Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.gu.se. Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.gu.se. Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse."— Presentationens avskrift:

1

2 Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för deras toalettvanor

3 Artiklar Lundblad B, Hellström A-L. Perceptions of school toilets as a cause for irregular toilet habits among schoolchildren aged 6 to 16 years. J Sch Health. 2005;75(4):125-8 Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Experiences of children treating functional bladder disturbances on schooldays. J Pediatr Urol. 2007;3: Lundblad B, Hellström A-L, Berg M. Children`s experiences of attitudes and rules for going to the toilet in school. Scand J Caring Sci; 2010;Jun;24(2) Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Teacher´s attitudes and strategies when schoolchildren need to go the toilet. Submitted.

4

5 Barns blåskontroll Vid skolstart har de flesta barn sedan något år uppnått blås- och tarmkontroll innefattande social kontroll (behärska toalettmiljön, hygien, av och påklädning) 4,5% av förstaklassare har ofrivilligt urinläckage enstaka gång per månad och 2,5% har läckage mer än en gång per vecka Inkontinens innefattar ofta att ha hastigt påkomna trängningar Daginkontinens 1,5% vanligare hos flickor vid 7-års ålder

6 Toalettvanor hos barn 7-15 åriga skolbarn oavsett kön tömmer blåsan 3 – 8 ggr under sin vakna tid Mängden urin som föranleder tömning varierar stort Volymen urin som barn kissar är störst vid toalettbesöket på morgonen Behovet av tarmtömning varierar hos barn i skolåldern, yngre skolbarn bajsar oftast 1-2 ggr per dag

7 Förutsättningar för optimal blåstömning Ta god tid på sig ”Hitta” en avslappnad sitt- eller ståställning (avslappnad bäckenbottenmuskulatur) Ostörd miljö – att vara ifred God tarmpassage

8 Hälsorisker förknippade med toalettvanor Att regelbundet ha bråttom under toalettbesök, att inte hinna kissa ”färdigt”, kvarstående urin i blåsan – kan bidra till risk att utveckla urinvägsinfektion Att ha som vana att ”hålla” sig, att undantränga signal på tömningsbehov, kan bidra till risk att utveckla funktions- störningar i urinblåsa och tarm.

9 Skoltoaletten En toalett per 15 elever Funktionshindrade barn speciellt anpassad toalett Toaletten ska ligga avskilt Säkert lås som inte ska kunna lirkas upp Tvättplats i nära anslutning Toapapper, pappershanddukar el annan torkanordning, uppsamlingskärl för sanitetsbindor, klädkrok, spegel och bägare för dricksvatten ska tillhandahållas Inte placerade i samband med matrum Skall rengöras dagligen

10 Lundblad B, Hellström A-L. Perceptions of school toilets as a cause for irregular toilet habits among schoolchildren aged 6 to 16 years. J Sch Health.2005;75(4):125-8 Syftet var att undersöka skolbarns erfarenheter av skoltoaletterna och betydelsen för toalettvanorna. Resultatet bygger på en enkät besvarad av 385 barn i åldrarna 6 till 16 år, 194 pojkar och 191 flickor, i 8 grundskolor i Göteborg och Mölndal.

11 Resultat Toaletten alltid eller mestadels illaluktande (58%) äldre barn (80%) Toaletterna ibland eller aldrig rena (72%) äldre barn (88%) Ibland eller alltid kiss eller bajs på toalettringen (70%) Ibland eller alltid kiss och bajs på golvet (50%)

12 Finns inte alltid tillgång till toalettpapper (60%) Finns inte alltid tillgång till pappershandduk (67%) Finns inte alltid tillgång till tvål (75%)

13 Låset svårt att hantera inifrån, svårt att låsa upp (22%) Hade svårighet att känna lugn och ro under toalettbesök (39%) Hade tillåtelse att göra toalettbesök under lektionstid när helst det behövdes (41%)

14 16% av samtliga barn (25% av de äldre) kissade aldrig på toaletten i skolan 63% av samtliga barn (80% av de äldre) bajsade aldrig på toaletten i skolan

15 Synlig smuts, dålig lukt samt rädsla var främsta skäl för att undvika eller helt avstå toalettbesök skolan ” Det är kiss på toalettringen”. ”De kanske tror att den äckliga lukten kommer från mig”. ”Jag är alltid rädd att någon utanför ska höra när jag kissar”. ”Jag är rädd att någon kan komma in och se mig”.

