Nordiska Ministerrådet (NMR)

En presentation över ämnet: "Nordiska Ministerrådet (NMR)"— Presentationens avskrift:

1 Nordiska Ministerrådet (NMR)
De nordiska regeringarnas samarbetsorgan Etablerades 1971 Styrs av statsministrarna, samarbetsministrarna och 10 fackministerråd Sekretariat knutet till generalsekreteraren i Köpenhamn och 25 institutioner spridda över hela Norden Halldór Ásgrímson ny generalsekreterare

2 Nordiskt Samarbetsorgan för Handikappfrågor (NSH)
NMRs institution för samarbete om ”handikappfrågor” Underlagt social- och hälsoministrarnas ansvarsområde Främjar informations- och erfarenhetsutbyte, initierar och driver utvecklingsprojekt, administrerar stödordningen och bidrar till att underlätta nordiskt samarbete på området Verksamheten styrs genom treåriga budgetkontrakt Fokus för perioden 2005 – 2007: Social- och hälsopolitiska strategier, hjälpmedel och ny teknik, stödordning och internationellt samarbete Leds av styrelse med representanter från departementen Egen dotterinstitution i Helsingfors på ”handikapphjälpmedel” Sekretariat för Nordiska Handikappolitiska Rådet NUH: Nordiska utvecklingscentret för Handikapphjälpmedel. Finansieras av NMR. Beläget i anslutning till Stakes. Driver och initierar nordiska samarbetsprojekt om hjälpmedel.

3 Nordiska Handikappolitiska Rådet
Policyskapande och rådgivande organ för hela NMR Etablerat 1997 Utnämnt av de nordiska samarbetsministrarna Består av parlamentariker, tjänestemän och representanter för de självstyrande områdena samt brukarorganisastioner (19 medlemmar) Har etablerat fem sektornätverk (utbildning, arbete, transport, kultur och bygg- och samhällsplanering) Har tilldelats ett speciellt ansvar för att följa upp NMRs Handlingsprogram för Design för alla Sekretariatet är förankrat i NSH

4 Struktur för NMR Nordiska Ministerrådet
Social och hälsa Andra sektioner som kultur, utbildning, arbetsmarknad Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor (NSH) (Stockholm) Nordiska handikappolitiska rådet (NHR) Nordiskt utvecklingscenter för handikapphjälpmedel (NUH) (Helsinki)

5 Nordisk Nytta Vi ska vara tillräckligt lika och tillräckligt olika för att det ska vara nyttigt att samarbeta. Vi ska uppnå mer genom att samarbeta än att jobba var för sig Styrelsen stärker sitt beslutsunderlag genom: Brukarforum: Stärkt samarbete med de nordiska paraplyorganisationerna för funktionshindrade Stärkt samarbete med NNDR Stärkt samarbete med fackliga myndigheter NSH frågar brukare och forskarnätverk: Var är viktigt att sätta på den nordiska agendan? Vad kan vi konkret samarbeta om? Kontakt med Brukarforum och Nordic Network on Disability Research är etablerad, kontakten med fackliga myndigheter kräver vidare utveckling.

6 Projekt 2006 Handikappforskning Personer med utvecklingsstörning
Barn med funktionshinder och deras familjer Barn med funktionshinder och deras familjer i Nordväst-Ryssland och de tre baltiska staterna. Små och sällsynta diagnoser Välfärdsportal Handikapphjälpmedel Nordiskt statistiksamarbete Handikappforskning: Portal, Videokonferenser, Konferens 10 november Utv.störning: I och med nordisk trend mot decentralisering av vården ut till kommunerna. No och Sve tidiga, kommunreform i Dk och ökad uppmärksamhet för frågan i Finland. Projektet går ut på att stärka kompetensen på kommunal nivå genom att bygga upp nationella kommittéer av fackmiljöer, myndigheter, organisationer. Grupperna brett nationalt förankrade. Barn med FH: Lyckad konferens på Island i fjol följs upp med delprojekt. Portal som samlar information om området, FoU-projekt som ska vara slutfört nästa år. Identifierar frontmiljöerna i de nordiska länderna. ”Nordiskt samarbete nära dig”, öka utbytet mellan fackmiljöerna. NV-Ryss/Baltikum: Norden har gått igenom faser, lärt av felen. Kan profilera sig genom detta ut mot andra länder. Bygga upp lokal kompetens, förbättra institutioner – när lokala alternativ finns, på sikt lägga ner stora institutionerna. Små och sällsynta diagnoser: Stor potential för samarbete, men svårt att etablera. NSH utreder, behandlas av ämbetsmannakommitteen. Handikapphjälpmedel: Hur kan man utveckla det nordiska samarbetet på området? Statistik saknas!

