Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne ÖP resan ett projekt om miljömål och översiktsplanering 2014-05-07.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne ÖP resan ett projekt om miljömål och översiktsplanering 2014-05-07."— Presentationens avskrift:

1 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne ÖP resan ett projekt om miljömål och översiktsplanering

2 ÖP resan ett samarbets- och utvecklingsprojekt mellan Boverket och länsstyrelserna inom ramen för miljömålsarbetet. Mål med projektet hitta metoder och verktyg för att utveckla hanteringen av miljömålen i översiktsplaneringen och i arbetet med hållbar utveckling. Miljömålens roll i samhällsplaneringen Miljömålen är en viktig pusselbit i arbetet för hållbart samhällsbyggande och hållbar utveckling. Kommunens roll i samhällsplaneringen Kommunen har också ett ökat ansvar att ta hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program för hållbar utveckling i kommunen i översiktsplanen. Nytt i PBL 2011! Översiktsplanens roll Översiktsplanen är det viktigaste planinstrumentet för dialog och process kring miljömålen. Miljökonsekvensbeskrivningen är verktyget.

3 Samtal runtom i landet kring översiktsplanering och miljömål – nio kommuner och nio länsstyrelser

4 Bakgrund

5 I plan- och bygglagen, (PBL 2010:900), p 4 § 5 hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det finns i dagsläget cirka 100 sådana nationella mål, planer och program, varav cirka 40 är övergripande och kopplade till den fysiska planeringen, (detta oräknat de regionala målen). den viktigaste utgångspunkten för den fysiska planeringen handlar om ett hållbart samhällsbyggande den miljömässiga aspekten av hållbarhetsbegreppet hanteras genom de 16 miljökvalitetsmålen samt generationsmålet. flera av miljökvalitetsmålen har koppling de allmänna intressen som ska behandlas i översiktsplanen.

6 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling

7 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 1. PBL och miljöbalken har verktygen – dialogen är metoden Verktygen för att arbeta in miljömålen i översiktsplaneringen finns i plan- och bygglagen och miljöbalken; sammanfattande redogörelsen, aktualitetsprövning, miljöbedömning/MKB, samrådsprocessen. Dialogen är den väsentligaste metoden och dialogen för kommunen med länsstyrelsen, kommunens medlemmar, regionen, grannkommunerna, de kommunala förvaltningarna och mellan kommunens tjänstemän och politiker.

8 Miljömålsystemet är baserat på tanken kring målstyrning men saknar processverktyg. Plan- och bygglagen innehåller en tydlig inriktning mot hållbar utveckling och verktyg för att nå dit. Lagstiftningen anger den nivå som krävs för att uppnå hållbar utveckling - motsatsen är orimlig. Av det följer att om lagen följs så uppnås en demokratiskt beslutad nivå för hållbar utveckling inom den fysiska planeringen. Grundläggande för resonemanget

9 ”Vi tänker inte från miljömålen utan tänker utifrån våra behov. Inte ens funderat i de banorna att utgå från miljömålen. Är det ett problem? Vi diskuterar ändå väldigt viktiga miljöfrågor. Däremot har vi diskuterat hållbar utveckling väldigt mycket. Om vi bara hade hållit oss till miljömålen hade vi inte fått politikerna med oss.”

10 Översiktsplanen – en process genom möjligheter och krav ARENA för framtids- diskussioner VÄGLEDANDE Styr- och effektiviserings- instrument AVTAL mellan stat och kommun Obligatorisk Grunddragen i mark- och vattenanvändningen Riksintressens behandling Kommunernas plan Utvecklas successivt Rationaliseringsinstrument Synliggöra VISIONEN UTGÅ från befintliga värden - bebyggelse-struktur - social struktur - natur- och kulturvärden STAD & LAND i samverkan TÄTORTER i samverkan Vägleda till en hållbar utveckling av mark- och vattenanvändningen

11 HUR? - dialogen inom ramen för översiktsplanen är metoden att nå hållbar utveckling – att nå miljökvalitetsmålen är en del av detta!

12 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 2. Tydlig nationell prioritering Länsstyrelserna efterlyser tydligare direktiv och prioriteringar från den nationella nivån för att kunna ge en fullgod vägledning till kommunerna i den sammanfattande redogörelsen inför aktualitetsprövningen och i samrådsskedets rådgivning. De regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen innehåller prioriterade åtgärder och är ett bra instrument för att lyfta det som är regionalt angeläget.

