Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Dag Lindgren Umeå 141209 Skogis. Synpunkter kring ett dokument om ett tallförflyttningsprojekt av Mats Berlin och efterföljande diskussion. Efter discussionen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Dag Lindgren Umeå 141209 Skogis. Synpunkter kring ett dokument om ett tallförflyttningsprojekt av Mats Berlin och efterföljande diskussion. Efter discussionen."— Presentationens avskrift:

1 Dag Lindgren Umeå Skogis. Synpunkter kring ett dokument om ett tallförflyttningsprojekt av Mats Berlin och efterföljande diskussion. Efter discussionen gjorde jag en sida där det finns ingångar med anknytning till förflyttningar av provenienser och plantager.http://daglindgren.upsc.se/Warming.htm Designen hade en skoglig beteckning det var därför jag valde den.

2  Jag är inte så bra på spontanprat och knappast på annat heller.  Mitt misstag med det här projektet var att jag programmerade ett temperaturprogram, men kunde inte återfinna koden. Det hade fördelen med det stora programmet SkogForsk använt att det var flexiblare. Det tog en månad för mig att programera hantering av originaldata (månadsmedelvärden) jag köpte för en billig peng från SMHI. Men Skogforsk föredrog att betala miljoner för ett program som gjorde samma sak, men var gjort av mer professionella meteorologer, så det är väl Skogforsks sätt att hantera det. Mitt program var flexiblare och enklare för användaren eller mig att använda. Korrelationen med Perttus siffror var r= Men nuvarande rutor ger mer information och är alltså bättre om än svårkontrollerade och ganska mycket svart box. Ett skäl till att jag inte hittade är att IT hindrat mig att spara gamla data, alla gamla diskar är av olika skäl (som väl mest är att skylla på IT-utvecklarna och kapitalismen) inte läsbara. Vårt samhälle är inte intresserat av återblickar, det är ett skäl till att sådana här projekt är besvärliga, och också att oddsen för överlevnad av civilisationen är måttlig. Än värre är att de flesta inte verkar bry sig.  Men jag lämnar här några synpunkter eftersammanträdet.  Det var med viss tvekan jag är med – det har väl hänt en del nytt som jag inte hängt med och synen på det gamla har ändrats, men är dessutom väl representerat i sällskapet.

3  Det finns en serie ändamål analysen kan vara bra till  Samarbete Sverige – Finland om genetiska tallförsök är bra och lovordas!  Fast varför då inte gemensamma möten?  Stödja framtida proveniensförflyttningar i Sverige och Finland – men de förutses omfatta lite frö - 90% av tall blir fröplantager i nära framtid – så den användningen är liten. I en mer avlägsen framtid visionerar man somatisk embryogenes men det förefaller tidigt att göra kopplingar och projektet kan inte annat än styrka intensivare tallvarianter.  Stödja SkogForsk Valskog och generalisera till Finland. Bra! Men det är viktigare att koppla till fröplantagealternativen från resp länder. Det går att göra, men projektet ger begränsat tilläggsvärde.  I princip ogillar jag hemligheter även om det finns så manga black box och svårforcerade hinder att det ändå blir operativt hemligt och därmed svåranalyserbart utanför Skogforsk.  Slutsats: bättre generalisering av tallförflyttningsprojektet till stöd för förflyttning av enstaka fröplantagepartier är viktigt.

4  Om man verkligen vill analysera förändring och dynamik är det nog bättre att låta TSUMs roll minska. TSUM är säkert bra för att beskriva status. Men skall förändringar och dynamik studeras under varierande hypotetiska klimat, så är det nog bra att hålla sig till latitud och altitud, och inte gå på deras influenser på TSUM i första omgången. Då blir ingångsvärdena mindre sammanblanding (mindre confounding).  Tsum själv är godtyckligt valt. Tröskeltemperatur kan vara momentan, ackumulerade dygnsmedelvärden eller månadsmedelvärden integrerat över viss gräns. Tröskeltemp kan väljas olika. Detta ger inte direkt jämförbarhet mellan olika material eller länder. Däremot ger det med automatik var ett material kan användas.  Det är klart att tsum är det hittills bästa sättet att övergripligt beskriva temperaturens växling under vegetationsperioden. Vad jag menar är bara att man först skall förklara vad som går med sådant som inte ändras nämnvärt över tiden innan man börjar se vad TSUM (uppvärmningen?) kan tillföra.

5  Tidsutvecklingen sedan säg 1960 är av intresse. Uppvärmingen började väl inte slå igenom förrän är ingen bra approximation av "nu", det är för kallt för att politiskt accepteras och för varmt för de som inte tror på en uppvärming. Det är bättre att utgå från eller de senare data som kommer. Då lämnar man den meteorogska standarderioden åt sitt öde och fokuserar på vilken period följts tillräckligt länge för att vara rimligt stabil och samtidigt i tillräcklig grad inkluderar den förmodade temperaturhöjningen.