7

8 HANDIKAPPFORSKNING I NORDEN HUR SKA DEN FINANSIERAS?
10 NOVEMBER I GÖTEBORG KLICKA HÄR FÖR PROGRAM

9 VIDEOKONFERENSER KLICKA HÄR FÖR PROGRAM

10 Välfärdsportalen Samarbete mellan institutionerna i social- och hälsosektorn Gemensam profilering gentemot viktiga målgrupper Nyheter Kurser, konferenser, seminarier Nätverk Projekt Publikationer Stipendier Statistik

11 Besök www.nsh.se Abonnera på e-nyheter från NSH och Rådet:
Få e-post när nya nyheter publiceras på NSHs och Rådets hemsida, cirka 1-2 gånger per månad (gratis). Abonnemang: Skicka e-post till med "NSH-nyheter" i titeln.

12

13 Nordiskt statistiksamarbete
Lång tradition av nordiskt statistiksamarbete inom NMR: NOMESKO: Medicinalstatistik NOSOSKO: Socialstatistik Ej specifikt för funktionshindrade Endast social- och hälsoaspekter Nordisk statistisk årsbok NordForsk N & N ska: säkra jämförbar statistik på sina områden mellan de nordiska länderna, driva internationellt och koordinerande arbete, påta sig utvecklingsuppgifter och driva publicerings och informationsverksamhet. Men de ger inte ut statistik som specifikt behandlar fh, och är begränsade till social och hälsa, där vi är intresserade av fh-situation inom alla samhällssektorer.

14 Nordiskt statistiksamarbete
NSHs önskar värdera möjligheterna för: Nordisk rapport med jämförbar statistik på handikappområdet kombinerat med nyare nordisk forskning på området Ökat nordiskt samarbete, utbyte och utveckling av gemensamma standards för statistik om personer med funktionshinder Största möjliga enighet med minsta möjliga resurser På grund av dessa luckor i statistiken önskar NSH nu värdera möjligheterna för ett nordiskt statistiksamarbete som kan fylla luckorna. En vision är att kunna ge ut en årlig rapport…

15 Nordisk nytta Nordisk nytta av enhetlig statistik:
Viktigt verktyg för NSHs och Rådets fortsatta arbete Möjlighet för nationella parter att jämföra sig på området Bra underlag för beslutsfattare i de nordiska länderna Profilerar Norden internationellt Beslutsfattare: Möjligheten att jämföra sig statistiskt ger ofta dynamiska synergieffekter, där skillnader utjämnas. Ingen vill släpa efter. Det är väldigt positivt att förutsättningarna nu har ändrats för nordiskt samarbete på detta område. Till exempel Dokumentasjonssenter har ju som uppdrag att utvärdera områden för Norge att jämföra sig med. Då ligger Nordiska länderna nära till hands. Handisam och andra aktörer tänker i liknande banor, vilket detta möte är ett bevis på.

16 Översikt nödvändig Exempel på projekt som berör vårt intresseområde:
Survey Project on living conditions for disabled people in the Nordic countries (Ingemar Färm 2004) Hållbar utveckling: Indikatorer för social utveckling NNDR/projekt WHOs ICF, International Classification of Functioning, Disability, and Health EU-projekt MHADIE applicerar ICF-standard i många europeiska länder Diverse nationella projekt I det vidare arbetet behöver vi göra en översiktsbild för att finna den bästa vägen att gå. Det här mötet idag är ett ypperligt tillfälle till att börja skapa en sådan översikt.

17 Vad gör Rådet? Rådets nätverk för transportfrågor arrangerar workshop
Tid: december 2006 Plats: Oslo Tema: Indikatorer för mätning av tillgänglighet i kollektivtrafiken, främst väg och räls. Medverkande: Berörda departement och myndigheter inom transportsektorn i de nordiska länderna. Möjligt med liknande seminarier inom Rådets andra nätverk: Byggnads- och samhällsplanering Kultur Utbildning Arbetsmarknad Positivt med det Nordiska Handikappolitiska Rådets initiativ på området är att de fackliga myndigheterna är starkt involverade. Det ger arbetet en extra tyngd.

18 Samarbetsmöjligheter
Exempel på hur vi kan jobba vidare: Utgå från existerande internationell standard. Exempel: ICF Jämför existerande indikatorer i nordiska länderna och kompromissa fram ett indikatorset för varje specifikt område. Exempel: Dansk benchmarking Utgå från färdigdefinierade mål och behov: Definiera mätbara mål på handikappområdet. Utarbeta gemensamma indikatorer för att testa om målen uppfylls i de nordiska länderna. Exempel: Nordisk rapport: Hållbar utveckling 2003 För att våga en utblick har vi möjligheten att ta hänsyn till internationella standards, till existerande indikatorer i de nordiska länderna, och till fördefinierade mål och behov i det vidare samarbetet. Tillsammans sitter de inblandade aktörerna här idag på oerhört mycket kunskap om statistik och möjligheterna för statistiska jämförelser. Från NSHs sida ser vi väldigt positivt på det framtida samarbetet. För oss är nästa steg efter idag att uppsummera dagens möte och mötet den 14 december i Oslo och sedan se hur vi går vidare. Vi kommer att intensifiera dialogen med NOMESKO och NOSOSKO, vilka kan bli värdefulla parter i detta samarbete. I början av 2007 skulle vi gärna kalla till ett möte för att gå vidare.