Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 3 (Kalkylering, forts.) (Litteratur.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 3 (Kalkylering, forts.) (Litteratur."— Presentationens avskrift:

1 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 3 (Kalkylering, forts.) (Litteratur till idag 10/3: Kap 11 och 12) Ekonomistyrning genom Påläggskalkylering (forts. från 9/3) Investeringskalkyl Övning; Investeringskalkyl Utdelning övningsuppgifter till 15/3 (a,b) (Ö 2:1 – 2:5 samt Ö 3:1, 3:2 samt 3:5)

2 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G762 Påläggsmetoden Föreläsningens innehåll Divisionskalkylens problem vid flera produkter/tjänster Påläggskalkylen som potentiell lösning på problemet Påläggskalkylens grundbegrepp och utformning Ett exempel på en påläggskalkyl Några utvecklingar kring påläggskalkylen

3 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G763 Kalkylering under enkla företaget – divisionskalkylen (en periodkalkyl) Ensartad tillverkning (en produkt/tjänst) Med utgångspunkt i processtillverkning/ Ensartad produktion gällde följande: Alla kostnader kan fördelas på antalet produkter för att erhålla kostnad/styck!!!

4 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G764 Divisionskalkylens problem vid diversifierat produktprogram Tänk er ett företag som producerar bl.a. följande: Varför fungerar inte en divisionskalkyl i detta fall?

5 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G765 Några problem med divisionskalkylen De olika produkterna kan förbruka olika mängder material De olika produkterna kan förbruka olika mängder tid/lön De olika produkterna kan förbruka olika mängder… av allt! Divisionskalkylen kommer inte att ge någon bra bild av kostnaden per styck! Betänk:

6 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G766 Lösningar på problemet Ekvivalentkalkylen (också en periodkalkyl) kan delvis lösa detta. Särskiljer produkternas krav på direkt material, direkt lön, direkt maskintid etc. om vi på förhand vet att produkterna/tjänsterna är olika resurskrävande. Problem finns dock när vi kommer till andra indirekta kostnader; omkostnader för lokaler, energi, försäkringar, ledningens lön etc. Grunden för detta problemet är att det inte finns något enkelt sätt att hänföra hur mycket av respektive resurser som används vid respektive kalkylobjekt. Hur ska vi exempelvis veta hur mycket av lokalerna som just telefonen av modell K530 tagit i anspråk? Påläggskalkylen söker en lösning på denna senare problematik, genom att först särskilja de direkta resursslag som kan mätas per kalkylobjekt och sedan fördela/tilldela resterande resursslag till kalkylobjekten genom ”pålägg”.

7 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G767 Några grundbegrepp för påläggskalkylen Kostnader för de resursslag som kan direkt mätas med avseende på kalkylobjekten, d v s där vi kan säga att produkt X kräver 2kg material och produkt Y kräver 3kg material eller att det krävs 1 timme för produkt X och 1,5 timmar för produkt Y kallar vi DIREKTA KOSTNADER. De resursslag som inte direkt kan mätas med avseende på kalkylobjekten, utan måste fördelas ut på kalkylobjekten benämner vi INDIREKTA KOSTNADER eller mer populärt (fördelade) OMKOSTNADER

8 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G768 Orsak – verkan (kausalitet) Det vanligaste är den s k proportionalitetsprincipen. Fördelningen av de ”rörliga” omkostnaderna följer t ex volymen eller DL (som då anses vara proportionell till volymen) Nytta Avser ”fasta” omkostnader (kapacitetskostnader). Man försöker beräkna hur stor nytta objektet har av kapaciteten. Bärkraft Vissa kostnader kan inte fördelas enligt ovan. Man diskuterar då hur mycket ett objekt kan ”tåla” utifrån t ex dess lönsamhet Tre huvudprinciper för fördelning av omkostnader:

9 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G769 Kriterier för jämförelse mellan andra ”begreppspar” VolymfråganBeslutsfråganFördelningsfrågan Rörliga kostnader Särkostnader Direkta kostnader Fasta kostnader Samkostnader Indirekta kostnader (äv.kapacitetskostnader) (mer teoretisk)(pop: omkostnader) Vilka kostnader påverkas/påverkas inte av verksamhets- volymen? Vilka kostnader påverkas/påverkas inte av ett visst beslut? Vilka kostnader kan direkt hänföras till respektive måste fördelas ut på kalkylobjekten?

