Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Planeringsmöte 20101116 Linköping Agenda Nuläge Uppföljning Fredensborg Q-reflex och gemensamt lärande Projekten i respektive landsting Projektet i regionen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Planeringsmöte 20101116 Linköping Agenda Nuläge Uppföljning Fredensborg Q-reflex och gemensamt lärande Projekten i respektive landsting Projektet i regionen."— Presentationens avskrift:

1 Planeringsmöte Linköping Agenda Nuläge Uppföljning Fredensborg Q-reflex och gemensamt lärande Projekten i respektive landsting Projektet i regionen Ekonomi – hur använder vi våra lokala resurser 14 december i Jönköping ls 3 samt var feb Processkartläggning Resurs som vi behöver i det regionala arbetet ERAS - patientinflytande RCC –vad händer just nu 2011 Nästa planeringsmöte

2 Förbättrade cancervårdkedjor Introduktion Processkartläggning Värdekompassen Vad vill vi åstadkomma? Lärande- seminarium sept.10 Lärande- seminarium 2 13 okt. -10 Lärande- seminarium 3 14 dec. -10 Lärande- seminarium 4 Febr. -11 Processanalys Identifiera förbättringsarbete Introduktion fler verktyg Förankra Kartlägga processer På hemmaplan Avslutning Redovisning av resultat Hur gå vidare? Spridning? Lära av varandra Förändra arbets- processer Testa förbättringar Förankra Testa nya arbetssätt Förankra Sprida Linköping 18 maj ”Vad finns? Vad krävs? "LS O"

3 Utgångspunkter för införande av förbättringar (Disseminating Innovations in Health Care; JAMA April 16, 2003, Berwick) What´s in it for me? – vad betyder det för mig? Compatibelt – Utbytbart - Att det stämmer med de värderingar och den kultur som man befinner sig i Enkelhet Utvecklingsbart – börja i liten skala Observerbart – att andra kan följa och se styrkorna För medarbetare men kanske också för de flesta patienter

4

5 -MINA RÅD- ATT TÄNKA PÅ NÄR SNAPS UTFORMAS OCH GENOMFÖRS 1.Ge cancerbeskedet under värdiga former i en ”bra miljö”. 2.Låt patienten (om möjligt) ha en anhörig med. 3.Överlämna någon form av dagbok eller noteringsbok, där patienten själv kan notera bl.a hur behandlingarna fortskrider m.m.. 4.Utförlig information om cancer, stomi, strålning och operation bör finnas.

6 Program för Lärande modell Mätnings modell Förbättrings modell Process modell

7

8 Vårdprocess koloncancer Patient söker vård (vårdcentral) Undersökning och bedömning Remiss till undersökning, t ex röntgen Svar på undersökning till remittent Undersökning utförs Start av behandling, operation Besök på kirurgklinik. Beslut om behandling Återbesök, besked till patient ”Frisk patient” Om röntgen visar malignitet aviseras kirurgkliniken via röntgenrond Remiss till kirurgklinik PAD-svar Remiss till efterbehandling Besök onkologklinik ?? n = dagar Besök VC till operation = 66 dagar Besök onkologklinik = 45 dagar 4 mån

9 Antal nyinsjuknade fall av tjocktarmscancer (Östergötland, )

10 Coloncancer (212, 2008) GI-cancer (453, 2008) GI-symtom (????????)

11 Vilka är vi i Östergötland som ska förbättra processen? 182 läkare inom primärvården Kirurgiska kliniken 300 medarbetare varav –18 specialistläkare inom kirurgi –9 ST-läkare –119 sjuksköterskor Onkologiska kliniken 150 medarbetare varav –11 specialistläkare –45 sjuksköterskor Sju kuratorer inom kirurgi och onkologi 23 läkare inom palliativa verksamheter

12 Åldersfördelning nya GI-cancer fall (Östergötland, 2008) Screening?

