Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Pilotprojekt Social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd KONTAKT Projektansvarig : Nora Choque Olsson, Leg. psykolog.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Pilotprojekt Social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd KONTAKT Projektansvarig : Nora Choque Olsson, Leg. psykolog."— Presentationens avskrift:

1 Pilotprojekt Social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd KONTAKT Projektansvarig : Nora Choque Olsson, Leg. psykolog och leg. psykoterapeut Divisionssamordnare för subspecialitet AST och ADHD KIND och BUP Södertälje Handledare: Sven Bölte, professor, KIND

2 Bakgrund  Riktlinjer till stöd och behandling, BUP  Begränsade evidensbaserade interventioner för barn med autismspektrumtillstånd (AST) (Choque Olsson et al. 2010, SBU 2012).  Behovet av studier ang. interventioner vid AST är stort. (SBU 2012).  Olika studier har gjorts ang. social färdighetsträning i grupp under de senaste 10 åren. Manualbaserade, randomiserade kontrollerade studier saknas. (White et al. 2007, Rao et al. 2008, Reichow & Volkmar 2010, Herbrecht, Bölte & Poustka 2007, Herbrecht et al. 2009). Nora Choque Olsson, April 2012

3 Antal patienter med AST inom BUP Antal av pat. med ADHD/AST

4 Vad är KONTAKT?  Manualbaserad, strukturerad social färdighetsträning i grupp.  8 deltagare och 2 gruppledare.  Samarbete med föräldrarna.  12 respektive 24 tillfällen. Barngrupp 1 tim/v. och tonårsgrupp 1,1/5 tim/v.  Barnen har egna målformuleringar.  Frankfurt, Tyskland, 2007 (Herbrecht, Bölte & Pouska, 2009). Nora Choque Olsson, April 2012

5 social interaktion och kommunikation hantera konfliktsituationer hantera konfliktsituationer problemlösning bättre självförtroende förstå sin egen roll i sociala sammanhang social kompetens social kompetens Träna/förbättra: Nora Choque Olsson, April 2012 Syftet med interventionen

6  etablera en konversation  beskriva sig själv och andra  förstå vad andra säger och kroppsspråk  förstå de sociala rollerna i ett socialt samspel  grundläggande känslor genom att känna igen ansiktsutryck Glädje Ilska Ledsnad Förvåning Nora Choque Olsson, April 2012

7 Aktiviteter Fasta Återkommande Valfria  Inledningsrunda  Avslutningsrunda  Gruppregler  Hemuppgifter  Känna igen känslor  Temabaserade gruppsamtal  Grupplekar  Rollspel  Gruppaktiviteter FEFA KAT-kittet Känna igen grundläggande och komplexa känslor Sociala berättelser Pantomim Nora Choque Olsson, April 2012

8 Aktiviteter Fasta Återkommande Valfria  Inledningsrunda  Avslutningsrunda  Gruppregler  Hemuppgifter  Känna igen känslor  Temabaserade gruppsamtal  Grupplekar  Rollspel  Gruppaktiviteter Ta kontakt Konfliktlösnings- strategier Förstå egna resurser och svårigheter som hör till diagnosen Bedöma närhet och distans Beskriva sig själv och andra Självreflektion Nora Choque Olsson, April 2012

9 Aktiviteter Fasta Återkommande Valfria  Inledningsrunda  Avslutningsrunda  Gruppregler  Hemuppgifter  Känna igen känslor  Temabaserade gruppsamtal  Grupplekar  Rollspel  Gruppaktiviteter Blinkleken Fruktkorgen välter Vad har förändrats? Skattjakt Tre stolar Snurra flaskan Nora Choque Olsson, April 2012

10 Aktiviteter Fasta Återkommande Valfria  Inledningsrunda  Avslutningsrunda  Gruppregler  Hemuppgifter  Känna igen känslor  Temabaserade gruppsamtal  Grupplekar  Rollspel  Gruppaktiviteter Lösa en konflikt Komma till en ny grupp och skapa kontakt Be om ursäkt på ett bra sätt Samarbeta Förstå ironi, skämt Tolka icke-verbala signaler Tolerans Nora Choque Olsson, April 2012

11 Vad handlar pilotprojektet om?  Utvärdering av manualbaserad social färdighetsträning i grupp, KONTAKT för barn och ungdomar med AST samt anpassning av manualen till svenska förhållanden.  I samarbete mellan BUP verksamhetsområde Sydväst och KIND (Karolinska institutet).  Pilotprojekt genomfördes på BUP Södertälje under våren - hösten  Ansökan till Etiknämnden i Stockholm har gjorts.  12 tillfällen, 1 ½ timma/vecka, samarbete med föräldrarna (föräldramöte) Nora Choque Olsson, April 2012

12 Deltagare  4 tonåringar års ålder med Aspergers syndrom/autismliknande tillstånd och komorbiditet (ADHD, depression och ångest)  Utredningen bestod av en noggrann anamnestisk kartläggning, bedömning av begåvningsnivå (WISC-IV) samt genomgått en strukturerad observation (ADOS).  Samtliga deltagare har en normal begåvning, IQ > 70  Tonåringar som är aktuella på BUP Nora Choque Olsson, April 2012

