Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2011-05-261 2012-03-21 SLs vision: ”Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion.” Presentation Södertörns.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2011-05-261 2012-03-21 SLs vision: ”Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion.” Presentation Södertörns."— Presentationens avskrift:

1 SLs vision: ”Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion.” Presentation Södertörns rådslag

2 2 Innehåll  Kort om SL  Ny kollektivtrafiklag  Trafikförsörjningsprogram  Större satsningar  Stomnätsstrategin

3 3 Resenärer en vanlig dag Färdtjänst- och sjukresor en vanlig dag Påstigande Nöjda kunder 74 % Nöjda kunder färdtjänst- och sjukresor 91 % (2009) Markandsandel 7:30-8:30 till Stockholm 80 % Busslinje 4 har lika många resenärer som SJ Vad är SL några nyckeltal (2010)…

4 Marknadsandel KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL PER LÄN Källa: Kollektivtrafikbarometern. Stockholm Västra Götaland Riket Skåne Uppsala Jämtland Gävleborg Jönköping Örebro Västerbotten Värmland Blekinge Södermanland Dalarna Västmanland Halland Västernorrland Norrbotten Kronoberg Kalmar Gotland Vi utgår från en unikt stark position! 50%

5 5  SL ska se följande som sin kärnverksamhet  strategisk utveckling av kollektivtrafik  affärsutveckling  säkerställa att lagar och styrande regler följs  ansvara för utformningen av landstingets trafikpolitik och trafikplanering  SL ska råda över strategiskt viktig infrastruktur  SL ska leverera kollektivtrafik genom andra  SL ska bli en mer effektiv beställare genom att arbeta med en mer rationell kontraktsstruktur och utökat användande av funktionsupphandlingar  SL:s organisation ska utformas så att den följer trafikavtalsstrukturen Styrande principer

6 6 Fokus kommunkontakter  Viktigt för att förbättra vårt samarbete för en hållbar region  SL har i sin omorganisation tillsatt sex samhällsplanerare som ska ansvara för kontakter med kommunerna

7 T Ny kollektivtrafiklag- Trafikförsörjningsprogram På uppdrag av Trafiknämnden

8 Ny kollektivtrafiklag (2010:1065)  Regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM)  Målsättning: större utbud, ökat resande och bättre samordning med annan samhällsplanering  Trafikförsörjningsprogram med mål för den regionala kollektivtrafiken  Kommersiell kollektivtrafik fritt och inom alla geografiska marknadssegment  Nuvarande reglering innebär begränsning för kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik

9 Arbetsgången enligt nya lagstiftningen Trafikförsörjnings- program Beslut om allmän trafikplikt Upphandling  Beslut om allmän trafikplikt, dvs vilken trafik samhället ska stå för, baseras på Trafikförsörjningsprogrammet  Efter beslut om allmän trafikplikt sker upphandling av trafik

10 10 SLL Trafiknämnd (RKTM) ( ) SL Styrelse (3) WÅAB Styrelse (3) Sjötrafik- beredningen Färdtjänst- och tillgänglighets- beredningen Regional kollektivtrafikmyndighet i Stockholm, Trafiknämnden

11 Genomförandestrategi Stockholms överenskommelse Nationella planen Läns planen Idéstudier Spårvägs- och stomnätsstrategi Etapp 1 (  2030) och Etapp 2 ( ) VP per avdelning Förstudier Bl.a. Kistagrenen Regionalt trafikförsörjningsprogram Regionala kollektivtrafikmyndigheter – den strategiska beslutsnivån. Myndigheten beslutar om regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt Fritt marknadstillträde 2012 SL:s förslag till Regional trafikförsörjningsprogram blir klar okt 2012 Regionalt trafikförsörjningsprogram Regionala kollektivtrafikmyndigheter – den strategiska beslutsnivån. Myndigheten beslutar om regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt Fritt marknadstillträde 2012 SL:s förslag till Regional trafikförsörjningsprogram blir klar okt 2012

12 12 Tidsperspektiv  Långsiktiga målbilder 2020 – 2030  Strategisk inriktning – trafikförsörjningsprogram för kommande 4 år  Revideras vid behov  Årlig uppföljning

