Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

IT, demokrati och sociala värden Elin Palm Filosofienheten KTH.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "IT, demokrati och sociala värden Elin Palm Filosofienheten KTH."— Presentationens avskrift:

1 IT, demokrati och sociala värden Elin Palm Filosofienheten KTH

2 Har IKT en demokratiserande verkan? Datorer/Internet?  Ökad tillgänglighet av information?  Spridning?  Yttrandefrihet?  Enande?

3 Global Information Ethics? ”For the first time in history, efforts to develop mutually agreed standards of conduct, and efforts to advance and defend human values, are being made in a truly global context. So, for the first time in the history of the earth, ethics and values will be debated and transformed in a context that is not limited to a particular geographic region, or constrained by a specific religion or culture. This may very well be one of the most important social developments in history” [Gorniak-Kocikowska, 1996]

4 Den digitala klyftan IKT central roll i dagens samhälle -> klyfta mellan de som har/saknar tillgång till tekniska verktyg - ojämn fördelning av tillgång på datorer, bredband och datatekniskt kunnande -> grupper av människor utestängs från vissa funktioner ex myndigheters webbplatser. Men, inte bara en fråga om tillgång till tekniska verktyg utan också om förmågan att använda Internet i kommunikation, studier och kunskapsbyggande. ” Ett lands/en grupps brist på tillgång till Internet- uppkopplade datorer, utbildning för och erfarenhet av att använda dem, samt politisk och ekonomisk ovilja eller omöjlighet att råda bot på dessa brister”.

5 Den digitala klyftan i Sverige Internetanvänding i Sverige: år 83% (58 % dagligen) (PTT). Särskild ökning av Internetanvänding bland de äldre: år 83% år 50%.

6 Klyftan i siffror - globalt Internetanvändare: Nordamerika & Europa 68%, Asien 26 % Latinamerika 5 %, Afrika 0,8% (färre Internetanvändare än NY). Kostnad Internettillgång : USA: 0,1 % av genomsnittslön/månad Uganda: mer än en månadslön Datorer per 1000 innevånare: I-världen 312, Sydasien 3, Afrika (SubSahara) 0.7

7 Bandbredd  USA - Europa = 56 Gbps  Afrika – Europa = 0,2 Gbps,  Afrika – USA = 0,5 Gbps -> faktisk tillgång till Internet begränsas informations- och grafiktyngda webbsajter – svårare för användare i fattiga länder att »surfa«, även om de har tillgång till Internetanslutna datorer och kunskap för att använda dem.

8 Användbarhet De facto tillgång -> otillräckligt att datorer och Internet- anslutningar finns fysiskt tillgängligt Teknologin måste vara ekonomiskt, kulturellt, socialt, geografiskt och politiskt tillgänglig för de potentiella användarna.

9 Vad kan IT kan göra för den fattiga världen?  IT kan/bör inte användas på samma sätt i Bolivia som i Sverige.  Insatser i ett visst land/viss region bör föregås av (sociologiska, ekonomiska, geografiska) studier av lokala villkor – ej överföra praktiker/strukturer från en kontext till en annan. - Lokal förankring och stöd hos befolkningen.

10 ITs potential Ekonomi: KAN höja ekonomisk produktivitet – ex. Indien och Brasilien stark IT-sektor. Medverkan i global handel förutsätter att IT är integrerat i nationellt näringsliv och offentlig sektor. Demokrati och mänskliga rättigheter: allas rätt till information kan stärkas mha väl implementerad IT. Information KAN bli billigare, mer lättförståelig och interaktiv än med traditionella metoder Miljö: Använd på rätt sätt - effektivisering av industriell produktion och transporter.

11 IT – hjälp till självhjälp? DK symptom på ett mer djupgående problem – fattigdom. Kan/bör inte råda bot på DK innan man tagit itu med fattigdomen - utbildning, mat, sjukvård, drägligt boende + grundläggande demokratiska rättigheter. Redan privilegierade gynnas först av insatser för att förbättra IT-tillgången i u-länder. SIDA - på kort sikt missgynnas ekonomisk jämställdhet av IT - tenderar att öka redan existerande ekonomiska klyftor inom länder. Problem för IT-bistånd (all biståndsverksamhet): Hur nå dem som verkligen behöver insatserna?

12 Den Linuxbaserade handdatorn Simputer – Simple Inexpensive Multilingual Personal Computer  Bangalore (Indiens Silicon Valley) - teknologi anpassad efter landets behov och förhållanden, oberoende av standarder och språk som dominerar teknologin från multinationella företag i USA, Japan och Europa.  Inbyggt modem, tryckkänslig bildskärm, högtalare, mp3-spelare, webbrowser och programvara som läser upp text (analfabeter ska kunna använda den).  Relativt billig (ca 3000 kr) men ej överkomlig för majoriteten av Indiens befolkning. Utlåning via kiosk/skola.

