Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur bör och kan processen med att ta fram hp se ut? Metodstödets disposition och innehåll Processen och metodstödet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur bör och kan processen med att ta fram hp se ut? Metodstödets disposition och innehåll Processen och metodstödet."— Presentationens avskrift:

1 Hur bör och kan processen med att ta fram hp se ut? Metodstödets disposition och innehåll Processen och metodstödet

2 Metodstöd för samråd av kommunala handlingsprogram

3 Varför? MSB har konstaterat ett antal brister i HP De antas för sent eller inte alls i mandatperioden Lagens krav är med men.. Röda tråden Viktigt att det blir ett tydligt stöd till er så ni kan stötta kommunerna.

4 Idé Metodstödet ska bidra till att länsstyrelserna kan få ett tydligare stöd vid samrådsförfarandet över kommunala handlingsprogram.

5 Disposition - metodstödet

6 1. Övergripande beskrivning – Lagstiftarens intentioner, syftet i stort, historik 1.1 Kontrollpunkt 1, 2, 3… – Sammanfattning av normering, hur är det tänkt att fungera Förslag på frågeställningar till kontrollpunkt 1, 2,3…

7 Fokusera men håll dig fri i tanken!

8 Är det i handlingsprogrammet beskrivet att dokumentet är politikernas uppdrag till förvaltnings- eller förbundsorganisationen? Är handlingsprogrammet utformat som ett styrdokument där politikernas uppdrag till förvaltnings- eller förbundsorganisationen framgår?

9 Lagstiftaren intentioner ”Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs” Hur ska det gå till då?

10 Den kommunala räddningstjänsten ges med den nya lagstiftningen nya förutsättningar för att bedriva en målstyrd verksamhet anpassad till lokala förhållanden. Arbetet med handlingsprogrammen skall ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring. Handlingsprogrammen ger även goda möjligheter att återspegla den politiska viljan när det gäller att förebygga olyckor och att bedriva effektiv räddningstjänst. Prop 2002/03:119 s 95-96

11 Länsstyrelsens samråd Alla olyckor Föranleder räddningstjänstinsats Föranleder inte räddningsinsats (fall, förgiftning, etc) BrandÖvriga (trafik, drunkning...) RTJ: SKALL Fb: SKALL VERKA FÖR...GÄRNA...

12 ”Röda tråden” Risker Mål Förebyggande verksamhet förmåga till räddningsinsats Förebyggande verksamhet förmåga till räddningsinsats Nationella mål Egenkontrol l

13 Metodstöd för samråd av kommunala handlingsprogram

14 Kap 3 Samråd, syftet och org - Kommuns samråd ”Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken” (3 kap. 3 och 8§ LSO). 1.Har eller kommer kommunen att genomföra samråd med andra som kan ha väsentligt intresse i saken? 2.Har länsstyrelsen fått en rimlig handläggningstid för sitt samråd? 3.Har kommunen tid att göra eventuella ändringar i handlingsprogrammet innan beslut ska tas i kommunfullmäktige?

15 Ett styrdokument, underlag vid länsstyrelsens tillsyn och information till den enskilde (och ett underlag för kommunens egenkontroll) 1.Är det i handlingsprogrammet beskrivet att dokumentet är politikernas uppdrag till förvaltnings- eller förbundsorganisationen? 2.Är handlingsprogrammet utformat som ett styrdokument där politikernas uppdrag till förvaltnings- eller förbundsorganisationen framgår? 3.Kan handlingsprogrammet fungera som ett underlag för länsstyrelsens bedömning om kommunen kan nå upp till de nationella målen? 4.Är det utifrån handlingsprogrammet lätt för medborgarna att förstå kommunens intentioner med arbetet skydd mot olyckor? Kap 3 Samråd, syftet och org -syftet med handlingsprogrammet

16 Kap 3 Samråd, syftet och organisation -Organisation och beslut ”En kommuns uppgifter enligt denna lag skall fullgöras av en eller flera nämnder” (3 kap. 11§ LSO). ”Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer” (3 kap. 3 och 8§ LSO). 1.Framgår det vilken/a nämnd/er som fullgör kommunens uppgifter enligt LSO (3 kap 11§)? 2.Framgår det i handlingsprogrammet att kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer? Om kommunfullmäktige har uppdragit till kommunal nämnd att anta närmare riktlinjer: - Är det tydligt vad den kommunala nämnden får besluta om och vad detta innebär? - Är kommunfullmäktiges befogenhet till den kommunala nämnden rimlig?

17

18 Kap 4 Risker och skydd -risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats (och risk för brand) I programmet skall anges … samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser…”(3 kap. 3 och 8 § LSO). 1.Har kommunen med hjälp av insatsstatistiken kartlagt och analyserat risken för de olyckor i kommunen som föranleder räddningsinsatser? 2.Har kommunen kartlagt och analyserats risken för så kallade sällanhändelser som finns i kommunen? 3.Har kommunen redovisat en sammanfattning av kartläggningen över risken för olyckor i kommunen? 4.Har kommunen kartlagt nivån på skyddet? 5.Har kommunen utifrån kartläggningarna ovan analyserat riskerna? 6.Har kommunen i handlingsprogrammet redovisat slutsatser med utgångspunkt av kartläggningen och analysen?

