Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Pilotprojekt Social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd KONTAKT Projektansvarig : Nora Choque Olsson, Leg. psykolog.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Pilotprojekt Social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd KONTAKT Projektansvarig : Nora Choque Olsson, Leg. psykolog."— Presentationens avskrift:

1 Pilotprojekt Social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd KONTAKT Projektansvarig : Nora Choque Olsson, Leg. psykolog och leg. psykoterapeut Divisionssamordnare för subspecialitet AST och ADHD KIND och BUP Södertälje Handledare: Sven Bölte, professor, KIND

2 Bakgrund Riktlinjer till stöd och behandling, BUP 2010.
Begränsade evidensbaserade interventioner för barn med autismspektrumtillstånd (AST) (Choque Olsson et al. 2010, SBU 2012). Behovet av studier ang. interventioner vid AST är stort. (SBU 2012). Olika studier har gjorts ang. social färdighetsträning i grupp under de senaste 10 åren. Manualbaserade, randomiserade kontrollerade studier saknas. (White et al. 2007, Rao et al. 2008, Reichow & Volkmar 2010, Herbrecht, Bölte & Poustka 2007, Herbrecht et al. 2009). Nora Choque Olsson, April 2012

3 Antal patienter med AST inom BUP
Antal av pat. med ADHD/AST

4 Vad är KONTAKT? Manualbaserad, strukturerad
social färdighetsträning i grupp. 8 deltagare och 2 gruppledare. Samarbete med föräldrarna. 12 respektive 24 tillfällen. Barngrupp 1 tim/v. och tonårsgrupp 1,1/5 tim/v. Barnen har egna målformuleringar. Frankfurt, Tyskland, 2007 (Herbrecht, Bölte & Pouska, 2009). Nora Choque Olsson, April 2012

5 Syftet med interventionen
Träna/förbättra: social interaktion och kommunikation förstå sin egen roll i sociala sammanhang problemlösning social kompetens hantera konfliktsituationer bättre självförtroende Nora Choque Olsson, April 2012

6 Syftet med interventionen
etablera en konversation beskriva sig själv och andra förstå vad andra säger och kroppsspråk förstå de sociala rollerna i ett socialt samspel grundläggande känslor genom att känna igen ansiktsutryck Glädje Ilska Ledsnad Förvåning Nora Choque Olsson, April 2012

7 Aktiviteter Fasta Återkommande Valfria Inledningsrunda
Avslutningsrunda Gruppregler Hemuppgifter FEFA KAT-kittet Känna igen grundläggande och komplexa känslor Sociala berättelser Pantomim Känna igen känslor Temabaserade gruppsamtal Grupplekar Rollspel Gruppaktiviteter Nora Choque Olsson, April 2012

8 Aktiviteter Fasta Återkommande Valfria Inledningsrunda
Avslutningsrunda Gruppregler Hemuppgifter Ta kontakt Konfliktlösnings-strategier •Förstå egna resurser och svårigheter som hör till diagnosen Bedöma närhet och distans •Beskriva sig själv och andra •Självreflektion Känna igen känslor Temabaserade gruppsamtal Grupplekar Rollspel Gruppaktiviteter Nora Choque Olsson, April 2012

9 Aktiviteter Fasta Återkommande Valfria • Blinkleken Inledningsrunda
Avslutningsrunda Gruppregler Hemuppgifter Känna igen känslor Temabaserade gruppsamtal Grupplekar Rollspel Gruppaktiviteter • Blinkleken • Fruktkorgen välter •Vad har förändrats? •Skattjakt •Tre stolar •Snurra flaskan Nora Choque Olsson, April 2012

10 Aktiviteter Fasta Återkommande Valfria • Lösa en konflikt
Inledningsrunda Avslutningsrunda Gruppregler Hemuppgifter • Lösa en konflikt •Komma till en ny grupp och skapa kontakt •Be om ursäkt på ett bra sätt •Samarbeta •Förstå ironi, skämt •Tolka icke-verbala signaler •Tolerans Känna igen känslor Temabaserade gruppsamtal Grupplekar Rollspel Gruppaktiviteter Nora Choque Olsson, April 2012

11 Vad handlar pilotprojektet om?
Utvärdering av manualbaserad social färdighetsträning i grupp, KONTAKT för barn och ungdomar med AST samt anpassning av manualen till svenska förhållanden. I samarbete mellan BUP verksamhetsområde Sydväst och KIND (Karolinska institutet). Pilotprojekt genomfördes på BUP Södertälje under våren - hösten 2011. Ansökan till Etiknämnden i Stockholm har gjorts. 12 tillfällen, 1 ½ timma/vecka, samarbete med föräldrarna (föräldramöte) Nora Choque Olsson, April 2012

12 Deltagare 4 tonåringar års ålder med Aspergers syndrom/autismliknande tillstånd och komorbiditet (ADHD, depression och ångest) Utredningen bestod av en noggrann anamnestisk kartläggning, bedömning av begåvningsnivå (WISC-IV) samt genomgått en strukturerad observation (ADOS). Samtliga deltagare har en normal begåvning, IQ > 70 Tonåringar som är aktuella på BUP Nora Choque Olsson, April 2012

