Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Roland Carlsson Kursens innehåll Logistik, Business Logistics Materialförsörjning Materials Management Produktionsstyrning Production Control Fysisk distribution.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Roland Carlsson Kursens innehåll Logistik, Business Logistics Materialförsörjning Materials Management Produktionsstyrning Production Control Fysisk distribution."— Presentationens avskrift:

1 Roland Carlsson Kursens innehåll Logistik, Business Logistics Materialförsörjning Materials Management Produktionsstyrning Production Control Fysisk distribution Physical Distribution LeverantörInköp Råmaterial- lager ProduktionFörsäljningLagerKund Outbound LogisticsInbound Logistics Supply Chain Management Kvalitet Information

2 Roland Carlsson Där vi fortsätter Logistik, Business Logistics Supply Chain Management Kvalitet Information Materialförsörjning Materials Management Produktionsstyrning Production Control Fysisk distribution Physical Distribution LeverantörInköp Råmaterial- lagerProduktion FörsäljningLagerKund Outbound LogisticsInbound Logistics

3 Roland Carlsson Totalkostnadsanalys Att sträva efter att sänka den totala kostnaden för materialflödet i stället för enskilda kosnadsposter Detta innebär att: Man kan tillåta att en enskild kostnad ökar om den totala kostnaden därmed minskar!

4 Roland Carlsson Partiformning Det ”klassiska” problemet för totalkostnadsanalys Många metoder för att lösa detta Några exempel: Wilsonformeln Wagner & Whitin Silver & Meal Least Unit Cost

5 Roland Carlsson Avvägningen mellan Lagringskostnad och Ordersärkostnad Kostnad Totalkostnad Lagringskostnad Ordersärkostnad Orderstorlek Optimal orderstorlek

6 Roland Carlsson Totalkostnad vid partiformning Q = Orderkvantitet (st) K = Ordersärkostnad (kr/gång) D = Efterfrågan (st/tidsenhet) V = Produktens värde (kr/st) (i boken kallad p ) W = Lagringskostnad, lagerränta (%/tidsenhet) (i boken, r )

7 Roland Carlsson Vad är K? några exempel Vid inköp Orderläggning Leveransbevakning Godsmottagning Ankomstkontroll Inlagring Ankomstrapportering Fakturakontroll Betalning

8 Roland Carlsson Vad är K? några exempel Vid beordring från egen produktion Orderplanering Framtagning av produktionsunderlag Materieluttag ur förråd Framtagning av verktyg Omställning av maskiner, STÄLLKOSTNAD Interna transporter Slutkontroll Inlagring, inrapportering

9 Roland Carlsson Ekonomisk OrderKvantitet EOK, EOQ, Wilsonformeln, Kvadratrotsformeln......

10 Roland Carlsson Exempel på partiformning med Wilsonformeln Företaget MoS, Möbler och Sån´t, tillverkar bla fåtöljen ”Exklusiv”. Till denna köper man in ben som är tillverkade av ädelträ. Det totala årsbehovet uppgår till ben/år (fyra per fåtölj) och behovet är jämnt fördelat över året. Inköpspriset för ett ben är 55 kr. I samband med varje beställning har man en fast administrativ kostnad om 150kr för fakturahantering o dyl. Transportkostnaden består av en fast del om 400kr och en rörlig del om 0,25kr/st. Företaget tillämpar en lagerränta på 30% Hur många ben ska man köpa in vid varje inköpstillfälle? Hur stor är den totala inköpskostnaden för ett år? (Den del som påverkas av partiformningen) Använd Wilsonformeln och formeln för C tot.

11 Roland Carlsson Egen uppgift partiformning MoS köper också in sitsen, en spiralfjädersbotten, till fåtöljen. Man köper in st om året och förbrukningen av dessa är jämnt fördelad, precis som för fåtöljen. Inköpspriset är 86 kr/st. De administrativa kostnaderna vid en beställning uppgår till 150 kr. Man har också lyckats träffa ett avtal med en åkare om en fast transportkostnad oavsett hur många bottnar som levereras. Priset för detta är 400kr. Företaget satsar på att hålla sina lagernivåer nere så man har satt lagerräntan till 30% Det blir nu din uppgift att beräkna hur många spiralfjädersbottnar som ska köpas in vid varje tillfälle. Du ska också göra lite andra beräkningar enligt nedanstående: a)Hur många bottnar ska man köpa in åt gången för att den totala kostnaden ska bli så liten som möjligt? b)Hur många inköpstillfällen om året blir det med denna partistorlek? c)Hur stor blir den totala inköpskostnaden? d)Hur stor är den genomsnittliga kapitalbindningen i förrådet? Ledning: Titta på hur stort medellagret är och priset för sitsen. e) Fundera också på vad som händer om leverantören erbjuder ett lägre pris, 82 kr/st, om du köper sitsar i taget.