16 Vad lär vi av barnens erfarenheter? Riktlinjer för en god toalettmiljö följs inte alltid i skolan Barn använder sina sinnesupplevelser och känslor som underlag vid beslut om toalettbesök i skolan En skoltoalett som upplevs smutsig, illaluktande och ger upphov till rädslor försvårar för barn att tillgodose sina toalettbehov under skoltid och kan bidra till ohälsosamma toalettvanor

17 Lundblad B, Hellström A-L, Berg M. Children`s experiences of attitudes and rules for going to the toilet in school. Scand J Caring Sci; 2010;Jun;24(2) I syfte att beskriva barns erfarenheter av skolans regler för toalettbesök och betydelsen av dessa intervjuades 19 skolbarn mellan 9-16 år, 8 pojkar och 11 flickor, från fem grundskolor. Barnen intervjuades under skoltid i ett av skolsköterskan reserverat rum. Intervjuerna som skedde i form av ett samtal varade mellan 15 till 30 minuter. Rektors tillstånd liksom föräldrars och barns skriftliga samtycke föregick intervjuerna.

18 Studier har visat att lärare bestämmer tidpunkt för när barn får tillgodose sitt toalettbehov Ledarskap i klassrum uppfattas ofta som en lärares ensak och bygger därför på lärarens personliga undervisningskultur. Bland regler som är (var) ämnade att skapa och upprätthålla ordning i skolan fanns en som tydliggjorde att toalettbesök skulle ha gjorts innan barnen gick in i klassrummet. Barn har rätt att vara med i beslut om sin arbetsmiljö i skolan

19 Toaletterna upplevdes av de flesta som äckliga och osäkra och ett toalettbesök gjordes oftast bara då man var nödd och tvungen. Ibland kom ett toalett besök att bli fristad när man var ledsen.. ”Dom är äckliga”. ”Jag går inte om jag inte är tvungen”. ”Om du har en krona kan du öppna dörren från utsidan det hände en kompis han kom inte till skolan på en vecka”. ”När man blir ledsen och behöver tröst brukar tjejer låsa in sig och trösta”.

20 Regler för toalettbesök Barnen var ovetande om det fanns någon skriftlig information om regler för toalettbesök. Ett fåtal hade fått muntlig information av sin lärare vad som gällde vid toalettbehov. Enligt barnen hade varje lärare egna regler för toalettbesök, citat: ”Ingen har berättat om reglerna”. ”Läraren frågar varför gjorde du det inte på rasten?” ”Lärarna gör reglerna för toalettbesök”. ”När man haft dem en tid så vet man hur de vill ha det”.

21 Toalettbesök under rasten Under korta raster var det svårt att hinna med toalettbesök eller så fanns inte behovet just då. Det var svårt att planera toalettbesök och barnen skulle byta böcker i sitt skåp och prata med kompisar. Det kunde upplevas pinsamt att visa sitt toalettbehov och för äldre barn sågs toalettbesök som en ensak. ”Du behöver inte kissa precis efter du har druckit men när du är i klassrummet så känner du det”. ”Man leker och så glömmer man”. ”Jag har alltid känt det pinsamt att gå på toaletten”. ” Det är lite personligt”.

22 Toalettbesök under lektionstid För barnen var det tryggare att gå på toaletten under lektionstid. De flesta barn skulle räcka upp handen och tala om inför klassen att de behövde gå på toaletten, citat: ”Det är säkrare att gå under lektionstid”. ”Vi räcker upp handen och frågar om vi får gå på toaletten” ”En del som räcker upp handen får vänta i evigheter”. ”Du har redan varit en gång det räcker”. ” Du måste säga att jag är orolig i magen idag så jag måste gå på toaletten”. ”Nu måste du verkligen klara det för nu håller vi på med något som är jätteviktigt, du måste hålla dig lite”.

