Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Språklig medvetenhet Åsa Wengelin Department of Psychology Florida Atlantic University.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Språklig medvetenhet Åsa Wengelin Department of Psychology Florida Atlantic University."— Presentationens avskrift:

1 Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Språklig medvetenhet Åsa Wengelin Department of Psychology Florida Atlantic University

2 För man kan inte låta bli att högakta en en som kan stava till tisdag, även om han inte stavar det rätt – men att kunna stava är inte det viktigaste. En del dagar har det inte alls någon betydelse om man kan stava till tisdag

3 Plan  Del 1  Läs och skrivsvårigheter - Inledning  Dyslexi – historia och definitioner och forskningsområden  ”Felsökning - var ligger flaskhalsen”  Ordigenkänning  Biologisk grund?  Del 2  Språklig medvetenhet med focus på fonologisk medvetenhet

4 Läs- och skrivsvårigheter – ett modernt problem  För ett par hundra år sedan var läs- och skrivkunnighet begränsad till en liten (manlig) del av befolkningen - vanligen präster, munkar och några få andra priviligerade män. Då var läs- och skrivsvårigheter inget problem  I dagens informationssamhällen förväntas alla kunna läsa och skriva, men vi vet att många barn lämnar skolan utan tillräckliga läs- och skrivkunskaper, vilket lätt blir ett handikapp

5 Dyslexi – 100 år av oenighet  Dyslexi – ursprungligen om förvärvade svårigheter, liknande fall som inte berodde på förvärvade svårigheter dök upp för ca 100 år sedan.  Första fallen av oväntade läs- och skrivsvårigheter tillskrivs ofta de brittiska läkarna - James Kerr (1896) och Pringle Morgan (1896)  Idén togs vidare upp av oftalmologen James Hinshelwood (1917) och den berömde läkaren Samuel T. Orton (1931, 1937 etc)

6 Ett exempel från 1896 He has always been a bright and intelligent boy, quick at games and in no ways inferior to others at his age. His great difficulty has been – and is now – his inability to read. This inability is so remarkable, and so pronounced, that I have no doubt it is due to some congenital defect. He has been at school or under tutors since he was seven years old, and the greatest effort have been made to teach him to read, but in spite of his laborious and persistent training, he can only with difficulty spell out words of one syllable. The following is the result of an examination I made a short time since. He knows all the letters and can write them and read them…….

7 ….. In writing his own name he made a mistake, putting ’Precy’ for ’Percy’ and he did not notice the mistake till his attention was called to it more than once…… I then asked him to read me a sentence out an easy child’s book………. The result was curious. He did not read a single word correctly, with the exception of ’and’, ’the’, ’of’, ’that’, etc, the other words seemed to be quite unknown to him and he could not even make an attempt to pronounce them….. He seems to have no power of preserving and storing up the visual impression produced by words – hence the words though seen, have no significance for him. His visual memory ……….

8 Behöver vi definiera dyslexi? Behovet av att definiera dyslexi har sitt ursprung i idén att… …dyslexi inte är synonymt med läs- och skrivsvårigheter i allmänhet

9 Svårigheter med att definiera dyslexi Trots 100 år av forskning finns det inga entydiga svar Debatten pågår fortfarande om huruvida vi över huvud taget skall definiera dyslexi och i så fall – varför och hur?

10 Tänkbara anledningar att definiera dyslexi  Vetenskapliga  För att kunna avgöra vilka skolelever som skall ha rätt till extra insatser  För att tvinga fram lagändringar och dra uppmärksamhet till vissa grupper  OM svårigheter har olika orsaker kanske de kräver olika typer av intervention

11 Specifika läs- och skrivsvårigheter (antar att dyslexi inte är synonymt med läs- och skrivsvårigheter i allmänhet)  Studier på 70- och 80-talen visade en skillnad mellan specifika läs- och skrivsvårigheter och en allmän försening (Yule, Frith, m.fl)  Bygger på att man förutsäger ett barns förväntade läsålder utifrån hennes IQ och hennes kronologiska ålder => diskrepansdefinitionen

12 The World Federation of Neurology (Diskrepansdefinition) Dyslexia is a disorder manifested by difficulty in learning to read, despite conventional instruction, adequate intelligence, and sociocultural opportunity. It is dependent upon fundamental disabilities which are frequently of constitutional origin

13 Høien & Lundberg (1992) Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som har betydelse för utnyttjandet av skriftens principer vid kodning av språket. Störningen visar sig först i form av svårigheter med att uppnå en automatiserad ordavkodning av läsning. Störningen kommer också tydligt fram i dålig rättstavning. Den dyslektiska störningen går som regel igen i familjen och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karaktärisktiskt för dyslexi är också att störningen är kvarstående. Även om läsningen blir acceptabel kvarstår oftast stavningsproblemen.