19 Kap 4 Risker och skydd - likvärdigt skydd Lagens syfte är att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett likvärdigt och tillfredställande skydd mot olyckor. 1.Har kommunen jämfört sig med andra jämförbara kommuner? Inom vilka områden har kommunen jämfört sig? 2.Hur ligger kommunen till i dessa jämförelser och vilka slutsatser drar kommunen av detta? 3.Har kommunen i handlingsprogrammet redovisat slutsatser av sina jämförelser med andra kommuner enligt ovanstående? 4.Om kommunen har ett sämre skydd eller säkerhet än andra jämförbara kommuner; går det att utläsa hur kommunen avser arbeta för att nå ett likvärdigt skydd mot olyckor?

20 Kap 5 Mål Nationella mål Verksamhetsmål SäkerhetsmålPrestationsmål

21 Kap 5 Mål att det finns en röd tråd mellan de nationella målen i LSO och kommunens egna verksamhetsmål. Det är alltså viktigt att de nationella och de lokala målen pekar åt samma håll och inte motsäger varandra att målen utgår ifrån kommunens riskbild och den återföljande riskanalys och bedömning kommunen gör att målen är konkreta och formuleras så att de är möjliga att följa upp och utvärdera i kommunens system för egenkontroll. att granska om kommunen, utifrån riskbilden, ”saknar” viktiga mål, d.v.s. mål som utifrån kommunens risker är nödvändiga för att kommunen ska nå de nationella målen. att granska om kommunen har mål som saknar kopplingar till kommunens riskbild. Dessa kan anses som ”överflödiga”. att det finns en röd tråd mellan de nationella målen i LSO och kommunens egna verksamhetsmål. Det är alltså viktigt att de nationella och de lokala målen pekar åt samma håll och inte motsäger varandra att målen utgår ifrån kommunens riskbild och den återföljande riskanalys och bedömning kommunen gör att målen är konkreta och formuleras så att de är möjliga att följa upp och utvärdera i kommunens system för egenkontroll. att granska om kommunen, utifrån riskbilden, ”saknar” viktiga mål, d.v.s. mål som utifrån kommunens risker är nödvändiga för att kommunen ska nå de nationella målen. att granska om kommunen har mål som saknar kopplingar till kommunens riskbild. Dessa kan anses som ”överflödiga”. Utifrån lagstiftningens intention finns det fem viktiga aspekter att ta fasta på vid samrådet:

22 Kap 5 Kommunens mål för verksamheten -Prestationsmål Vissa kommuner anser det svårt att formulera prestationsmål som spänner över en mandatperiod och väljer att enbart ha säkerhetsmål i handlingsprogrammet. 1.Om prestationsmål saknas i handlingsprogrammet, finns målen i andra dokument? Finns hänvisning? 2.Om kommunen har prestationsmål i andra dokument: - finns en tydlig koppling till de nationella målen, säkerhetsmålen och riskanalysen? - finns det i dessa dokument målformuleringar som enligt lagen ska beslutas av kommunfullmäktige?

23

24 Kap 6 förebyggande- ordnad och planeras - förebygga bränder, skador verka för andra olyckor än bränder Det ingår för kommunen, utifrån ovanstående skyldigheter, att beskriva hur verksamheten är ordnad och planeras

25 Kap 6 förebyggande- ordnad och planeras Ordnad organisation och resurser Planeras beskrivning av planeringen av den förebyggande verksamheten. Kommunen bör kunna beskriva, utifrån aktuell riskbild och lokala förhållanden sin prioritering (var, vem och varför), mål (vad uppnå) och planeringen (hur), kommunen har med sin förebyggande verksamhet.

26 Kap 6 förebyggande ordnad och planeras 1.Framgår kommunens organisation för den förebyggande verksamheten? 2.Framgår de resurser kommunen har (i form av årsarbetskrafter eller antal)? 3.Framgår det krav på kompetens (i form av utbildning och erfarenhet) personalen ska ha? 4.Framgår det uppgifter om samverkan med andra kommuner och med statliga myndigheter och enskilda? 5.Framgår det, då kompetens saknas i den egna kommunen, vilka resurser kommunen planerar för sin verksamhet via samarbete med annan kommun? 6.Framgår det hur den förebyggande verksamheten planeras? 7.Är den angivna förebyggande verksamheten ordnad och planerad för att kunna uppfylla det nationella målet (1 kap. 1§ LSO) och kommunens egna uppsatta mål?

