Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kan man förebygga Alzheimers sjukdom genom att påverka livsstilsfaktorer? Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Aging Research Center Aging Research.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kan man förebygga Alzheimers sjukdom genom att påverka livsstilsfaktorer? Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Aging Research Center Aging Research."— Presentationens avskrift:

1 Kan man förebygga Alzheimers sjukdom genom att påverka livsstilsfaktorer? Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Aging Research Center Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Stockholm

2 Backgrund - Alzheimers sjukdom versus (?) vaskulär demens Riskfaktorer Skyddande faktorer Interaktioner mellan gener och livsstil Resultat från CAIDE studien

3 Brief historical overview Cerebral arteriosclerosis – the major cause of dementia The beginningLate 1960´s  AD-type pathology - very common in elderly patients with dementia  Attempts to make a sharp distinction between degenerative and vascular diseases The relationship between AD and VaD appears to be complex: a considerable overlap in risk factors, clinical features and neuropathology of AD and VaD Nowadays

4 ‘Pure AD’ AD with severe cerebral amyloid angiopathy Mild AD with vascular involvement AD with vascular lesions AD with cerebrovascular disease VD with AD changes VD with small-vessel disease ‘Pure VD’ Kalaria R et al. Alzheimer Dis Assoc Disord 1999 Rethinking the classification of degenerative and vascular cases

5 Kungsholmen Project 77% 12% 5% 6% 36% 3% 6% 55% Mixed ADVaDOther DSM III-R criteria Reclassified ‘Pure AD’ AD with severe cerebral amyloid angiopathy Mild AD with vascular involvement AD with vascular lesions AD with cerebrovascular disease VD with AD changes VD with small-vessel disease ‘Pure VD’ Kalaria R et al. Alzheimer Dis Assoc Disord 1999 Rethinking the classification of degenerative and vascular cases

6 From unpractical diagnostic dichotomies to recognition of all etiopathogenic factors  The classical distinction “vascular vs degenerative diseases” has made it difficult to tailor interventions to the patients´ various needs Clinical significance of a spectrum concept (AD ↔ AD-type and vascular changes ↔ VaD)  VaD diagnosis → patients do not receive cognition- directed treatment  AD diagnosis → vascular risk factors and vascular brain changes are overlooked

7 Effects of Delay of Onset of Disease on Prevalence of Dementia US prevalence of AD (millions) Delay(years) Year year delay in the onset of AD would decrease AD prevalence by 50% Brookmeyer et al., 1998

8 Frisk hjärnaAlzheimer hjärna ? Traditionella riskfaktorer: Hög ålder Demens i släkten ApoE4 allele Genmutationer Riskfaktorer för Alzheimers sjukdom

9 Managing Alzheimer´s Disease – A Lifelong Commitment Asymptomatic Preclinical Clinical phase phase phase Onset of MCI*Clinical diagnosis of AD % of end-stage AD Age (years) Estimated start of neuropathological changes Modified from PJ Visser, 2000 *MCI - mild cognitive impairment

10 Demens och Alzheimers sjukdom Stroke Högt blodtryck Höga blodfetter Fetma Diabetes Rökning B12/folat brist Depression Hjärnskada Utbildning Motion Mental aktivitet Social aktivitet Antioxidanter Fiskolja Blodtrycksmediciner Lipidsänkande med. Anti-inflammatoriska med.? Östrogen? Riskfaktorer Skyddande faktorer

11 Kardiovaskulära Riskfaktorer, Åldrande och Demens (CAIDE)  Longitudinell befolkningsstudie i Östra Finland  Deltagarna blev undersökta för den första gången i Nord Karelia Projektet och FINMONICA studien 1972, 1977, 1982 och 1987 när de var ca 50 år gamla  Efter uppföljning av ca 21 år, var ett urval av 2000 personer inbjudna till en ny undersökning 1998 FINLAND