12 Roland Carlsson Kursens innehåll Logistik, Business Logistics Materialförsörjning Materials Management Produktionsstyrning Production Control Fysisk distribution Physical Distribution LeverantörInköp Råmaterial- lager ProduktionFörsäljningLagerKund Outbound LogisticsInbound Logistics Supply Chain Management Kvalitet Information

13 Roland Carlsson Där vi fortsätter idag Logistik, Business Logistics Materialförsörjning Materials ManagementProduktionsstyrning Production Control Fysisk distribution Physical Distribution LeverantörInköp Råmaterial- lager FörsäljningLagerKund Outbound LogisticsInbound Logistics Supply Chain Management Kvalitet Information Produktion

14 Roland Carlsson Först lite om -Prognoser Varför gör man prognoser? Produktionsplanering Inköp Lagerhållning Distribution Strategifrågor För att kunna planera och utnyttja resurserna på bästa sätt

15 Roland Carlsson Att tänka på före prognosarbetet 1.Definiera syftet med prognosen Vad ska prognosen användas till? Tidshorisont och periodisering? Måttenhet för material- och produktionsflödet? 2.Vilka data är relevanta? Analysera datamaterialet 3.Kartlägg de faktorer som kan påverka behov eller förbrukning. Tre steg

16 Roland Carlsson Prognosmetoder Två huvudgrupper Bedömningsmetoder Delphi-undersökningar Analogimetoder Kartläggningsmetoder Beräkningsmetoder Finns ett stort antal Bygger på historiska uppgifter

17 Roland Carlsson Efterfrågemönster

18 Roland Carlsson Fler efterfrågemönster Faktorer som kan påverka behov eller förbrukning

19 Roland Carlsson Prognos med metoden Glidande Medelvärde

20 Roland Carlsson Prognos med metoden Exponentiell Utjämning Detta ger för t = januari

21 Roland Carlsson Egen övningsuppgift

22 Roland Carlsson Egen övningsuppgift Lösning

23 Roland Carlsson Glidande Medelvärde Olika bas, olika n

24 Roland Carlsson Exponentiell Utjämning Olika värden på α

25 Roland Carlsson Prognos med justering för säsong

26 Roland Carlsson Beskrivande produktionsbegrepp Divergent produktion Kännetecknas av: Ett eller ett fåtal råmaterial resulterar, efter bearbetning, i ett flertal slutprodukter Konvergent produktion Kännetecknas av: En stor mängd råmaterial och köpkomponenter resulterar i en eller ett fåtal slutprodukter

27 Roland Carlsson Olika typer av produktion Enstycksproduktion: Produktion av varje enskild produkt för sig Serieproduktion: Produktion av en mängd produkter av liknande slag i en och samma serie Kontinuerlig produktion: Produktion av en och samma produkt kontinuerligt

28 Roland Carlsson Vad styr produktionen? Lagerorderstyrd produktion: Vanligt för standardiserade produkter. Kräver prognoser och låga framställningskostnader Kundorderstyrd produktion: Vanligast då det finns kundspecifika krav. Kräver flexibilitet och korta ledtider Kundorderpunkt: Ett mellanting som blir allt vanligare. Punkten i produktionen där produkten blir kundspecifik

29 Roland Carlsson Material och ProduktionsStyrning MPS, består av tre aktiviteter Planering: Handlar om att på förhand bestämma vad och vilka mängder som ska tillverkas var och när Kontroll: Man följer upp planerna för att kontrollera mot ”verkligheten”. Vad blev det? Styrning: Som en följd av kontrollen sätter man in åtgärder vid avvikelser från planen

30 Roland Carlsson Planeringsnivåer Sälj och verksamhetsplanering Tidshorisont: år. Periodlängd: Kvartal – månad Omplanering: Kvartalsvis - månadsvis Huvudplanering Tidshorisont: 0,5 - 1 år. Periodlängd: Månad – vecka Omplanering: Månadsvis – veckovis Orderplanering Tidshorisont: 1 – 6 månader. Periodlängd: Vecka - dag Omplanering: Veckovis – dagligen Detaljplanering Tidshorisont: 1 – 4 veckor. Periodlängd: Dag - timme Omplanering: Dagligen

