Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kvalitetsarbete och politisk styrning utifrån ett PBS-perspektiv.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kvalitetsarbete och politisk styrning utifrån ett PBS-perspektiv."— Presentationens avskrift:

1 Kvalitetsarbete och politisk styrning utifrån ett PBS-perspektiv

2 Styrning Ledning Skolutveckling Kvalitet Mätning

3 Seddon: Mätsystemet är den utan tvekan mest betydelsefulla systemfaktorn som påverkar vad systemet presterar i relation till syftet. I Storbritannien är regeringens ambition ”att radikalt minska antalet centralt fastställda ’targets’ och ’performance indicators’

4 Skolutveckling? Centralistiskt perspektiv : Mål, planer, utvärdering, inspektioner. Aktörsperspektiv: –När vi stöter på problem i vardagsverksamheten –Erfarenhetslärande

5 McKinsey enkät till mer än personer i 251 multinationella företag Command-and-control leadership is among the least effective ways to direct the efforts of an organization’s people

6 Skolutveckling PBS Att skapa så goda lär- och utvecklingsmiljöer som möjligt för barnen Vardagsverksamheten - ej projekt Berör hela eller större delen av skolenheten

7 Skolledarskapet Från att planera och organisera lärares görande till Att leda det gemensamma lärandet om undervisning och lärande Fördjupa den gemensamma förståelsen av uppdraget

8 Styrningsformer Styrning och ledning av första ordningen genom direkt övervakning, Styrning och ledning av andra ordningen genom planer och rutiner samt Styrning och ledning av tredje ordningen består av gemensamma föreställningar och förståelser som medarbetare använder för att förstå en situation och som underlag för beslut och handling. (Perrow)

9 Weick Decentralisering behöver föregås av centralisering så att medarbetarna i organisationen delar och omfattas av samma helhetsidé och antaganden som grund för decentraliserat och samtidigt koordinerat agerande. Tredje ordningens styrning och ledning är viktigare som styrform i organisationer som inte kännetecknas av rutinarbete.

10 Helhet Händelse Agerande Vägledande helhet?

11 Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning  Lust att lära  Ökade krav  Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld  Fler centrala prov  Ökad betoning av betyg,  Tydliga betygskriterier  Bygga upp en förtroendefull relation  Ordningsbetyg  Dialog  Ökad kontroll  Förståelsefördjupande lärprocesser  Inspektioner  Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget  Uppifrån preciserade mål  Medarbetare som medskapare  Medarbetare som utförare Vilken vägledande helhetsidé? Kongruens med uppdraget?

12 Ju längre bort man befinner sig från verksamhetsnivån desto större tendens har man att förlita sig på kontroll. Ju närmare man befinner sig verksamhetsnivån desto större tendens har man att förlita sig på dialog och interaktion

13 Resultatstyrningsmodellen : prestationer och effekter. Prestationer (Output): de tjänster eller produkter som myndigheterna åstadkommer för att uppfylla sina åtaganden. Effekter (Outcome): förändringar i samhället som inte skulle ha kommit till stånd utan myndighetens insatser och de prestationer myndigheten åstadkommer.

14 Insatser Process Utfall Resurs- styrning Process- styrning Resultat- styrning Resurs-, process- och resultatstyrning Källa: VERVA: Styrning för ökat effektivitet 2007:12 Resurse r Aktiviteter Prestationer Effekter

15 Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Svårigheten att få en tillförlitlig och enhetlig rapportering. Fokus kommer på det som är lätt att mäta. ”People do what we count not what counts” Måtten fokuserar alltför mycket på finansiella aspekter. Måtten är i allmänhet historiska, ger för litet information om framtiden och genererar inget lärande Måtten blir alltför funktionsorienterade och internt avgränsade samt strukturerade efter den egna organisationens behov Mätsystemen genererar för mycket information Många mått är för summariska och missar det icke värdeskapande arbetet Måtten uppmuntrar fel beteenden såsom statistikbeteende

16 Dweck (1999) Elevers prestationsmål handlar om att få positiv återkoppling på och beröm för goda prestationer och att undvika negativa omdömen medan mål för lärande handlar om en önskan om att erövra eller tillägna sig nya förmågor, kunna hantera nya uppgifter och att förstå nya saker.

17 Om prestationsmålen överväger så är man mindre benägen att ägna sig åt uppgifter som ligger utanför det man redan behärskar och mer benägen att klandra sig själv om man misslyckas. Om man inte kan framstå som begåvad är det ingenting som är mer viktigt än att undvika att framstå som dum vilket upptar en stor del av den tid och energi som annars skulle kunna ägnas åt lärande.

18 Rätt jämn balans mellan barns och ungdomars prestations- och lärandemål men balansen kan påverkas av t ex föräldrar och lärare. Mer prestationsinriktade barn var mer känsliga för omvärldens reaktioner och tenderade i högre grad att ge upp och klandra sig själva för sin oförmåga.

19 Uppgifter som är bäst för lärande karaktäriseras av att de skapar förvirring och utmanar tidigare föreställningar Misstag och fel som görs i arbetet är uttryck för att lärande pågår. Prestationsinriktning är mer kopplad till ytlärande medan en lärandeinriktning är mer kopplad till djuplärande.