13 13 Dagens trafikkoncept  Stomnätet ett grovmaskigt nät  Direkttrafik kompletterar under högtrafik  Kommuntrafik erbjuder korta gångavstånd  Landsbygdstrafik lokalt anpassade lösningar  Skärgårdstrafik och hamntrafik ger en bastrafik med båt och direktlinjer sommartid  Regional tågtrafik bedrivs av SJ idag möjliggör arbetspendling över länsgräns  Kommersiell trafik omfattar långväga järnvägstrafik, båttrafik, taxi och omfattar ca 15 % av antalet kollektivtrafikresor

14 Kollektivtrafikens konkurrenskraft Källa: Trafikplan 2020

15 15  Över nya invånare per år  Nya bostadsområden  Fler arbetsplatser  Omfattande investeringar  Ökade miljökrav  Allt äldre befolkning – tillgänglighet för alla Framtiden i en växande region

16 16 Stora framtida utmaningar  Begränsade möjligheter att öka kapaciteten i spårtrafiken på befintliga spår  Många sträckor med låg medelhastighet i stombusstrafiken  Hög risk för förseningar på flera sträckor  Hälften av SL:s resenärer besväras av trängsel, en tredjedel är uttryckligen missnöjda  Ökat tryck i bytespunkterna

17 17 Viktigt med god samverkan i hela länet  Utbyggnader för drygt 80 miljarder kr gör att SL-resandet kan hålla nästan jämna steg med bilresandet  Ytterligare satsningar - utöver trafikplanens - behövs för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot biltrafiken  Förutsätter en god samverkan kring genomförande och finansiering mellan staten, landstinget, kommunerna med flera intressenter

18 Sammanfattande utmaningar För trafiken  Ökande efterfrågan  Miljökrav  Tillgänglighet för alla För organisation och utförande  Att finansiera en ökande trafik och stora projekt  Att åstadkomma ett resande över gränser och samordning mellan upphandlad och kommersiell trafik  Att samspela med stadsutvecklingen, samverkan med kommuner, trafikverket m.fl

19 Kollektivtrafikandel  Måltal:  Nuläge: 37 %  Mål 2020: Ökning med 2,5 %-enheter  Mål 2030: Ökning med 5 %-enheter  Resor med motoriserade transportmedel såsom bil, buss och tåg  Stor utmaning att öka kollektivtrafikandelen  Exempel på åtgärdsområden:  Pålitlighet, trafikinformation, riktad information till målgrupper, infartsparkeringar  Ytterligare åtgärder krävs, ex:  Samordnad bebyggelseplanering  Förbättrad framkomlighet  Ekonomiska styrmedel  Målet 2030 kräver ca 15 % fler kollektivtrafikresenärer än vad prognoserna visar  Åtgärderna beskrivna i Trafikplan 2020 räcker inte för att öka kollektivtrafikandelen  Mätning: RVU (utgångspunkt RES2005/2006)

20 Trängsel  Stående passagerare ska undvikas  Många resenärer upplever besvär av trängsel idag  Bussar  Utanför innerstaden max 20 % ståplatsutnyttjande  Innerstaden max 40 % ståplatsutnyttjande  ”Sitti90”: inga stående resenärer  Många avgångar klarar inte denna standarden idag  Spår  Tunnelbanan: medeltal/maxtim 30 % av ståplatserna  Pendeltåg: medeltal/maxtim 20 % av ståplatserna

21 Åtgärder för ökad komfort och bättre kapacitet  Trafikutökningar i busstrafiken utöver det som planeras i Trafikplan 2020  Tydliggöra entreprenörens ansvar i trafikavtal  Fler tunnelbanetåg i rusningen  Citybanans öppnande

22 Resor för alla  Olika gruppers behov  Vardagslivsperspektiv och social hållbarhet  Måltal:  Låginsteg alternativt lift på buss  Låggolv i spårtrafiken senast 2020  Full tillgänglighet

23 Geografisk nåbarhet – regional tillgänglighet  Flerkärnig region  Minskade restider  Idag mer än dubbelt så lång restid med kollektivtrafiken jämfört med bil mellan de regionala stadskärnorna  2030 är målet restidskvot 1,5