23 Barnens uppfattning var att toalettbesök inte fick göras under lärarnas undervisning, genomgångar, och när det var prov. Att räcka upp handen och inför sina klasskamrater informera om sitt toalettbehov kunde upplevas generande, citat: ”Inte när läraren undervisar” ”Alla behöver inte få veta att jag behöver kissa” ”Det är min ensak om jag behöver gå på toaletten alla behöver inte veta det”

24 Vad lär vi av barnens erfarenheter Barn är inte alltid delaktiga i utformningen av regler som gäller deras arbetsmiljö Rasten är den tidpunkt som är lämpligast för toalettbesök ur ett lärarperspektiv men inte alltid fallet utifrån barns behov Regler för toalettbesök kan få till följd att barn inför sina klasskamrater måste offentliggöra sitt privata toalettbehov

25 Uroterapeutisk behandling vid funktionell blåsstörning Barnets medverkan nödvändig, personligt utformat träningsprogram innefattande regelbundna toalettbesök samt blåstömmingsteknik; Kissa varannan till var tredje timma eller oftare vid behov. Ta god tid på sig, sitta med fötterna stadigt på golvet, inta en bra sittställning så att bäckenbottenmuskulaturen blir avslappnad och i lugn och ro sedan kissa ”tomt”..

26 Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Experiences of children treating functional bladder disturbances on schooldays. J Pediatr Urol. 2007;3: För att uppnå syftet att beskriva erfarenheter i skolan hos barn som genomgår uroterapeutisk behandling för funktionell blåsstörning intervjuades tjugo 8-14 åriga skolbarn, 12 flickor och 8 pojkar. Intervjuerna skedde barnens hemmiljö varade mellan minuter.

27 Motstridiga regler Lärarnas regler för toalettbesök var inte i samklang med uroterapeutens instruktioner. Barnen kände sig beroende av lärarens välvilja för att få tillgodose sitt toalettbehov; ”Hon (uroterapeuten) säger att jag måste gå helst innan jag känner det”. ”Ibland säger hon (läraren) ja ibland säger hon nej” ”Om fröken är sträng får vi vänta tills hon sagt det som är viktigt”. ”Hon skriver upp om man vill gå mer än två gånger”. ”Man känner att man inte skyndar sig tillräckligt så man skyndar sig ännu mer”.

28 Riskfyllda toaletter Toalettrummets yta och ljusförhållanden påverkade barnen och toaletterna upplevdes smutsiga, skräpiga och illaluktande. Osäkerhet kring låsanordningarnas säkerhet ledde till rädsla för att ”bli sedd” på toaletten. ”Det är så mörkt därinne”, ”Man känner sig trängd där”. ”Riktigt äckligt därinne det luktar som när man är sjuk”, ”Jag sitter inte”. ”Det är ju bakterier på papper och det ligger papper på golvet överallt”. ” Pinsamt om någon öppnar”.

29 Knep för att hämma kissbehov och undvika toalettbesök Under rasten: ”Jag springer”. ”Jag leker så jag inte känner”. ”Jag står med benen som om jag stretchar och så tänker jag på döden så jag inte skrattar”. Under lektionstid: ”Jag sitter och så skakar jag med fötterna”. ”Man hör inte vad läraren säger, det går inte”. ”Man lyssnar inte”. ”När jag håller mig så önskar jag bara att dagen ska ta slut”.

30 Osäkert socialt stöd Hälften av barnen av hade informerat läraren om sitt hälsoproblem. Att berätta för sina kompisar visade sig vara på gott och ont. ”Jättebra att fröken vet så behöver man inte förklara”. ”Jag tror det skulle vara bra (att berätta) men jag tror inte hon skulle komma ihåg det”. ”Lärarna bryr sig inte”. ”NN får gå på toaletten för hon har kisseproblem”. ”En flicka utnyttjar det hon säger: ska inte du gå på toaletten nu?”.

31 De flesta av de 20 intervjuade barnen valde att inte följa egenvårdsinstruktionerna, dvs att göra regelbundna toalettbesök också under skoltid. De använde olika knep för att om möjligt ”hålla” sig vilket innebar både psykiska och fysiska obehag. Toalettmiljöns beskaffenhet liksom risken att bli upptäckt för att ha blåsproblem hade stor inverkan på barnens val.

32 Vad lär vi av barnens erfarenheter? Skolan är inte en trygg arbetsplats för barn som har blåsstörning En skoltoalett förknippad med fysiskt, psykiskt och socialt risktagande är inte ett framgångsrikt terapeutiskt verktyg när skolbarn ska utföra egenvård vid funktionell blåsstörning Barn använder allehanda knep för att om möjligt undvika toalettbesök och för att inte upptäckas ha blåstömningsproblem Lärares regler för toalettbesök kan försvåra egenvård


Ladda ner ppt "Www.gu.se. Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse."

Liknande presentationer


Google-annonser