13 Brasilien – projekt Popular PC Syfte: ge fattiga och marginaliserade grupper tillgång till IT. Stationär dator - högsta möjliga prestanda till lägsta möjliga pris mha inhemsk hårdvara och licensfri mjukvara.

14 Nytta vs risk  Rätt använd – IT viktigt verktyg för att förbättra för fattiga människor.  Risk - redan privilegierade gynnas.  IT-bistånd som en långsiktig handelsstrategi? En »oexploaterad och förbisedd marknad« - IT-företag som Ericsson, Microsoft och Siemens tidigt tillträde till fattiga länders IT-sektorer, som därigenom inte ges möjlighet att utvecklats efter landets egna behov.

15 Fokusförskjutning  Jeroen van den Hoven - kritik av begreppet ”den digitala klyftan”  Nytt fokus för att bättre ringa in de relevanta aspekterna av IKTs avigsidor - Informationsfattigdom.  Fokus på informationsbrist snarare än teknikbrist, på nödvändiga villkor för att på ett meningsfullt sätt kunna använda IKT.  Teoretisk utgångspunkt: John Rawls rättviseteori

16 John Rawls ( )  ”En teori om rättvisa” vad r ä ttvisa b ö r betyda  argumenterar för ett samhällssystem byggt på en socialliberal balans mellan - den enskilde individen och välfärdsstaten - jämlikhet och individuella rättigheter.

17 Mål: extrahera principer som kan reglera samhällets basstruktur  dels säkra individuella fri & rättigheter,  dels säkra social rättvisa.  Principerna måste vara sådana att fria & jämlika medborgare kan resonera sig fram till dem, inse deras rimlighet och acceptera dem som bindande – nödvändigt med avseende på: 1) autonomi och 2) stabilitet över tid.

18 De två rättviseprinciperna 1) Varje person ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grund-läggande friheter som är förenligt med motsvarande system av friheter för alla (frihetsprincipen). 2) Ojämlikheter kan accepteras: a. omm de är till största möjliga fördel för de sämst ställda (differensprincipen) b. om de knyts till ställningar & positioner som alla på rimligt sätt kan konkurrera om (principen om lika chanser)

19 De två rättviseprinciperna DEN FÖRSTA PRINCIPEN Ett fullt tillräckligt och likvärdigt paket av grundläggande rättigheter för alla DEN ANDRA PRINCIPEN Positioner i samhället skall vara öppna för alla (jämlikhet avseende möjligheter) Sociala & ekonomiska ojämlikheter ska vara till nytta för de minst gynnade samhällsmedlemmarna.

20 Det bästa systemet  är det som bäst lever upp till kravet på en rättvis fördelning, alltså en fördelning där skillnader på tillgångar inte är större än den gynnar alla och där var och en har likartade livs- och karriärmöjligheter.

21 Ursprungssituationen  En grupp representanter för samhällets medborgare  De ska säkerställa medborgarnas fundamentala intressen  Bakom slöjan av okunnighet - Okunniga om talanger, etnisk tillhörighet, kön, moraluppfattning, typ av samhälle - Uppgift: enas om rättviseprinciper

22 Primära nyttor (primary goods) (i) Fri- och rättigheter (ii) Yrkes- och rörelsefrihet mot bakgrund av en mångfald av möjligheter (iii) Makt och möjligheter – samhällspositioner (iv) Pengar & välstånd och (v) De sociala grunderna för självrespekt

23 Jeroen van den Hoven  ToJ: ramverk för rättvis fördelning av primära sociala nyttigheter (frihet och lika möjligheter)  Informationssystem och informationsbaserad infrastruktur = formar människors möjligheter (jmfr. Skattesystem).  Information = primär social nyttighet - centralt för att kunna uttrycka demokratiska fri- och rättigheter.

24 Information = primär social nyttighet  Information och tillgång till data kopplade till vitala intressen  De rättviseprinciper som Rawls stavat ut, gäller distributionen av tillgång till information.  Rättviseprinciper för systemutveckling, databasdesign och informationsbaserad infrastruktur.

25 Vinst?  Vad, om något, kan vi vinna på att skifta fokus från att diskutera den digitala klyftan till att diskutera informationsfattigdom?  Är det rimligt att förstå information som en Rawlsiansk social nyttighet; ”a primary social good”? Om så, hur kan det motiveras.


Ladda ner ppt "IT, demokrati och sociala värden Elin Palm Filosofienheten KTH."

Liknande presentationer


Google-annonser