Livscykelanalys, rep & forts

En presentation över ämnet: "Livscykelanalys, rep & forts"— Presentationens avskrift:

1 Livscykelanalys, rep & forts
Tomas Ekvall Institutionen för energiteknik e-post: Miljöteknik HT04 Chalmers tekniska högskola,

2 Livscykelanalys Vad är det? En subjektiv metod …men ändå användbar

3 Massaprod. Produktion och transport Kemikalieprod. Pappersprod. Transport Tryckning Användning Distribution Användning Förbränning Förbränning Fjärrvärme Alt. värmeprod.

4 Refillable glass bottle Disposable glass bottle
Environmental impacts Refillable glass bottle Aluminium can Disposable glass bottle Steel can Global warming 1-2 1-3 2-4 3-4 Photochemical ozone Acidification Nutrient enrichment

5 Äggkartonger från Hartmann A/S Insamling Ångproduktion Kartongprod.
Ägggrossist Detaljist Konsument Förbr/dep

6 Ånga från kraftvärmeverk
Tidningar mm Ång- och elproduktion Kartongprod. Naturgas Äggkartonger Elenergi Fjärrvärme Alt. elprod. Alt. värme Kol Naturgas

7 Livscykelanalys (ISO 14040)
Ramverk för LCA Direkta applikationer Måldefinition Produktutveckling och produktförbättring Strategisk planering, beslutsfattande Val av lämpliga indikatorer Marknadsföring Inventering Tolkning Bedömning av miljöpåverkan

8 Miljömärkning enligt ISO 14000
Typ 1: Symboler Typ 2: Symbol + ett positivt uttalande Typ 3: Miljövarudeklarationer

9 Produkter, exempel • Förpackningar • Byggmaterial • Bilkomponenter
• Kylskåp • Kärnkraftverk

10

11

12

13 Avfallssystemet Tomas Ekvall Institutionen för energiteknik
e-post: Miljöteknik HT04 Chalmers tekniska högskola,

14 Avfallshanteringsmetoder Systemeffekter & produktutveckling
Avfallssystemet Materialflöden Avfallshanteringsmetoder Systemeffekter & produktutveckling

15 Totala mängder avfall Uppkomna avfallsmängder, exkl. gruvavfall (1998)

16 Uppkommen mängd hushållsavfall i förhållande till befolkningsökning och konsumtion i Sverige 1985 – 2001 1,50 1,50 [Index 1985=1,00] Hushållsavfall (Total mängd före källsortering, ökning 2,4 % per år) 1,40 1,40 1,30 1,30 Hushållens 1,20 1,20 konsumtion (Penningvärde 1995, ökning 1,8 % per år) 1,10 1,10 Folkmängd (ökning 0,4 % per år) 1,00 1,00 0,90 0,90 1984 1984 1986 1986 1988 1988 1990 1990 1992 1992 1994 1994 1996 1996 1998 1998 2000 2000 2002

17 Prognos för framtida avfallsmängder
1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2,0 2,1 2,2 2,3 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 [Index 1985=1,00] Folkmängd Hushållens konsumtion Hushållsavfall Olika prognoser på konsumtions- ökning Beräknad avfalls- ökning utifrån konsumtions- prognos. Profu

18

19 Mängden insamlat hushållsavfall i Sverige, 1985-2001
Farligt avfall 4000 4000 Vitvaror & elektronik [kton] Totala mängden hushållsavfall Metall 3500 3500 Returpapper Returpapper 3000 3000 Förpackningar Förpackningar 2500 2500 Biologisk behandling Biologisk behandling Mängden hushållsavfall som återstår efter materialåtervinning 2000 2000 1500 1500 Förbränning Förbränning 1000 1000 Mängden hushållsavfall som deponeras 500 500 Deponering Deponering 1984 1984 1986 1986 1988 1988 1990 1990 1992 1992 1994 1994 1996 1996 1998 1998 2000 2000 2002 2002 Profu

20 Sammansättning av hushållsavfall före materialåtervinning
Källa: Profu

21 Källsortering i Sverige
Hushållsavfall Farligt avfall Producentansvarsmaterial Grovavfall Restavfall Beroende på kommun/avfalls-entreprenör Osorterat till behandling Sortering i två eller tre fraktioner, sedan till behandling