24 Måltal för miljö, hälsa, säkerhet och effektivitet  Målen fokuserar på miljöpåverkan orsakad av  kollektivtrafiken i sig  Andel förnybar energi: 100% år 2030  Buller lokalbanor och tunnelbanaor  Alla boende i Stockholms län ska 2030 ha bullernivåer på högst 70 dB (A) max på minst en uteplats invid fasad samt maximalt 45 dB (A) inomhus nattetid från den kollektiva spårtrafiken.  Måltal gällande buller från buss, pendeltåg och regionaltåg bör tas fram i kommande versioner av det regionala trafikförsörjningsprogrammet.  Utsläpp av partiklar ska 2020 ha minskats med 50 % och % (basår 2009).  Energianvändningen per utfört trafikarbete i personkm. Ska 2020 ha minskats med 25 % och % (basår 2007).  Kostnadseffektivitet:  Kostnaderna för den allmänna trafiken: kostnader per personkilometer  SL:s strategiska karta

25 Trafikförsörjningsprogrammets fortsatta process  Beaktande av synpunkter och ev revidering av programmet i maj  Beslut i landstingets trafiknämnd i juni  Beslut i landstingsrådsberedningen och landstingsstyrelsen under sommaren  Slutgiltigt formellt beslut av RKTM i landstingsfullmäktige den 18 september

26 Större satsningar enligt RUFS och statliga planer till 2020 Mälarbanan flerspår Barkarby-Kallhäll, Trafikverket Tvärbana Norr Kistagrenen Tvärbana Norr Solnagrenen, pågående Spårväg syd, etappstart Nynäsbanan dubbelspår Västerhaninge-Hemfosa, Trafikverket pågående Spårväg city inkl. upprustning av Lidingöbanan Roslagsbanan kapacitetsförstärkning pågående Tvärbana Ost och upprustning av Saltsjöbanan Röd tunnelbana, nytt signalsystem Lokalbanor, SL Järnvägar, TrV Citybanan, Trafikverket pågående Södertälje, dubbelspår, Trafikverket + SL bytespunkter pågående Bussterminal Slussen Pendeltåg till Uppsala/Arlanda Tunnelbane- depå Norsborg

27 Stomnätsstrategierna  Utredningsetapp 1: Innerstadens stomnät (innanför tvärbanan) – färdigställs till TN maj  Etapp 2: Övriga länets stomnät – spårtrafik + blåbussar.  Tillsammans en helhetsbedömning av länets behov

28 Stomnätsstrategin, utredningsetapp 2  Klara det framtida kapacitetsbehovet i kollektivtrafiken  Länets befolkning växer snabbare än beräknat  Ökningen av bilresor visar en global tendens att avta  Trafikförsörjningsprogrammet sätter upp mål om en ökad kollektivtrafikandel – något som är svårt att nå med dagens planering  Skapa ett attraktivare kollektivtrafikresande i hela länet  Utveckla buss- och spårlösningar som ger restidsvinster samtidigt som befintligt system avlastas  Öka möjligheten till tvärresor utanför innerstan  Säkerställa funktionalitet och komfort i det fortsatt starka radiella resandet  Skapa en större regional tillgänglighet  Konsekvent infoga de regionala stadskärnorna i nätet  Stärka kollektivtrafiken i starka stråk mellan viktiga start- och målpunkter i länet

29 Stomnätsstrategin, utredningsetapp 2  En total genomgång av resandet i länet 2030 har genomförts.  Identifiering av ytterligare starka stråk utanför dagens stomnät  Kartläggning av kollektivtrafikens attraktivitet i relationer med stort totalt resande (bil+ koll)  Ett förslag på utvecklat stombussnät har i hela länet har tagits fram för analys  Genare dragningar, bättre framkomlighet, högre medelhastigheter  Stomlinjer i nya stråk  Arbete med utvecklade resandeprognoser  Ta höjd för ett ökat kollektivresande för att klara trängsel och ökad kollektivtrafikandel  Omfattande analysarbete kring åtgärder och investeringar i hela länet och i samtliga trafikslag under hela våren  Möten och kontinuerlig dialog med samtliga kommunsektorer  Inriktning, målpunkter och framtida behov av utveckling i stomnätet  Stor förståelse för behov av ökad framkomlighet för kollektivtrafiken och samordning med bebyggelseplaneringen  Nästa möte med Södertörnskommunerna är planerat till 29 mars


Ladda ner ppt "2011-05-261 2012-03-21 SLs vision: ”Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion.” Presentation Södertörns."

Liknande presentationer


Google-annonser