13 Stadium vid diagnos (TNM, 2009)

14 DiagnosRecidiv/GeneraliseringFörsämring Cancervårdens viktiga övergångar (eller händelser i en människas liv där hon ska erbjudas rätt vård i rätt tid) Fri från cancer Leva med cancer Avlida i cancer Fri från cancer Leva med cancer Avlida i cancer

15 Diagnos Recidiv/generalisering Avlida i cancer Frisk Leva med cancer Frisk Prevention i befolkning Ruta = delprojekt inom området i cirkeln Rosa ruta = E - Östergötlands läns delprojekt Grön ruta = F - Jönköpings läns läns delprojekt Ljusblå ruta = H - Kalmar läns delprojekt E Palliativa fasen E Utredningsfasen F - Prevention E Patient- och anhörigupplevelser Försämring Symtom hos individ H Utredningsfasen H Patient- och anhörigupplevelser H Palliativa fasen

16

17 Diagnos utredning Åtgärder Behandling Uppföljning Olika perspektiv i patientens process till

18 Mina GG:s förväntningar på er!  Proffs på förbättringsarbete – ni blir föredöme i gruppen  Uttalat patientperspektiv med ökat deltagande av patienter och anhöriga, både i vården och i planering, ledning och styrning av cancervården  Upplägg som går att utvärdera  Resultaten ska kunna generaliseras och appliceras i större skala  Vågar tänka och testa helt nya saker – man får misslyckas! | Sydöstra regionenÄnnu bättre cancervård

19 Pre-diagnosis Diagnosis & treatment Follow-up & monitoring End of life care Diet? Risk assessment? Screening? Pt. education? Colonoscopy? Biopsy? Staging? Surgery? Colostomy? Radiation? Chemotherapy? Pt. education? Shared decision-making? Colostomy care? Cancer activity? Pt. education? Shared decision- making? Palliative care? Pt. education? Shared decision- making? ACTIVITIES Screening events? Prevalence? Pt. awareness? Stage at diagnosis? Treatment algorithm? Complications? Pt. understanding, satisfaction? Q,S,V measures? Survival length? Activities of daily living? Monitoring algorithm? Complications? Pt. understanding, satisfaction? Pain control? Good death? Family help? MEASURES Draft Jan, 2010 pbb Zone of greatest attention

20 Possible steps Clarify aim Document actual processes, variation within segments of care/life Benchmark performance in region, Sweden Establish priorities Network action groups (practitioners, students & teachers, patient, family members, measurement and improvement experts)

21 Identifierat förbättrings- område MålÅtgärderAnsvar för genomförande Tidsplan och mätningar

22 Värdeanalys av koloncancerprocessen Identifiering av aktuella patienter Utredning/ diagnostik BehandlingUppföljning Värdeskapande Icke värdeskapande Värdeskapande Icke värdeskapande Värdeskapande Icke värdeskapande Värdeskapande Icke värdeskapande

23 Mall för definition av mätetal Mätetal/mått (Ge ett specifikt namn, exempelvis antal avlidna per tusen slutenvårds- tillfällen) Operationalisering (Definiera tydligt mätetalet, ange täljare och nämnare om det är andel/procent mått. Beskriv vad som inkluderas och exkluderas) Datakälla (Beskriver var vi kan hitta data. Det kan vara journal, enkäter, databaser, etc.) Datainsamling: Frekvens (dagligen, veckovis, månadsvis eller kvartal) Metod (IT-stöd, manuellt, telefon, etc.) Baslinje ( utgångsläge) Period värde Mål kortsiktigt långsiktigt

24 Hemuppgift sem 1 till 2 1.Beskriv koloncancerprocessen utifrån följande: - Patienter (kön, ålder, antal, fördelning avseende specifika behov) - Kompetenser (medarbetare/professioner/kompetensnivå) - Processkarta (patientens väg) 2.Ta fram en Värdekompass Identifiera för varje perspektiv faktorer som påverkar. 3.Gör en Drivkraftsanalys för varje perspektiv, ta fram primära och sekundära drivkrafter. 4.Finns mått och resultat idag? 5.Identifiera och lista problemområden 6.Ta fram förbättringsområden och handlingsplan. 7.Finns de resurspersoner som behövs för fortsatt arbete?