13 en länsstyrelse uttrycker en viss frustration över den stora mängden mål som kommunerna ska förhålla sig till: ”Det är en måldjungel! Problemet är den oerhörda mängden av mål. Var vill staten egentligen att vi ska hamna? Hur ska kommunerna kunna sortera? Om man bara kör enligt miljömålen då har man säkert hamnat i konflikt med andra mål.”

14 HUR? – Länsstyrelserna behöver omsätta de nationella miljökvalitetsmålen till kommunens pragmatiska verklighet och fysiska realitet i en omvärldskontext. - i den SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSEN varje mandatperiod som länsstyrelsen ska ta fram och beskriva hur översiktsplanen förhåller sig till statliga intressen -i de regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen som länsstyrelsen tar fram och beslutar om. Här finns en möjlighet för länsstyrelsen att konkretisera miljökvalitetsmålen. Detta fungerar som underlag att definiera viktiga allmänna intressen som behöver beaktas i översiktsplanen. -i granskningsyttranden till översiktsplanen Länsstyrelserna saknar vägledning i samordning av nationella mål av den nationella nivån I avvägningarna mellan nationella mål efterlyser länsstyrelserna tydligare vägledning från de nationella myndigheterna

15 HUR? - Vad säger propositionen till PBL 2010:900? ”exakt vilka mål, planer, program och strategier som hänsyn bör tas till bör inte regleras eftersom dessa kan skifta till namn och innehåll över tid. Det bör vara upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen” Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. (PBL 1 kap § 2)

16 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 3. Uppföljningen behöver förändras Miljömålen kan användas som verktyg i fysisk planering genom uppföljningen av målen och översiktsplanen. - uppföljningen av god bebyggd miljö behöver därför tydligare stötta den fysiska planeringen, medan - uppföljningen av översiktsplanen kan ge en lokal bild av tillståndet för god bebyggd miljö..

17 En liten jämförelse Miljömålet God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Plan- och bygglagen 1:1 ….. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsför-hållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Miljöbalken 1:1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl..

18 Miljömålssystemet skapar underlag för att stötta lagstiftningen, har en uppföljning som är anpassad till lagstiftningens utformning och processverktyg Uppföljningen av översiktsplanen skapar underlag till delar av miljömålsuppföljningen. HUR? – Miljömålssystemets roll i översiktsplanen och översiktsplanens roll i miljömålssystemet

19 Platsspecifikt och kontextberoende! God bebyggd miljö används för att ge en politisk inriktning mot en förbättrad urban hållbarhet. Det finns i miljömålet externa och interna målkonflikter. - den inbördes relationen och precisionen i preciseringarna till God bebyggd miljö kan skapa problem när det ska vägleda åtgärder. På lokala planet behöver inte målkonflikter innebära problem. Då handlar det om: den lämpligaste och möjliga åtgärden på den specifika platsen i det särskilda sammanhanget.

20 Platsspecifikt och kontextberoende – behov av miljökonsekvensbeskrivning? PLATSENS VÄRDEN Vilka värden finns på platsen? - skyddade arter - riksintressen/Natura kulturmiljövärden Vilken dignitet har dessa värden? PÅVERKAN vid genomförandet Ska hela planen bebyggas? Markpåverkan/schakt- ning/rivning/borttag- ning/fyllning vattenpåverkan PLANENS OMGIVNINGSPÅVERKAN Trafik till och från? Utsläpp till luft och vatten, stoft/lukt/gift Buller Det finns en koppling till miljömålen i behovsbedömningen!

21 Syfte med prövningen enligt PBL enligt 2 kap 2 § Planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.

22 - Planeringsunderlag - Uppföljning av plan och byggverksamheten i kommunen - Miljöövervakning ”Länsstyrelsen kan styra kommunerna genom de underlag vi producerar. Då blir det viktigt att resonera om kvalitéer och värden på regional nivå, kopplat till förutsättningarna i den enskilda kommunen. Här kommer miljöövervakningen in - den nyttjas bara till liten del i den fysiska planeringen.”

23 HUR? - Förändrad uppföljning Uppdragen finns! Enligt länsstyrelseinstruktionen – miljömål Enligt plan-och byggförordningen – uppföljning av byggnadsnämndernas tillämpning

24 Länsstyrelsens uppdrag enligt länsstyrelseinstruktionen Länsstyrelsen ska särskilt samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet.

25


Ladda ner ppt "Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne ÖP resan ett projekt om miljömål och översiktsplanering 2014-05-07."

Liknande presentationer


Google-annonser