14 Høien & Lundberg (1999) Dyslexi är en störning av kodningen av skriftspråket, orsakad av en svikt i det fonologiska systemet.

15 Vad menas med ”svikt i det fonologiska systemet”?  Problem med särskiljning av vissa av de enskilda språkljuden  Problem att uppfatta det talade språkets segmentella uppbyggnad i stavelser och enskilda talljud  Problem att visuellt rätt uppfatta ordningsföljden av bokstäverna i en text (?)  Problem att ta emot och bearbeta snabb information både infråga om de snabbaste ljudväxlingarna i enskilda talljud och informationsflödet i muntligt tal  De verbala minnesfunktionerna är oftast svagare (?)

16 Dyslexi studeras (och diagnostiseras) av många:  Neurologer  Psykologer  Logopeder  Pedagoger  Lingvister

17 Felsökningar genom tiderna  Skriftsystemet i sig  Ögonrörelser & den perifera synen  Ögon och synnerver  Lexikonsökning  Korttidsminnet  Pedagogiken

18 Skriftsystemet  Kan ej i sig orsaka läs- och skrivsvårigheter  intressant faktum att Finland och Italien har mindre problem med dyslexi än t ex England  Behöver inte förklaras av skriftsystemet - t ex undervisningssystemet, kulturen etc spelar in.  MEN - vi kan inte bortse från att det finska och italienska skriftsystemen har en mycket ”grundare ortografi”

19 Ögonrörelser  Klara skillnader mellan goda och dåliga läsare finns - tycks inte vara förklaringen utan snarare ett symptom  Den effektive läsaren styr troligen sin läsning baserat på den information han får av den så kallade perifera synen (utkanterna av fixationen) Hjälper honom att planera nästa fixation. Den svagare läsaren gör ofta fumligare fixationer. Återigen ej orsak utan snarare symptom

20 Ögon och synnerver  Mycket forskning på "ordblindhetens fysiologi” - Har endast lett till "duger ögonen för annat seende duger de också för läsning"  Snarare skulle det kunna bero på bearbetningen av synintrycken än på själva seendet. Läsaren har ca 1/4 sek på sig att omforma synintrycket i primärminnet till en sådan språklig form att korttidsminnet kan bearbeta informationen.  Stannar synintrycket för kort hinner man inte med tolkningen och stannar det för länge har ögat hunnit till en ny fixation.  Här blir också vår förmåga att hålla reda på ordningen mellan enheterna viktig. Vana läsare tycks ha lättare för detta än ovana. (kan också bero på synintrycket eller vår kunskap om ordfrekvenser och grafotaktiska regler)

21 Lexikonsökning  Om vi inte under vår kvartssekund hinner få ihop vårt synintryck med ett ord i långtidsminnet måste vi börja om med en ny fixation och en ny ordsökning eller gå ner på delar av ordet.  Lång minnessökning kan i och för sig ha neurologiska orsaker men vanligare är låg ämneskännedom, de språkliga erfarenheterna, intresse etc.  Alltså återigen snarare symtom än orsak

22 Korttidsminnet  Antal enheter ca 7±2 (ej maximerat till 7!!!)  Olika stora enheter beroende på läsvana  Bara ökad språklig erfarenhet kan ge förmågan att sammanföra mindre enheter till större och därmed ge korttidsminnet större verkningsgrad.  Korttidsminnet är begränsat till att kunna lagra information i högst några sek. Om inte intrycken hinner bearbetas så att de kan vidarebefordras till långtidsminnet finns risken att man glömmer början på en mening innan man kommer till slutet etc.  Återigen snarare symptom än orsak.