25 Hemuppgift LS2 till 3 Ta fram tre mått i varje perspektiv utifrån den lokala koloncancerprocessen – Värdekompass –Sekundära drivkrafter – hur gör vi? Fortsatt arbete med länsgemensam processkarta utifrån öppen processmodell för koloncancerpatienten –För vem? –Utgå från patient/profession? –Detaljeringsnivå? –Gör Värdeanalys

26 Förbättrade cancervårdkedjor Introduktion Processkartläggning Värdekompassen Vad vill vi åstadkomma? Lärande- seminarium sept.10 Lärande- seminarium 2 13 okt. -10 Lärande- seminarium 3 14 dec. -10 Lärande- seminarium 4 Febr. -11 Processanalys Identifiera förbättringsarbete Introduktion fler verktyg Förankra Kartlägga processer På hemmaplan Avslutning Redovisning av resultat Hur gå vidare? Spridning? Lära av varandra Förändra arbets- processer Testa förbättringar Förankra Testa nya arbetssätt Förankra Sprida Linköping 18 maj ”Vad finns? Vad krävs? "LS O"

27 Flera olika kunskapssystem behöver hänga ihop för att ge förbättringar Generaliserbar vetenskaplig evidens + Speciella kontexten Mätbara resultat- Förbättringar över tid Forskning Hur det ser ut hos oss? Patientens väg? Ex. i kvalitetsregistren Evidens vi använder – och hur? Riktlinjer, vårdprogram Hur vi får evidens omsatt i praktiken – ledning, lärande Efter Batalden, Davidoff, 2007

28 Patientsäkerhet Tillförlitlighet Att utveckla reliabilitet GTT och Händelseanlays

29 Pre-diagnosis Diagnosis & treatment Follow-up & monitoring End of life care Diet? Risk assessment? Screening? Pt. education? Colonoscopy? Biopsy? Staging? Surgery? Colostomy? Radiation? Chemotherapy? Pt. education? Shared decision-making? Colostomy care? Cancer activity? Pt. education? Shared decision- making? Palliative care? Pt. education? Shared decision- making? ACTIVITIES Screening events? Prevalence? Pt. awareness? Stage at diagnosis? Treatment algorithm? Complications? Pt. understanding, satisfaction? Q,S,V measures? Survival length? Activities of daily living? Monitoring algorithm? Complications? Pt. understanding, satisfaction? Pain control? Good death? Family help? MEASURES Draft Jan, 2010 pbb Zone of greatest attention

30 OmrådeProblemLösning Patienten  Vet ej alarmsymtom dvs när söka  Vet ej var söka  Nationell info  Lokal info Vårdcentralen  Fel råd av tel-ssk  Fel prioritering av tel-ssk  Dålig tillgänglighet till läkare  Fel planering av besök  Fel utredning mht ev. diagnos  Fortbildning  Systematik (checklista) Fortsatt utredning för att utesluta ca  Oklar remissinstans/undersökning  Lång väntetid  Enklare rutiner  Systematik (jämlik vård)  Bättre prioritering Fortsatt utredning för att ställa annan diagnos  Snabbt åter till våc  Cosmic Behandling  Avgöra behandling  Genomföra behandling  vårdriktlinjer Tidig upptäckt

31 Frustrationen över att vara mitt i smeten men inte kunna vara delaktig i processerna runt omkring sin verksamhet

32 Rehab arbetet

33 Modell för Management av hälso- och sjukvård för äldre 3. Egenvård Stöd 2. Hälso- och sjukvårdsystemet Hälso- och sjukvårdsorganisationen 1. Kommunerna Resurser och policyer Väl informerade, aktiva patienter Väl förberedda, proaktiva sjukvårdsteam Produktiva interaktioner Bättre resultat Källa: Wagner, E.H. Chronic Disease Management: What Will It Take to Improve Care for Chronic Illness? Effective Clinical Practice 1998; 1: Produktions- systemet Design 5. Beslut Stöd 6. Klinisk information IT-stöd Chronic Care Management Model