31 Roland Carlsson MPS - system Ofta moduluppbyggda Exempel på ingående moduler Produktionshantering Materialplanering Inköpsplanering Kundorderhantering För- och efterkalkyler Oftast datorbaserade Dock inte nödvändigtvis

32 Roland Carlsson MPS - system Kopplas ofta ihop med andra informationssystem inom företaget ERP – system integrerar alla funktioner i företaget i ett enda system Nu också vanligt med koppling till system utanför det egna företaget t ex Kunder Leverantörer Webshop

33 Roland Carlsson MPS Material och ProduktionsStyrning Tre huvudprinciper MRP OPT JIT

34 Roland Carlsson Grunddata för arbete med MPS För produktionsplanering behövs register över: Resurser Operationer Artiklar Produktstrukturer

35 Roland Carlsson Produktstruktur Alla fysiska produkter kan beskrivas med produktstrukturer Visar produktens beståndsdelar i form av ingående material Är uppdelad i olika nivåer som beskriver det successiva färdigställandet Översta nivån visar slutprodukten Nedersta nivån visar köpdetaljer

36 Roland Carlsson Produktstruktur, exempel Smal och djup Ett råmaterial som i steg omvandlas till slutprodukten

37 Roland Carlsson Produktstruktur, exempel Bred och grund Många köpkomponenter som monteras ihop till slutprodukten

38 Roland Carlsson Produktstruktur, exempel Bred och djup Många köpkomponenter och förädlingssteg för att komma till slutprodukten

39 Roland Carlsson MRP Material Requirements Planning Hur det fungerar Huvudproduktionsprogram Bruttobehovsberäkning Avstämmning mot lagernivå Starttidsättning Partiformning Nedbrytning till närmast underliggande nivå BehovsplanerKapacitets-/resursplaner

40 Roland Carlsson MRPII Manufacturing Resource Planning Huvudproduktionsprogram Behovsplaner Kapacitets-/resursplaner MRP Behovs- och tillverkningsplaner Problem? Ja Nej Justering av huvudproduktions- program Kundorder, prognos Preliminär produktionsplan Grovplanering Resurs o kapacitet Beläggning Problem? Ja Nej Justering av preliminär produktionsplan (manuell) En utveckling av MRP med större focus mot resurser

41 Roland Carlsson Företaget MoS tillverkar bla en svart fåtölj, artikel 5000, och en vit fåtölj, Med hjälp av en prognos och inneliggande kundorder har man fastställt ett produktionsprogram enligt nedastående. Tabellen visar behovet av 5000 respektive under vecka 1 tom 12. Fåtöljerna har bla en gemensam ingående artikel, Ben i ädelträ nummer 5010, som är en köpartikel (köps färdig från leverantör). Det går åt fyra ben till varje fåtölj. En annan gemensam artikel är Spiralfjädersbotten, Det behövs en sådan till varje fåtölj. Gör en materialbehovsplanering gällande artikel 5010 för vecka ett till tolv. Materialnettobehovsberäkning Ett exempel Produktionsprogram Vecka Prod Data om artikel nummer 5010 och 5006 ArtikelPartistorlekLedtidSaldo (vecka 1) st2 veckor2000 st st1 vecka900 st

42 Roland Carlsson Nettobehov Vecka nummer Artnr Behov 5000 (4 för varje) Behov 5001 (4 för varje) Bruttobehov Lagersaldo 2000 st Nettobehov 720 Order- kvantitet 1460 Startvecka för order 1460 Materialnettobehovsberäkning Ett exempel

43 Roland Carlsson Nettobehov Vecka nummer Artnr Behov 5000 (4 för varje) Behov 5001 (4 för varje) Bruttobehov Lagersaldo 2000 st Nettobehov Order- kvantitet 1460 Startvecka för order 1460 Materialnettobehovsberäkning Lösning

44 Roland Carlsson Optimized Production Technology OPT En kombination av MRP och JIT Söker råda bot på svagheterna i MRP Integreras ofta med MRP-lösningar Målstyrd produktion Hitta flaskhalsarna och utnyttja dem till 100%

45 Roland Carlsson Optimized Production Technology De nio OPT-reglerna 1.Balansera flödet, inte kapaciteten. 2.Utnyttjande av icke flaskhalsar bestäms inte av dess egen potential, utan av någon annan begränsning i systemet. 3.Utnyttjande och aktivering av resurser är inte samma sak. 4.Förlorad tid i en flaskhals är en för evigt förlorad tid. 5.Sparad tid i en icke-flaskhals har inget värde.