23 Pedagogiken  ????????????

24 Flaskhalsen = ordigenkänning  Två strategier:  Direkt  Fonologisk

25 Ordigenkänningsmodeller  Försöker att karaktärisera några av de mentala processer som tillåter en läsare att identifiera, förstå och uttala skrivna ord.  Försöker dela upp själva ordigenkänningen i sina komponenter och beskriva hur varje komponent fungerar.  Vanlig modell i dyslexiforskningen: The dual route model

26 En ordigenkänningsmodell skall förklara:  hur små krumelurer kan kännas igen som bokstäver  hur vissa kombinationer av bokstäver betyder något för oss medan andra inte gör det.  varför det går fortare att avgöra om något är ett ord än ett nonsensord och  varför bokstäver i kända ord känns igen snabbare än andra.  varför de tidigare nämnda faktorerna påverkar ordigenkänningen

27 The Dual Route model

28 Biologisk grund för dyslexi?  Att barn som har en hög intelligens, normal syn och hörsel, ingen emotionell blockering samt normala hemförhållanden och skolgång ändå inte lär sig läsa och skriva är i sig ett tecken på att det nästan måste finnas någon biologisk grund  Andra faktorer som pekar åt det hållet:  Ärftlighet  Symmetri i Planum temporale  Ökat blodflöde i vänster hemisfär

29 Hur låter bokstäverna – en diskussion om språklig medvetenhet  Lite om fonetik och fonologi – begrepp och problem  Hörande barns fonologiska utveckling  Metalingvistisk medvetenhet  Fonologisk medvetenhet och läsning

30 Fonetik och fonologi: Den del av den språkliga beskrivningen som behandlar språkets ljudsystem och uttal

31 Fonetik Fonetik: det naturvetenskapligt inriktade studiet av tal som undersöker  hur talljuden bildas (artikulatorisk fonetik)  hur ljuden är beskaffade som akustiska fenomen (akustisk fonetik)  hur ljuden registreras och uppfattas med hjälp av hörseln (pereceptuell fonetik) Talsignalen ses som ett kontinuum

32 Fonologi Humanvetenskapligt orienterad och sysslar med den rent lingvistiska analysen av talets struktur:  Språkljudens språkliga funktioner  Reglerna som styr hur ljuden används i enstaka språk:  Hur ljuden realiseras i löpande tal  Hur ljuden fungerar för språkbrukarna  Vilka ljud talaren uppfattar som samma respektive olika ljud

33 Fonologi forts... Fonologins grundläggande idé är: Att vi som språkbrukare analyserar talet som uppbyggt av ett begränsat antal segmenttyper (fonem) och prosodiska fenomen (intonation, betoning...) Fonologin kan ses som ett studium av de språkliga principer som styr talarens produktion och uppfattning av tal

34 Fonem  Fonem: minsta betydelseskiljande enheten i språket  Ex: /pil/ /bil  Jämför morfem (minsta betydelsebärande enheten i språket)  Pil-ar (––> + plur), Bil-ar ( + plur)  Allofoner - varianter på samma fonem

35 Fonologi – fonemteori – problem  Fonologin antar:  Språket har en segmentell struktur – kom ihåg den akustistiska talsignalen är kontinuerlig  Talare organiserar segmenten i begränsat antal kategorier  Fonem är talets segment  Att talarens planering och uppfattning av tal präglas av sådana principer är svårt att bevisa

36 Argument för... ...segmentell struktur:  Felsägningar - bala taklänges  Omkastningar  Skriftsystemet  Även icke läskunniga kan dela upp orden ...begränsat antal kategorier  Omedveten variation (kontextbundnda varianter, snabbtalsforker, icke-godtycklig variation mellan talare  Xenofoner

37 Fonotax  Regler för vilka kombinationer av ljud som kan förekomma i ett språk. Exempel:  Svenskan har inga ord utan vokaler  Japanskan tillåter KVKVKV.....  Fonotaktiska regler är reella för talare av ett visst språk. Framgår t ex av :  Hur låneord anpassas  Vilka nonsensord vi kan tänka oss att acceptera  Hur vi anpassar “nya språk” (L2, L3....) till vår egen fonotax

38 Låneord  Japanska (KVKVKV...)  /garu furendo/  /hai kuraso/  Svenska  range

39 Nonsensord “Tumlar du i Kalimalivandra?” sa det ena trollet till det andra “Nej, men linkelunk har buritörsta” sa det andra trollet till det första Det var inte konstigt minsann, att de inte alls förstod varann

40 Anpassning till L1 i L2-inlärning (exempel ur Garlén 1988)  Esmörgås (portugisisk fonotax – får inte börja med s följt av annan konsonant  Sumörgås (turkiska – får bara börja med en konsonant)  Mörkås (finska – gör ofta inte skillnad mellan tonande och tonlös konsonanter)