10 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7610 Kostnadsslag Arbetslön (DL) Material (DM) Avskrivningar Service Lokalkostnader Förmanslön VD:s lön Marknadsföring Kostnadsbärare = Kalkylobjekt Direkta kostnader Indirekta kostnader (fördelas eller tilldelas) Påläggskalkylens grundtanke

11 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7611 Hur ska då de indirekta kostnaderna fördelas? De indirekta kostnaderna (omkostnaderna) fördelas således ut på kalkylobjekten genom pålägg, med hjälp av påläggssatser. Utgångspunkten vid fördelningen av de indirekta kostnaderna är att vi måste kunna mäta någon användning av resurser direkt med avseende på kalkylobjekten, exempelvis att vi kan mäta mängden material per produkt. De indirekta kostnaderna kan då exempelvis fördelas i proportion till hur mycket direkt material (DM) som åtgår för respektive produkt.

12 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7612 Kvantitet/Mängd (t ex stycken, vikt och yta) Tid (t ex arbetstid- och maskintid) Värde ( t ex material-, löne-, varu-, projekt- /kund-/tjänste- och tillverkningskostnad) Fördelningsnycklar

13 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7613 Begrepp Direkt lön (DL) Direkt material (DM) Materialomkostnader (MO) Tillverkningsomkostnader (TO) = Tillverkningskostnad (TK) Administrationsomkostnader (AO) Försäljningsomkostnader (FO) = Självkostnad (SjK)

14 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7614 …en vara Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en vara till dess den är levererad och betald …en order Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en order till dess den är fullgjord och betald …en tjänst Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en tjänst till dess den är fullt utförd och betald Begreppet självkostnad för olika objekt…

15 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7615 En självkostnad skall spegla ett objekts kostnad för resursanskaffning och egen resursanvändning på ett rättvist sätt. En vara, order eller tjänst skall alltså helst bära samtliga kostnader som den orsakar. Eller m a o, den ska efter självkostnadskalkylering bära den totala resursanvändning den fordrat. Låter enkelt men är svårt. Vi har ett antal problem: 1.Mätproblem (Hur skall vi mäta resursanvändningen?) 2.Hur skall vi värdera den? 3.Vilka är resurserna? 4.Och framförallt på vilka grunder ska vi fördela dem? Rättvis fördelning inte lätt

16 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7616 Ett mindre företag som tillverkar larm och larmskåp framställer 1.Larmskåp 1000 st/år 2.Lägenhetslarm 7000 st/år Från företagets redovisningssystem hittar vi följande kostnader Direkt Materialkostnad skåp150:-/st Direkt Materialkostnad larm 50:-/st Övriga omkostnader (gemensamma) :- Ett enkelt (men dåligt) exempel

17 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7617 Divisionskalkyl * *50 ( ) Kontroll: 1000* *125 – * *50=0 = Genomsnittlig SjK 125:-/st

18 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7618 Vad händer om vi gör ytterligare 1 skåp? 1001* * * *50 = -25 Vi kan alltså inte fastställa kostnaden för dessa olika produkter genom att dividera omkostnaden för en viss period med antalet produkter. I exemplet ger det en undertäckning. Med största sannolikhet kräver dessa olika produkter olika insats och användande och därmed olika andel av företagets gemensamma resurser. Faktisk produktion till total genomsnittlig ”SjK” Faktisk produktion till direkt kostnad/objekt

19 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7619 Kostnadsmassa (Indirekta kostnader; omkostnader, overhead-kostnader) Ex VD:s lön, personalavdelning, redovisningsavdelning Skåp Helt olika typ av kalkylobjekt Larm

20 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7620 Samma företag som tillverkar larm och larmskåp framställer Larmskåp 1000 st/år x 150:- DM :- Lägenhetslarm 7000 st/år x 50:- DM :- Total DM :- Fördelning sker med DM som fördelningsnyckel (påläggsbas) Beräkning av påläggOmkostnader Direkt material Påläggsats= 100 % Ett enkelt och bättre (?) exempel

21 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G Larmskåp 1000 st/år x 150: :- = 300:- 2.Lägenhetslarm 7000 st/år x 50:- + 50:- = 100:- Ett enkelt och bättre (?) exempel 1001* * * *50 = Faktisk produktion till total kalkylerad ”SjK” per objekt Faktisk produktion till direkt kostnad/objekt Vi kan alltså inte heller fastställa den exakta kostnaden för dessa olika produkter genom att dividera omkostnaden för en viss period med materialkostnaden. I exemplet ger det en övertäckning. Istället måste vi hitta påläggsbaser (fördelningsnycklar) för denna typ av omkostnader som visar ett mer ”rättvist” resultat. Hela TK eller SjK kan vara bättre som bas. Eller ännu bättre efter NYTTAN.

