, på andra kontinenter, några närstående arter inom samma släkte). Dessa svampar innehåller orellanin som orsakar en förgiftning som kännetecknas av en lång, dold period utan symptom, upp till dagar. Ett intensiv, brännande törst, polydipsi, och en intensiv urinering, polyuria, är de första symptomen, som följs av illamående, huvudvärk, muskelsmärta, frossbrytningar, spasmer och medvetslöshet. I de svåraste fallen inträffar allvarliga skador i levern, tubulär nekros, och njursvikt, som kan leda till döden åtskilliga veckor efter svampmåltiden. Permanenta leverskador och inflammatoriska förändringar i tarmsystemet, som följs av njurskador, gör att den sjuke behöver vårdas på sjukhus i flera månader. I vissa fall kommer det att behövas lever- och njurtransplantation för att kunna återgå till ett normalt liv. I övriga fall krävs vanligen dialys under resten av patientens liv. Orellanin Giftverkan: Orsakar avsevärda njurskador. Dödsfall har dokumenterats. Symptom: Brännande törst, trötthet, huvudvärk, frossa, muskel- och buksmärtor; ibland påverkas mag-och tarmsystem. Inträffar vanligtvis från 3 till 14 dagar efter förtäringen. Ansvariga arter: Toppig giftspindlig Cortinarius speciosissimus Orangebrun giftspindling Cortinarius orellanus Misstänkta arter: Gulbandad spindling Cortinarius gentilis Eldspindling Cortinarius limonius Stearinspindling Cortinarius callisteus Svavelspindling Cortinarius meinhardii Lövsvavelspindlig Cortinarius splendens


Ladda ner ppt "Biologi 2 Människans fysiologi Celler - Vävnader - Organ Allt börjar med en befruktad äggcell!"

Liknande presentationer


Google-annonser