41 Metalingvistisk medvetenhet  Aktiviteter innehållande reflektion över språk och språkanvändning  En persons förmåga att medvetet överblicka och planera sina egna metoder för språkprocessning

42 Metalingvistisk medvetenhet  Fonologisk...  Syntaktisk: förmågan att resonera mevetet om syntaktiska aspekter av språket och ha intentionell kontroll över användandets av grammatiska regler  Semantisk: Förmågn att se språksystemet som en konventionell och arbiträr kod och förmågan att manipulera ord utan att deras referenter påverkas  Lexikal: förmågan att å ena sidan isolera ordet och identifiera det som ett element i lexikonet och å andra sidan kunna “hitta” ord i det interna lexikonet  Pragmatisk: användningen av språket  Textuell: olika textgenrer, olika delar av text, skillnad mellan talspråk/teckenspråk och skriftspråk

43 Fonologisk medvetenhet - definition kapaciteten att reflektera över och manipulera ords ljudstrukturer (Att kunna identifiera fonologiska komponenter i lingvistiska enheter och medvetet manipulera dem)

44 Kom ihåg... den grundläggande idén i fonologin är att språkbrukaren har strukturerat sin kunskap om ords ljudgestalter som ordnade sekvenser av segment (fonem) av begränsat antal typer

45 Tillämpning på barns uttalsutveckling  Fonetisk aspekt: barn måste lära sig uttala ljud så att de låter korrekt, dvs i enlighet med den ljudnorm där de växer upp. Problem kan vara läspning, andra uttal  Fonologisk aspekt: barnet måste lära sig använda ljuden enligt språkets regler: att använda rätt ljud på rätt plats i rätt ord. Problem kan vara att ett barn inte kan skilja vissa fonem åt.

46 Fonologisk medvetenhet och läsning  Ett vanligt antagande är att för att kunna läsa "riktigt", dvs även kunna läsa okända ord, krävs att man har "knäckt koden", alltså upptäckt den alfabetiska skriftens grundprincip (ett grafem per fonem)  Andra anser att medvetenheten om fonemen kan skärpas genom läs- och skrivinlärningen.

47 Fonologisk medvetenhet och läsning forts...  Även om barnet i viss utsträckning redan tidigare segmenterar ords ljudgestalter är det sannolikt att upplevelsen och särskilt förmågan till medveten upplevelse av ordens segmentella uppbyggnad förstärks och förfinas i samband med läsinlärningen. Troligen utvecklas denna förmåga tidigare hos vissa barn än hos andra vilket ibland används som förklaring till den stora variationen i barns svårigheter att lära sig läsa.  Denna förmåga/medvetenhet om språkets segmentella uppbyggnad kallar vi "fonologisk medvetenhet"

48 Exempel på tester av fonologisk medvetenhet  Rim  Fonemsyntes  Fonemanalys  Auditiv helhet  Segmentsubtraktion ......

49 Tester i samband med läsning/dyslexi  Intelligenstest, t ex wise, wisc  Språklig (specifikt fonologisk) medvetenhet, t ex Umesol, SIH, Lundamaterialet etc  Läs- och skrivtest, t ex avkodning/högläsning, läsförståelse, funktionell läsförståelse, återberättelse  Rättstavning, vanligen enstaka ord eller diktamen av texter  Fri skrivning

50 Litteraturtips   Ellis, A. W. (1993): Reading, Writing and Dyslexia, A Cognitive Analysis, Lawrence Erlbaum Associates, Hove   Garlén, C. (1988) Svenskans fonologi, Studentlitteratur, Lund   Høien, T. & Lundberg, I. (1999): Dyslexi. Från teori till praktik. Natur och Kultur   Miller, G. (1956) The Magical Number Seven, Plus or Minus Two: Some Limits on Our Capacity for Processing Information, i The Psychological Review, 1956, vol. 63, pp   Nauclér, K. (1996) Definition av dyslexi - är det meningsfullt, i Rapport från Nordiska konferensen om Dyslexi, Stavanger 1996   Tønnessen, F-E. (1995) On Defining ‘Dyslexia’, Scandinavian Journal of Edcational Research, Vol 39, No 2


Ladda ner ppt "Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Språklig medvetenhet Åsa Wengelin Department of Psychology Florida Atlantic University."

Liknande presentationer


Google-annonser