46 Roland Carlsson Optimized Production Technology De nio OPT-reglerna, forts 6.Flaskhalsarna styr både systemets genomflöde och lager. 7.Försörjningspartiet bör inte, och ska ofta inte, vara lika stort som produktionspartiet. 8.Produktionspartiet ska vara variabelt, inte fast. 9.Planering ska göras med hänsyn tagen till systemets samtidigt verkande begränsningar. Ledtider är en konsekvens av planeringen och kan inte bestämmas i förväg.

47 Roland Carlsson Theory Of Constraints, TOC Begränsningsteorin En vidareutveckling av OPT Utgångspunkten är att i alla system finns en eller flera begränsningar Begränsningarna kan vara t ex brist på kapacitet, tillgång på material eller marknadens efterfrågan Det är alltid en sådan begränsning som avgör vad systemet kan prestera Innehåller även metoder för t ex distribution, marknadsföring och problemlösning

48 Roland Carlsson Theory Of Constraints, TOC DBR – Drum, Buffer, Rope En metod för planering och styrning Minska störningarna, öka produktiviteten och skapa ett jämnare flöde Det finns alltid en begränsande resurs i varje produktionssystem Trumman, begränsningen, håller takten Buffert innan trumman för att säkra denna Resurserna efter trumman ”håller repet sträckt”

49 Roland Carlsson Just-In-Time, JIT Eliminera allt onödigt Allt onödigt är sådant som adderar kostnader men inte värde till en produkt Kundfocuserat, kundorderstyrt Köp in, producera och leverera just i tid Tid kostar och ska elimineras så långt som möjligt

50 Roland Carlsson ”Logistik på Japanska” The Toyota Way, TPS Just In Time TQC Total Quality Control Stark betoning på kvalitet och på ”det enkla” ”Kanban” ”LEAN”

51 Roland Carlsson Tryckande och sugande system ”Push and Pull” Tillverkningsorder Flöde Tillverkningsorder Flöde

52 Roland Carlsson LEAN Värdeadderande aktiviteter: Ger ett direkt värde för kunden. Kan t ex vara att man lackerar en bil Icke värdeadderande aktiviteter: Ger inget värde för kunden men förbrukar t ex tid, resurser, utrymme.... Kan t ex vara onödiga transporter eller onödig lagring Indirekt värdeadderande aktiviteter: Nödvändiga aktiviteter som inte ger något direkt värde för kunden. T ex administrativt arbete med löneutbetalningar Det finns tre olika aktiviteter i ett företag!

53 Roland Carlsson MUDA, slöseri Överproduktion Väntan Onödiga transporter Onödigt eller felaktigt utfört arbete Onödigt stora lager. Gäller råvaror, PIA, färdiga produkter Onödiga rörelser och förflyttningar Misstag och korrigeringar Outnyttjad kreativitet Det finns åtta slöserier

54 Roland Carlsson LEAN - verktyg Value Stream Mapping, värdeflödesanalys 5S – Sortera, Strukturera, Städa, Standardisera, Skapa vana Cell design, design och förbättring av arbetsplatsen Quick Change Over, snabba omställningar (SMED) Visuell styrning Några exempel

55 Roland Carlsson Kaizen, bra väg Vägen till ständiga förbättringar. Att ständigt sträva efter detta Gäller såväl företaget som på det personliga planet Ingen process kan anses vara perfekt. Allt kan ständigt förbättras Förslagslådor och liknande viktiga verktyg (se det åttonde slöseriet)

56 Roland Carlsson Lösa problem genom att alltid gå till källan I.Det är en oljefläck på golvet. Varför? II.För att en maskin läcker olja: Varför läcker maskinen olja? III.För att packningen är sönder. Varför är den det? IV.Vi köpte undermåliga packningar. Varför då? V.Vi gick efter priset. Varför? Inköparna premieras för kortsiktiga besparingar. Att ständigt fråga: Varför????? - minst fem gånger

57 Roland Carlsson Japanska sjön -ett filosofiskt synsätt


Ladda ner ppt "Roland Carlsson Kursens innehåll Logistik, Business Logistics Materialförsörjning Materials Management Produktionsstyrning Production Control Fysisk distribution."

Liknande presentationer


Google-annonser