12 OR (95% CI) BMI >30 kg/m ( ) Systolisk BP >140mmHg 2.0 ( ) Diastolisk BP >95 mmHg 1.0 ( ) Kolesterol >6.5 mmol/l 1.9 ( ) Rökning1.0 ( ) Ålder (år)1.2 ( ) Kvinnor (vs. men)0.6 ( ) Utbildning (år)0.86 ( ) Kombinerad effekt av vaskulära riskfaktorer i medelåldern Risken för demens ökade med ökande antal riskfaktorer: personer som hade högt BMI, SBP och kolesterol hade 6 gånger större risk för demens Kivipelto et al., Arch Neurol 2005

13 Changes in serum cholesterol values from midlife to late-life Solomon et al., Neurology 2007

14 Måttliga/ starka bevis att högt blodtryck, kolesterol och fetma i medelålder ökar risken för AD och demens senare i livet Betydelsen av dessa riskfaktorer senare i livet mer oklart Måttliga bevis att blodtrycksmedicinering kan skydda mot demens Statinernas betydelse för förebyggande av demens?

15 Kolesterol har fått mycket uppmärksamhet på senaste tiden…

16 Har kosten betydelse för risken för demens?  Mat som innehåller mycket mättat fett och kolesterol kan öka risken för AD  Mat som innehåller mycket mättat fett och kolesterol kan öka risken för AD (Kalmijn et al.,1997; Morris et al., 2003)  Mat som innehåller mycket omättat fett och fisk kan minska risken för AD  Mat som innehåller mycket omättat fett och fisk kan minska risken för AD (Barberger- Gateau et al.,2002; Morris et al., 2003)

17 Fettintag i medelålder och risk för demens Justerat för ålder, kön, utbildning, totala fetintag Laitinen et al., Dem Ger Cog Dis 2006 OR SFA PUFA

18 Fiskintag Personer som äter fisk 2-3 gånger i vecka har mindre risk för glömska och demens (Laitinen et al. 2006, Morris et al. 2005, Kalmijn et al. 1997) Omega-3 påverkade inte kognitiva funktioner hos AD patienter under 6 månader - Vissa positiva effekter hos patienter med lindrig AD? (Freud-Levi et al., Arch Neurol 2006)

19 Vitaminer/antioxidanter och demens E-vitamin Kan bromsa demensförloppet ( Sano ym 1997 ) Kan förebygga demens? (Morris ym. 1998,Masaki ym. 2000) C-vitamin Kan förebygga (Morris ym. 1998, Paleologos ym. 1998) B12 vitamin och folsyra Låga halter relaterat till ökad risk för glömska och demens (Wang et al., 2002, Bunch et al,. 2004)

20 Medelhavskost kan skydda mot demens och Alzheimers sjukdom Scarmeas et al., Annals of Neurology 2006

21 DemensAlzheimer Model ( )0.43 ( ) Model ( )0.41 ( ) Model ( )0.38 ( ) Fysisk aktivitet på fritiden och risk för demens och Alzheimers sjukdom Values are odds ratios (95 % CI) of the active group. Inactive group was used as a reference group. Model 1 = adjusted for age, sex, education, follow-up time, and locomotor disorders Model 2 = adjusted additionally for ApoE genotype, midlife BMI, SBP, cholesterol, and history of stroke, MI and DM Model 3 = adjusted additionally for smoking status and alcohol consumption Rovio et al., Lancet Neurology 2005

22 Kombinerad effekt av ApoE4 och fysisk aktivitet i medelålder för Alzheimers sjukdom Ref Rovio et al., Lancet Neurology 2005

23 Implications

24 Aktiv och socialt integrerad livsstil kan skydda mot demens

25 Livsstil och demens: Möjliga mekanismer 1. Den vaskulära hypotesen 2. Hypotesen om en kognitiv reserv 3. Stresshypotesen

26 Rökning och Alzheimers sjukdom Nej 1 Nuvarande 2.2 ( ) Tidigare 1.4 ( ) Rökning Relativ Risk The Rotterdam study Ott et al, Lancet 1998