34 Forss förfrågan - vi föreslår FORSS att göra en särskild satsning för att stärka såväl den regionala hälso- och sjukvården som kunskapsbildningen kopplat till förbättringsinsatser För att generera värdefull kunskap vore det av stort värde att kunna finansiera en forskare per landsting som kan följa och dokumentera förbättringsinsatserna kontinuerligt på nära håll; leva mitt i förändringsarbetet. Utifrån sådan prospektiv datainsamling kan dessa forskare sedan tillsammans med andra, intresserade forskare från regionen besvara frågor som: Vilka effekter kan geografiskt heltäckande sjukvårdssystem uppnå med ett kollaborativt förbättringsarbete beträffande coloncancer, och hur? Vilka generaliserbara lärdomar om förbättring av cancervård ur ett befolknings- och patientperspektiv kan dras utifrån försöksverksamheten?

35 Helhet Fragmentering Ett enda rätt svar Många Riktiga svar Paradox System- tänkande Linjärt tänkande A ----B Kollektiv ledning & Inflytande av många Bestämma själv Konkurrens Fokus på Struktur & uppgifter Samarbete/ Gemensamma enheter Fokus på relationer och processer Delat ledarskap Enighet & konsensus Top/Down beslut Makt & kontroll Källa: Dialogue, by Linda Ellinor and Glenna Gerard, p. 45 TEORI FÖRSTÅELSE AV SYSTEM PSYKOLOGI FÖRSTÅELSE AV VARIATION KUNSKAPS-

36 Kommande seminarier: 14 december 2010, Qulturum, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 9 februari 2010, Plats meddelas senare

37 Värdekompass för koloncancer Kliniskt status/ Vårdbehov (vad är viktigt för dig som profession) Provresultat Komplikationer/ avvikelser Funktionellt status/hälsostatus (vad är viktigt för patientens dagliga liv) Fysiskt Psykiskt Socialt Patient/kundupplevda behov (vad är viktigt i vården för dig som patient) Upplevd hälsovinst Med sättet att ge vård Resurser/Kostnader (vad kostar det, vilka resurser används, kompetensbehov) Direkta Indirekta Bästa möjliga värde

38 Mål/ målområde Drivkraftsanalys Patient/kund- upplevda behov Primära drivkrafter (2-4) ”Vad?” Sekundära drivkrafter ”Hur?” © Richard Scoville & Catalyst Institute Mått och mätetal AP DS

39 ERAS Ennhanced Recovery After Surgery = Fast-track surgery

40

41 Sammanställning frågor- Presentatör/sändare Tid för PAD-svar efter operation? Faller patienter utanför ramen? Kan vi få stående tider på röntgen? Här finns engagemang Hur gör vi med patienter som visar sig ha spridd sjukdom under den preoperativa utredningen? IT-stöd kan störa och försvåra värdeskapande tid. Skiljer sig rapportering till cancerregister mellan sjukhusen i regionen? Varför screenar man inte för coloncancer när det är så lätt att ta bajsprov? Var finns onkologen i vårdkedjan – hur många olika processer Många delar som kan förbättras – hur prioritera? – vilka steg skall tas? Hur införa/sprida redan bra/bättre metoder/processer än de traditionella? Vad mycket mer det ständigt finns att förbättra! Kontakt VC- kirurg vid tarmsymtom! NZ Varför tar det så lång tid från första besöket på VC tills man får rätt diagnos? Snabbare beslutsväg på det lilla sjukhuset Vem prioriterar remisser från DLM? Varför ska patienten utredas på DLM? Vad gör man för att minska väntetiden? Vilken tillgång att få reflektera med andra som brottas med samma frågor. Det är viktigt att undersöka hur det verkligen är – nuläget, för att kunna förbättra processen! Viktigt att få med läkare i preventionsarbetet för att få genomslag.