20 Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster Elever ”Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivt sätt att lära sig.” ”Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar.” ”Regelbundna prov och diagnoser behövs.” ”Strukturerade genomgångar där jag får anteckna.” ”Nivågruppering, stöd, läxhjälp.” Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?).”

21 Lärdomar från skolor med mer elevaktiv undervisning Elever: ”Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättar lärandet.” ”Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blir motiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckliga kunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det.” ”Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningen men om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar.” ”Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna.” ”Man behöver tänka själv.” ”Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid till diskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre.” ”I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär av varandra.” ”Man har ett samarbete med lärarna.”

22 Skolor som satsade på kortsiktiga insatser för att höja resultaten lyckades höja dem redan första och andra året varefter de stagnerade Skolor med långsiktighet och mer genomgripande förändringar baserade på förändrad syn på lärande och undervisning uppvisade inga snabba resultat men uppnådde på sikt resultat som vida överträffade de ”kortsiktiga” prestationsinriktade skolorna.

23 Processyn på verksamheten Helhetsperspektiv. Fokus förskjuts från att betrakta den egna funktionens resultat till att betrakta hela verksamhetens resultat Elevperspektiv. Fokus förskjuts från ett produktionsperspektiv till elevens perspektiv. Flödesperspektiv. Fokus förskjuts från resultaten till processen, dvs. det flöde som skapar resultaten.

24 Vad kännetecknar väl fungerande mått? 1. Ett bra mått ska hjälpa oss att förstå och förbättra vårt arbetssätt 2. Mått måste relateras till syftet. 3. Hur vet vi att en förändring är en förbättring? 4. Mått måste vara integrerade med arbetet

25 Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning Stimulera medarbetarna till utveckling av verksamheten Utgöra ett stöd i vardagsarbetet Underlag för kunskapsbildningen om ledning, lärande och undervisning Var och en lär om hur man på den egna nivån kan bidra till att öka kvaliteten i elevernas lärande Fokus på helheten Underlag för politikerna så att de kan ta sitt ansvar för kvaliteten

26 Kvalitetsarbete Sambandet mellan process och resultat Resultat Process Kundens förväntningar ? ! Preciserade mål Kundnöjdhet Måluppfyllelse

27 Kvalitet och effektivitet Inre effektivitet – hög kvalitet till låg kostnad Yttre effektivitet – uppfyller kundens önskemål Dynamisk effektivitet – organisationens utvecklingspotential Åtgärder för att förbättra resultat behöver även bidra till den dynamiska effektiviteten Jfr Hargreaves

28 Dynamisk effektivitet Bra system för att upptäcka ”problem”. Medarbetarna vill lära och utvecklas. Fokuserar det man kan påverka. Gemensamt lärande. Vägledande helhetsidé kopplad till uppdraget. Ledare med god förståelse av vardagsverksamheten. Genererar nya lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till elevernas lärande. Undersöker i vilken grad man lyckas förverkliga sina lärdomar i praktiken. Lärande på alla nivåer

29 Matematik Engelska Svenska Medelvärde

30 Hela uppdraget Möta eleverna där de befinner sig Förtroendefull relation Återkoppling

31 Dialogbaserad politisk styrning Politiskt anmodade utvecklingsområden Överenskomna utvecklingsområden Av den enskilda skolan initierade utvecklingsområden År 0År 1År 2År 3 Dynamisk effektivitetInre effektivitet Beskrivning av utvecklingsområden Sammanställning av tidigare lärdomar med relevans för utvecklingsområdet I vilken grad har vi lyckats omsätta våra nya lärdomar i vardagspraktiken? Vilket resultat kan vi se? Lärdom Sammanställning av lärdomar Vilka frågor vill vi fördjupa oss i för att fördjupa vår förståelse av utvecklingsområdet? Beskrivning av skolans meningsskapande och vägledande helhet

32 MÅL Ett önskat framtida tillstånd (eller resultat). Ett framtida tillstånd eller en position du vill befinna dig i vid en viss tidpunkt –TÖFT: tidsatt önskvärt framtida tillstånd –SMART: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. LOTS skiljer mellan ’Syfte’ (Vad ska vi göra för vilka och varför?) och ’Mål’ (vad ska vi uppnå?). Mål kan inte vara myndighetens aktiviteter. Vad myndigheten ska göra, det gör den för att nå målen.

33 SMART-kriterierna kan användas.. I projektarbete där det normalt sett är lätt att formulera relevanta mål. När medarbetarna är med och sätter mål utifrån sin förståelse av uppdrag och övergripande mål.

34 SkolledareLärareElever Process Resultat 5 Tillämpas lärdomar om lärande och undervisning i praktiken? 6 Föreställningar om... sig själv... omvärlden... olika ämnesområden Kompetenser Egenskaper 4 Lärdomar om lärande och undervisning Kunskap om hur man förverkligar lärdomar i praktiken Engagemang 3 Kunskapsbildning om det som förbryllar Ledning, styrning 2 Lärdomar om ledarskap och undervisning Kunskap om hur man förverkligar lärdomar i praktiken Engagemang 1 Kunskapsbildning om dynamisk effektivitet: Organisation Ledning och styrning


Ladda ner ppt "Kvalitetsarbete och politisk styrning utifrån ett PBS-perspektiv."

Liknande presentationer


Google-annonser