27 Kap 7 förmåga till räddningsinsats En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen…. I hp ska..anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt” Bestämmelserna syftar till att…bereda… ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor”

28 Kap 7 förmåga till räddningsinsats -tolkning ….avser att skaffa sig Planer för mandatperioden, ex investeringar såsom ny utrustning, station Uthållighet över tid Hur höjd beredskap ska planeras

29 Kap 7 förmåga till räddningsinsats -snabbhet Ska beskrivas på ett sådant sätt att det framgår inom vilken tid en räddningsinsats behöver påbörjas för att den ska ha effekt. -Hur snabbt resurserna ska sättas in för olika typer av olyckor. Olika olyckstyper kräver olika insatstider. Kraven från olyckan och behoven hos den drabbade är dimensionerande

30 Kap 7 förmåga till räddningsinsats - Snabbhet

31 Kap 7 förmåga till räddningsinsats- Insatskapacitet För att beskriva den förmåga som blir resultatet av en insats kan förmågan delas in i delarna, individuell förmåga, metodförmåga och insatskapacitet.

32 I den individuella förmågan ingår varje individs individuella kunnande och erfarenheter samt de materiella resurserna i form av tillgänglig utrustning. Dessa båda komponenter har stor betydelse för att uppnå ett lyckat resultat. Kap 7 förmåga till räddningsinsats

33 Med metodförmåga menas den samlade sammansättning av personer och materiel (individuella förmågor) som behövs för att utföra en vald arbetsuppgift. Kap 7 förmåga till räddningsinsats - insatskapacitet

34 Om man sedan lägger ihop olika metodförmågor som en räddningstjänst besitter så får man en insatskapacitet vilket blir den samlade förmågan vid en viss olyckstyp. Kap 7 förmåga till räddningsinsats

35 Kap 7 förmåga till räddningsinsats- Insatskapacitet I beskrivningen av förmågan ”…anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser”

36 Organisationen behöver vara uthållig över tiden Kap 7 förmåga till räddningsinsats -Uthållighet Via resursuppbyggnad inom egen organisation Genom att utnyttja varandras resurser..hp ska innehålla uppgifter om samverkan

37 Kap 7 förmåga till räddningsinsats -Personella och materiella resurser I beskrivningen av förmågan till räddningsinsats ingår också att kommunen anger vilken kompetens personalen för den operativa verksamheten ska ha. Med kompetens menas både utbildning och erfarenhet. MSB:s uppfattning är att bemanningen ska ingå i handlingsprogrammet. Detta dels för att det framgår i prop. 2002/03:119 sid. 48 att som en del av förmågan ska anges personella och materiella resurser som kommunen har och avser att skaffa sig. Numerären är ett mått av flera för att kommunen själva och för länsstyrelsen att lättare kunna mäta och värdera förmågan till räddningsinsats.

38 1.Har kommunen beaktat faktorn snabbhet, insatskapacitet och uthållighet i sin beskrivning av förmågan? 2.Utifrån kommunens risker och den beskrivna faktorn snabbhet, kan räddningsinsatserna påbörjas inom godtagbar tid? 3.Är den beskrivna faktorn snabbhet ett tillräckligt bra underlag för kommunen att kunna följa upp och utvärdera om förmågan till räddningsinsats kan genomföras inom godtagbar tid? Kap 7 förmåga till räddningsinsats

39 ”Den personal som för kommunens räkning har att utföra.. att planera, leda, genomföra…. räddningsinsatser…..skall genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs” (3 kap 14§ LSO). Innebörden av bestämmelsen är att kommunen ska ansvara för att det i organisationen finns personal som har sådan utbildning och erfarenhet att allmänheten tillförsäkras en tillfredsställande säkerhetsnivå med hänsyn till den lokala riskbilden (jfr 1 kap. 1 §). I beskrivningen av förmågan till räddningsinsats ingår också att kommunen anger vilken kompetens personalen för den operativa verksamheten ska ha. Med kompetens menas både utbildning och erfarenhet.

40 1.Framgår kommunens ledningsorganisation vid räddningsinsatser? 2.Framgår antal räddningsledare i beredskap? 1.Framgår det vilka krav på kompetens (i form av utbildning och erfarenhet) personalen som ska planera, leda och genomföra räddningsinsatser ska ha?

41 Handlingsprogram LSO – beslutsläget 31 december 2013 Val 2010 nov 08 ca 50 % Val 2006 Okt st maj 12 Ca 44% dec 09 ca 80 % 12 st Okt 07 ca 25 % maj 08 nov 12 ?? dec 13 ca 85 %

42 Handlingsprogram LSO – nästa mandatperiod Val 2014 Val 2010 Okt st maj 12 Ca 44% nov 12 ?? dec 13 ca 85 % Val 2018

43 Processen att anta hp? ”Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod.” Vad planerar ni att göra för att handlingsprogrammen antas tidigt i mandatperioden?


Ladda ner ppt "Hur bör och kan processen med att ta fram hp se ut? Metodstödets disposition och innehåll Processen och metodstödet."

Liknande presentationer


Google-annonser