22 Farligt avfall bekämpningsmedel & gifter färger & lacker lösningsmedel
lysrör bilbatterier …

23 Producentansvarsmaterial
förpackningar av olika material (papper, kartong, wellpapp, metall, glas, plast) returpapper däck bilar elektriska och elektroniska produkter

24 Insamling av producentansvarsmaterial
Bringsystem Fastighetsnära insamling

25 Materialåtervinning hushåll och liknande Mängd (ton)
Insamlad mängd i viktprocent (inom parantes anges målet för materialutnyttj.) Returpapper Kontorspapper Wellpapp Kartongförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Glasförpackningar Vitvaror Kommunskrot Elektronikskrot 84 (40) 54 (50) 86 (65) 44 (40) 62 (70) 18 (30) 88 (70) Totalt: Källa: RVF

26 Grovavfall möbler metallskrot annat skrymmande avfall

27 Förbränning Blandat hushålls- och industriavfall El Förbränning
Fjärrvärme Slagg och aska I Sverige behandlades år 2002 cirka ton avfall genom förbränning. Totalt producerades cirka 8,0 TWh fjärrvärme och 0,6 TWh el. Källa: RVF

28

29 Deponigas (endast från organiskt avfall)
Deponering Alla avfallstyper Deponigas (endast från organiskt avfall) Deponering I Sverige behandlades år 2002 cirka ton avfall genom deponering. Totalt utvanns deponigas motsvarande 406 GWh fjärrvärme, 21 GWh el och 2 GWh fordonsbränsle. Källa: RVF

30

31 Biologisk behandling (mat- & trädgårdsavfall)
Kompostering Rötning

32 Emissioner Förbränning: Dioxiner Tungmetaller
Försurande ämnen (SOx, NOx) Deponering: Metan (stark växthusgas) Övergödning (emissioner i lakvatten) Biologisk behandling: Försurande ämnen (främst ammoniak) Övergödning (kväveläckage vid spridning av kompost och rötrest) Flyktiga organiska ämnen – VOC (rötning, främst vid uppgradering av biogas till fordonsbränsle) Stor reduktion sedan mitten av 1980-talet

33 Viktiga omvärldsfaktorer (mål och krav)
1999: Nytt EG-direktiv för deponering antas i EU. Deponering 2000: Deponiskatt (250 kr/ton). Deponering 2001: Nytt EG-direktiv för förbränning antas i EU. 2001: Översyn om nytt producentansvar presenteras. 2001: Översyn av avfallskatten. Deponering 2002: Deponiförbud för utsorterat brännbart avfall. Deponering 2003: Höjning av deponiskatten (till 370 kr/ton). Deponering 2003: EG-direktiv om elavfall antas (preliminärt). 2005: Deponiförbud av organiskt avfall. Deponering 2005: Halverad deponering (jmf 1994 års nivå). Deponering 2008: Deponeringsdirektivet omfattar samtliga deponier. Deponering

34 Kapacitetsbrist av brännbart och övrigt organiskt avfall [Mton]
3,0 Kapacitetsbrist av brännbart och övrigt organiskt avfall [Mton] 2,0 1,0 + 3 %/år 0,0 + 2 %/år -1,0 + 0 %/år -2,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

35 Avfallshanteringen växelverkar med andra system
Produktion av produkter Avfallshantering utomlands Svensk avfallshantering Produktion av energi Produktion av konstgödsel Viktig påverkan

36 Växelverkan med produktion
Återanvändning och återvinning påverkar behovet av nyproduktion Materialval påverkar återvinningen Materialmängd och hållbarhet påverkar avfallsmängden Konstruktioner påverkar återvinningen

37 Produktutvecklingsprinciper, ex
Design for disassembly (DfD) Design for recycling (DfR) Design for the environment (DfE)

38 DfD: separerbara komponenter
Skruvar istället för svetsfogar …

39 DfR: DfD + lättåtervunnet
Var försiktig med legeringar kompositer PVC andra sammansatta material

40 DfE: tänk på hela livscykeln
≠ DfR?

41 Växelverkan med andra länder
Import av avfall Handel med returmaterial

42 Effekt på energisystem
Förbränning ger värme och el Rötning och deponi ger brännbar gas Effekt på gödselproduktion Lokal kompostering ger näringsämnen Storskalig kompostering och rötning kan ge näringsämnen?