13 Deltagare N Ålder Kön Diagnos Komorbid tillstånd/symtom 1 17 år Pojke
Aspergers syndrom ADHD, ibland aggressivt beteende, sömnstörningar 2 13 år Flicka Autismliknande tillstånd ADD, depression, aggressivt beteende och ångest (tidigare suicidtankar) 3 15 år ADHD, depression och ångest 4 ADHD, utagerande beteende, sömnstörningar Nora Choque Olsson, April 2012

14 Tonåringarnas egna mål
”Att kunna ringa en klasskamrat och föreslå att träffas” ”Att inte bli arg när mina föräldrar bestämmer över mig” ”Att förstå ironi och sarkasm” ”Att kunna vara diplomatisk” Nora Choque Olsson, April 2012

15 Mätinstrument Pre- post mätning. Primär:
SRS (Social Responsiveness Scale), föräldrar ABAS II (Adaptive behavior assessment system – second edition), föräldrar AQ (The adolescent Autism Spectrum Quotient) självskattning Sekundär: DD- CGAS (Developmental Disabilities Modification of the Children’s Global Assessment Scale), expert CGI (Clinical Global Impression-Improvement/Severity), expert. Nora Choque Olsson, April 2012

16 Nora Choque Olsson, April 2012

17 Egna mål Utvärdering ”Att kunna ringa en klasskamrat och föreslå att träffas” Har lyckats ringa till en släkting ”Att förstå ironi och sarkasm” Har börjat fråga när det är svårt att förstå ”Att kunna vara diplomatisk” Är mindre irriterad ”Att inte bli arg när mina föräldrar bestämmer över mig” Kan kontrollera sin ilska trots att han ofta blir arg och känner ilska Nora Choque Olsson, April 2012

18 Andra effekter Känslan av samhörighet (”det känns bra att man inte är ensam”). Kunna säga ifrån. Utveckla färdigheter så som att gå själv från skolan till BUP. Bättre självförtroende. Framtidsplaner: att bli författare och föreläsa om personer med neuropsykiatriska svårigheter för att kunna hjälpa andra ungdomar; ta hand om sina föräldrar då de kan behöva hjälp när de blir äldre. Nora Choque Olsson, April 2012

19 Kvalitativ utvärdering, föräldrarna
Kalle har gjort ett stort framsteg. Linnea har övat på att fråga när hon inte förstår sarkasm och ironi. Stor skillnad mot hur det var innan Kalle gick i gruppterapi. Nu berättar Lisa för oss om hur dagen har sett ut i skolan. Mer positiv och kan utrycka sina tankar och känslor mer än vad Linnea kunde tidigare. Lisa klarar av motgångarna på bättre sätt och att de aggressiva utbrott minskat. Mindre orolig inför förändringar. Erfarenhet att gå i en ny grupp. Pelle ser positivt på att gå i en ny skola. Vi är nöjda med insatsen och anser att Kalle har utvecklats. Att vara i grupp där andra har samma diagnos. Inte känner sig ensam. Telefonkontakt med Linnea fungerar bättre. Nora Choque Olsson, April 2012

20 Kvalitativ utvärdering, klasslärarna
Deltar i idrott, vilket Linnea vägrade tidigare. Tar emot hjälp på ett annat sätt. Blir inte arg eller explosiv som tidigare utan Kalle kan förklara varför han känner sig ledsen eller arg. Lisa har inte fått något utbrott under våren. Pelle har fortfarande svårt att hänga med klasskamraterna i klassen, men Kalle bryr sig mindre om vad de tycker eller gör. Nora Choque Olsson, April 2012

21 Något som skulle behöva förbättras?
Att syskonen får mer information om diagnosen. Föräldrarna skulle behöva mer gemensam tid. Mer information om andra insatser (t ex. skolan, fritidsaktivitet, boende m.m.) Nora Choque Olsson, April 2012

22 Sammanfattning Sammantaget visar resultatet en relativt ökad förmåga till social interaktion, kommunikation samt anpassning (enl. föräldrarnas och experternas skattning). Resultatet enl. tonåringarnas skattning visar ingen förbättring. En förklaring kan vara att tonåringarna har fått ökad medvetenhet om sina svårigheter . Enl. kvalitativa intervjuer fanns det betydligt fler fördelar med att arbeta i grupp än individuellt. Lära sig nya problemlösningsstrategier. Gruppen möjliggör erfarenhetsutbyte tonåringar emellan samt att den på samma gång skapar en gemenskap och på så vis också trygghet och ökat självförtroende Nora Choque Olsson, April 2012

23 Framtidsplaner? Forskning i samarbete mellan KIND och BUP
”Genotyp och behaviorala effekter av social färdighetsträning hos barn och ungdomar med högfungerande autismspektrumtillstånd: en RCT- multicenterstudie” N= 288 deltagare, barn och ungdomar med AST och psykiatrisk komorbiditet 8-17 år Från BUP mottagningar i Stockholm och KIND forskningsmottagning. Nora Choque Olsson, April 2012

24 Frågor? Nora Choque Olsson, April 2012


Ladda ner ppt "Pilotprojekt Social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd KONTAKT Projektansvarig : Nora Choque Olsson, Leg. psykolog."

Liknande presentationer


Google-annonser