22 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7622 Hur skall (om) kostnader egentligen hänföras till objekt? Kostnadsslag Kalkylobjekt/ Kostnadsbärare ? Kausalitet!! Proportionalitet

23 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7623 Vad innebär kausalitet? Kostnaderna uppfattas som en ”verkan” av bakomliggande orsaker Omkostnader Orsak är exempelvis ökad förslitning.....

24 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7624 Kostnadsslag Arbetslön Material Avskrivningar Service Lokalkostnader Förmanslön VD:s lön Marknadsföring Kostnadsbärare Kalkylobjekt Direkta kostnader Indirekta Kostnadsställen Fördelas resp tilldelas En vanlig ”komplexitet” som faktiskt kan underlätta

25 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7625 Om kausalitet inte finns tilldelas kostnaderna efter bärkraft. För vissa kostnader kanske det inte går att finna något kausalt samband mellan orsak och verkan. Man säger då att man tilldelar kostnader. Den princip som då vanligtvis används vid tilldelning är ”bärkraftsprincipen” Den produkt som ”går bäst” får bära kostnaden. Eller med andra ord: Den produkt som tål mest.

26 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7626 Fördelningsbas skall helst väljas utifrån antagandet att den förändras i proportion till kostnaderna som skall fördelas Avskrivningar på maskiner Maskintid eller arbetstid Vad innebär proportionalitet?

27 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7627 Direkta kostnader = Kostnader som påförs kalkylobjekt direkt Omkostnad = Kostnader för resursanvändning som påförs kalkylobjekt via fördelning direkt eller via kostnadsställe Omkostnader Fördelningsnyckel ( kallas också påläggsbas) = Pålägg En liten repetition…

28 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7628

29 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7629 En gemensam nämnare för alla ovan nämnda fördelningsgrunder är att de är VOLYM-baserade. Det är tankegångar om att kostnader i företag framförallt stiger p.g.a att man tillverkar eller utför mer. Är det så? En fråga ställd på sin spets

30 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7630 Teoretisk definition av självkostnad: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets särkostnader plus fördelade samkostnader Praktisk definition av självkostnad: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets direkta kostnader plus fördelade omkostnader Orderkalkylering i teori och praktik

31 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7631 Vanliga fördelningsnycklar/påläggsbaser för att fördela TO inom tillverkningsindustrin arbetstid arbetslön (DL) maskintid i ett fåtal fall antal tillverkade produkter

32 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7632 …nu till INVESTERINGAR

33 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7633 Investeringskalkyl Investeringskalkylering – hur investeringen påverkar BETALNINGSFLÖDET! Fyra olika kalkylmetoder: Paybackmetoden (Pay off) Nuvärdemetoden (tabell) (Annuitetsmetoden) (Internräntemetoden)

34 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7634 Begreppen Grundinvestering (G) Inbetalningsöverskott (a) Restvärde (R) Ekonomisk livslängd (n) Kalkylränta (p)

35 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7635 ”Payback” (exempel) Återbetalningstid = 3 år (G/a) Grundinvesteringen (G) /inbetalningsöverskottet (a) G = 90 a=30

36 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7636 Nuvärdemetoden Begreppen (kalkylränta och livslängd) Nuvärdet av: Inbetalningar./. Utbetalningar = Inbetalningsöverskottet + Restvärdet./. Grundinvesteringen Kapitalvärdet (diskonterat belopp)

37 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7637 Nuvärdemetoden Kapital- värde./. + R a a a a a Nuvärde av inbetalningsöverskotten + Nuvärde av restvärde./. Grundinvesteringen Kapitalvärdet

38 Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G7638 Övning INVESTERING Pay-back metoden (Övning 12:3) Nuvärdemetoden (Övning 12:5) Diskontering av a) (tabell C eller B) Diskontering av restvärde (tabell B)


Ladda ner ppt "Per Staffan Boström PSBInternredovisning 722G761 Intern redovisning för planering och uppföljning VÄLKOMMEN! till Föreläsning 3 (Kalkylering, forts.) (Litteratur."

Liknande presentationer


Google-annonser