13 Deltagare NÅlderKönDiagnosKomorbid tillstånd/symtom 117 årPojkeAspergers syndrom ADHD, ibland aggressivt beteende, sömnstörningar 213 årFlickaAutismliknande tillstånd ADD, depression, aggressivt beteende och ångest (tidigare suicidtankar) 315 årFlickaAspergers syndrom ADHD, depression och ångest 415 årPojkeAspergers syndrom ADHD, utagerande beteende, sömnstörningar Nora Choque Olsson, April 2012

14 ”Att inte bli arg när mina föräldrar bestämmer över mig” ”Att inte bli arg när mina föräldrar bestämmer över mig” ”Att kunna ringa en klasskamrat och föreslå att träffas” ”Att kunna vara diplomatisk” Tonåringarnas egna mål ”Att förstå ironi och sarkasm” Nora Choque Olsson, April 2012

15 Mätinstrument Pre- post mätning. Primär:  SRS (Social Responsiveness Scale), föräldrar  ABAS II (Adaptive behavior assessment system – second edition), föräldrar  AQ (The adolescent Autism Spectrum Quotient) självskattning Sekundär:  DD- CGAS (Developmental Disabilities Modification of the Children’s Global Assessment Scale), expert  CGI (Clinical Global Impression-Improvement/Severity), expert. Nora Choque Olsson, April 2012

16

17 ”Att inte bli arg när mina föräldrar bestämmer över mig” ”Att inte bli arg när mina föräldrar bestämmer över mig” ”Att kunna ringa en klasskamrat och föreslå att träffas” ”Att kunna vara diplomatisk” Egna mål Utvärdering ”Att förstå ironi och sarkasm” Har lyckats ringa till en släkting Har börjat fråga när det är svårt att förstå Kan kontrollera sin ilska trots att han ofta blir arg och känner ilska Är mindre irriterad Nora Choque Olsson, April 2012

18 Andra effekter  Känslan av samhörighet (”det känns bra att man inte är ensam”).  Kunna säga ifrån.  Utveckla färdigheter så som att gå själv från skolan till BUP.  Bättre självförtroende.  Framtidsplaner: att bli författare och föreläsa om personer med neuropsykiatriska svårigheter för att kunna hjälpa andra ungdomar; ta hand om sina föräldrar då de kan behöva hjälp när de blir äldre. Nora Choque Olsson, April 2012

19 Kvalitativ utvärdering, föräldrarna  Kalle har gjort ett stort framsteg.  Linnea har övat på att fråga när hon inte förstår sarkasm och ironi.  Stor skillnad mot hur det var innan Kalle gick i gruppterapi.  Nu berättar Lisa för oss om hur dagen har sett ut i skolan.  Mer positiv och kan utrycka sina tankar och känslor mer än vad Linnea kunde tidigare.  Lisa klarar av motgångarna på bättre sätt och att de aggressiva utbrott minskat.  Mindre orolig inför förändringar.  Erfarenhet att gå i en ny grupp. Pelle ser positivt på att gå i en ny skola.  Vi är nöjda med insatsen och anser att Kalle har utvecklats.  Att vara i grupp där andra har samma diagnos.  Inte känner sig ensam.  Telefonkontakt med Linnea fungerar bättre. Nora Choque Olsson, April 2012

20 Kvalitativ utvärdering, klasslärarna  Deltar i idrott, vilket Linnea vägrade tidigare.  Tar emot hjälp på ett annat sätt.  Blir inte arg eller explosiv som tidigare utan Kalle kan förklara varför han känner sig ledsen eller arg.  Lisa har inte fått något utbrott under våren.  Pelle har fortfarande svårt att hänga med klasskamraterna i klassen, men Kalle bryr sig mindre om vad de tycker eller gör. Nora Choque Olsson, April 2012

21 Något som skulle behöva förbättras?  Att syskonen får mer information om diagnosen.  Föräldrarna skulle behöva mer gemensam tid.  Mer information om andra insatser (t ex. skolan, fritidsaktivitet, boende m.m.) Nora Choque Olsson, April 2012

22 Sammanfattning  Sammantaget visar resultatet en relativt ökad förmåga till social interaktion, kommunikation samt anpassning (enl. föräldrarnas och experternas skattning).  Resultatet enl. tonåringarnas skattning visar ingen förbättring. En förklaring kan vara att tonåringarna har fått ökad medvetenhet om sina svårigheter.  Enl. kvalitativa intervjuer fanns det betydligt fler fördelar med att arbeta i grupp än individuellt.  Lära sig nya problemlösningsstrategier.  Gruppen möjliggör erfarenhetsutbyte tonåringar emellan samt att den på samma gång skapar en gemenskap och på så vis också trygghet och ökat självförtroende Nora Choque Olsson, April 2012

23 Framtidsplaner?  Forskning i samarbete mellan KIND och BUP  ”Genotyp och behaviorala effekter av social färdighetsträning hos barn och ungdomar med högfungerande autismspektrumtillstånd: en RCT- multicenterstudie”  N= 288 deltagare, barn och ungdomar med AST och psykiatrisk komorbiditet  8-17 år  Från BUP mottagningar i Stockholm och KIND forskningsmottagning. Nora Choque Olsson, April 2012

24 Frågor? Nora Choque Olsson, April 2012


Ladda ner ppt "Pilotprojekt Social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd KONTAKT Projektansvarig : Nora Choque Olsson, Leg. psykolog."

Liknande presentationer


Google-annonser