42 Sammanställning frågor/Lyssnare/ mottagare Förväntningar på mig preventivt Värdeskapande processer/ händelser rör patienten Att ledtiderna är längre än man tror Mätetal ingår inte på ett enkelt sätt i dagens rutiner Svårt att få det preventiva att hänga ihop med övriga processer Screening? Screening? Finns evidens? Kan vi ha ett kontrakt mellan olika aktörer i processen? Att svarstiderna för PAD.svaret är för långa och måste minskas Fråga patienten vad som är viktigt. Ex viktigt att träffa samma doktor eller en doktor som kan svara. Synliggörandet av brytpunkt. Pat får en pärm från sjukhuset med sig till PV/ kommunen. Där finns redan vb-ord i injektionsform (?) för 4 (?) symtom Hur förankrar vi projektet i hemlandstinget? Olika landsting jobbar olika med ”läxorna” många kommer pånya bra idéer. Sprid dessa mellan lärandeseminarierna. Rätt information på remisser. – kan standardiserade mallar göras? Varför ej rekto på DLM? Varför 3-4 veckor för PAD-svar? Bygger mycket på eldsjälsarbete i vardagen för att utveckla. Arbetssätt för förändring behöver lyftas in på ledarskapsnivå – övergripande beslut Bredda tänket kring kompetens ur ”boxen” ta in från andra håll Patientväg lång och krånglig Uppföljning är oorganisk (?) Vet vi att vi ger samma insatser ”alla gånger”? Hur man presenterar data Primär prevention – spännande! Kanske en doktor med i projektet. Ingångskriterier för utredning – tydliggör Att minska ledtiden till diagnosenbör ses som mycket viktigt även i fall utan cancer Problemområde –information. Hur ska detta förbättras?standardisering, anpassning, uppföljning, mer, mindre, oftare, sällan, andra kanaler? Mycket välgjord kartläggning av Eksjö Vikten av att pat får rätt handläggande från början redan i primärvården 20-25% är generaliserade vid diagnos. Om vi upptäckte fler tidigare och minskar denna andel kommer fler att överleva osv. Detta måste vi lösa! Kalmar hade integrerat kompetenserna i processen med själva kartan. det var SMART Skilda angreppssätt på vår uppgift beroende på län. Processen med metastaserad cancer är komplex och svåröverskådlig Tydlig vårdkedja. Undvik dubbelarbete – rundgång Lyssnare – patientperspektiv.. Från misstanke (steg 1)–info om vad som kommer att ske tills jag får besked (steg 2) Viktigt samarbeta över gränserna från prevention till palliation för patientens skull! Hur olika uppläggen är i de olika landstingen. Planera diagnostiken- ”stående tider” tex CT buk, kolonröntgen.

43 reflektion Vi opererar äldre och äldre..vad är delaktighet? Det räcker inte med bilden av tumören utan det gäller att få en bild av PERSONEN Finns det specifika patientgrupper att uppmärksamma extra? Vad händer när vi inte kan köra mainstreampaketet Identifiering och divergering Vikten av briefing och debriefing även i opererande miljöer Göra en fyrfältare avseende var pat i palliativ vård befinner sig Göra multidisciplinära konferenser - två typer - när och hur? Alla resurser samtidigt tillgängliga för mtd 12 mån Att ta fram checklista för remisskrivande –behöver utveckla feedback i färg för bättre remisskrivande


Ladda ner ppt "Planeringsmöte 20101116 Linköping Agenda Nuläge Uppföljning Fredensborg Q-reflex och gemensamt lärande Projekten i respektive landsting Projektet i regionen."

Liknande presentationer


Google-annonser