27 Måttlig alkoholkonsumption kan skydda mot demens? PAQUID study – Bordeaux, France (Orgogozo et al, 1997) Framingham study – USA (Elias et al, 1999) Framingham study – USA (Elias et al, 1999) Rotterdam study – The Netherland (Ruitenberg et al, 2002) Rotterdam study – The Netherland (Ruitenberg et al, 2002) The Kungsholmen Project – Stockholm, SE (Huang et al, 2003) The Kungsholmen Project – Stockholm, SE (Huang et al, 2003) The Nurses’ Health Study - USA (Stampfer et al., 2005) The Nurses’ Health Study - USA (Stampfer et al., 2005)

28 Interaktion mellan ApoE4 och alkoholkonsumtion – risken för demens Overall interaction ApoE4*alcohol p=0.04; ApoE4*infrequent p=0.02, and ApoE*frequent drinking p=0.03 Anttila et al., BMJ in press

29 Maybe moderate drinking does not hurt…...But until we know better, we should not encourage non-drinkers to take their daily glass Maybe moderate drinking does not hurt…...But until we know better, we should not encourage non-drinkers to take their daily glass

30 Sannolika orsaker till demens Skadliga faktorer Neuronala skador ApoE4: Dåligt skydd/ förnyelse Neurodegeneration Högt blodtryck Hög kolesterol Vaskulära skador Högt BMI Högt fett intag Fysisk inaktivitet Frekvent alkoholintag Rökning

31 IV III II I IV III II I II III IV I II III IV Active Sedentary Active Sedentary Non-drinkers Infrequent Frequent Non-drinkers Infrequent Frequent Non-smokers Smokers Non-smokers Smokers ORs for dementia Physical activity PUFA intake-quartiles SFA intake - quartiles Alcohol drinking Smoking 5.5 ** 4 * 5 * 7.1 ** 7.1 * 3.8 * 3.2 * APOE ε4 non-carriers APOE ε4 carriers

32 CAIDE Dementia Risk Score Age< 47 years years >53 years Formal education≥10 years 7-9 years 0-6 years SexWomen Men 0101 Systolic BP  140 mm Hg > 140 mm Hg 0202 BMI  30 kg/m2 > 30 kg/m Total cholesterol  6.5 mmol/l > 6.5 mmol/l 0202 Physical activityActive Inactive 0101 Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006

33 Probability of dementia in late-life according to the risk score categories in middle age Score Risk for dementia (95% CI) % ( ) % ( ) % (1.9 – 6.4) % (4.1 – 10.6) % (9.7 – 23.1) The overall occurrence of dementia 4.4% Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006

34 Performance of the Dementia Risk Score in predicting the risk of dementia in 20 years AUC 0.77 ( ) Cutpoint: score >9 (39 % of population) Sensitivity = 0.77 Specificity = 0.63 PPV = 0.09 NPV = 0.98

35 The CAIDE Risk Score in the Kaiser Study Overall AUC.74 Asian:0.813 Black:0.751 White:0.737

36 Dementia Risk Score highlights the role of vascular factors in the development of dementia (AD, VaD and mixed), and may help to identify high risk individuals who might benefit from intensive lifestyle consultations and pharmacological interventions Minding heart health protects the brain

37 Is it possible to prevent dementia? Control BP & other vascular risk factors Already during middle age Special focus on ApoE  4 carriers Social integration Physical activities Mental activities Maintain an active life-style

38 Jaakko Tuomilehto Aulikki Nissinen Miia Kivipelto Miia Kivipelto Bengt Winblad Laura Fratiglioni Matti Viitanen Ingemar Kåreholt Tiia Ngandu Suvi Rovio Hilkka Soininen Hilkka Soininen Alina Solomon Marjo Laitinen Aulikki Nissinen Jaakko Tuomilehto


Ladda ner ppt "Kan man förebygga Alzheimers sjukdom genom att påverka livsstilsfaktorer? Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Aging Research Center Aging Research."

Liknande presentationer


Google-annonser