6  Man kan se den svenska temperaturen som fluktuerande utan klar trend till slutet av 1980 talet. Därefter ser det uppenbart ut att det blivit varmare. Vad det nu beror på. Men jag tycker det är rimligt att hälften och kanske mer orsakas av koldioxidökningen och att det är rimligt att väsentligt minska utsläppen per år till atmosfären av koldioxid. Det kan till på köpet vara så att diverse orsaker gjort att det är kallare nu än det "borde" vara. Jag tycker det är troligt att Svensk uppvärmning ett inslag i den globala ökningen av temperaturen som pågått i accelererande temp under lång tid även om det för Sveriges del blev påtagligt först i slutet på 80-talet. Jag tycker allstå Sveriges politiska beslut i denna fråga är generellt rimliga och förtjänar generellt stöd om än inte i varje detalj. Även om det kan råda tvivel om exakta prognoser är risken att globalt avstå från koldioxidemmissioner för stor, och Sverige med dess goda förutsättningar kan inte avstå från att ligga i framkant.  ter sig nu som för kallt för att kallas "nu", det är bättre att kalla 1991-? nu 2007 för nu och vara beredd att successivt ändra nu tills 30 årsperioden är klar. Tja vad skall man göra? Kanske ge tre alternativ istället för ett i Valskog (som ändå har en viss global warming), 1991-framåt och 1961-framåt. Att gå direkt till lägsta IUCN alternativet från är för stort hopp för.  Den påvisade och troliga höjda temperaturen är så stor att den inte kan negligeras. Men det finns skäl för att inte låta en del prognoser slå fullt ut.  Jag gav en direkt rekommendation i Madrid 2008 som Bengt referade till. Tills vidare låtsas som altituden är 50 meter lägre vid användning av material, förläggning av försök till Fpopar, och anläggning av fröplantager. Detta svarar bara mot hälften av ändringar i Tsum från Idag kan man konstatera att tempökn har stått sig , vilket kan motivera något, men inte mycket mer "sänkning".

7  Det är inte projektet i sig som är viktigast utan att man bygger upp en gemensam Svensk Finsk databas för flera decenniers användning  Har bäst anpassade proveniens ändrat sig jämfört med före 1990? Hur betydelsefulla var fel i förflyttningsregler/rekommendationer före 1990 om man utgår från att vår kunskap och våra rekommendationer 2014 är rätt?  Hur mycket skulle vi vunnit på kännedom om vad vi trodde var bäst för varje lokal om vi använt en tumregel 1990?  Ökar tillväxten som en funktion av ett varmare klimat, dvs hur mycket skulle tillväxten i den nu 30-åriga skogen sjunka om det blev kallare igen? Eller annorlunda uttryckt - hur stor eftersläpning har temperaturändring i den mogna skogen. I anläggningsögonblicket slår det väl igenom meddetsamma.

8  Skogsodlingsmaterial är flexibla, dvs kan användas över ett vidare område än där de är optimala. Underlag för flexibilitetsstudier kan sägas vara en användning och därför ett skäl till tall och granfunktioner.  De resultat som visades från Valskog motsade inte mina flexibilitetsöverväganden.  Mina senaste flexibilitetsöverväganden med Valskog framgår av min ena powerpoint presentation i Madrid.  Valskog slog inte i botten för provenienser, dvs jag tycker att området skall täckas in där en proveniens är 90 procent av den optimala proveniensen. Det blir sådana överväganden man får göra om man antar fullt genomslag av det värsta - men möjliga - klimatscenariot.

9  Kontinentalitet – mäts som skillnad mellan juli och januari. Det blir ganska meningslöst eftersom det väsentligen beror på latituden. Det är kallare vintrar i norr, men inte nämvärt kallare somrar ibland kan de bli lika varma. Det blir de kalla vintrarna som slår igenom i “kontinentalitet” och träd klarar i allmänhet kallare vintrar än vi har, ett "kontinentalare" klimat behöver inte ses som "kärvare". Ett maritimt klimat kan vara kärvare eftersom träden tar skada av svängningar i vädret.  Mitt förslag är att mäta avståndet när utjämnat tempmax inträffar efter midsommar. Över Bottenviken blir detta i augusti. Ju längre från kusten man kommer ju tidigare i juli kommer det. Detta har faktiskt redan gjorts i där finns värden för alla svenska och finska stationer, jag föreslår att stationer i norra Sverige med undantag för mest kustnära och högsta kan jämföras med Finland. Är Finland inte mer kontintentalt kan den orsakshypotesen skippas.http://daglindgren.upsc.se/Breed_Home_Page/Temperature/TEMPSweFin.doc  Höjdskillnaden mellan olika tempsummor verkar väldigt låg  Vore det inte bättre med “boniteteten” typ "tall 20" för förståelse  Vilken ålder är antagen vid presentationen? Genomsnitt av alla försök?  Är det inte onödigt många förklarande variabler i ekvationerna?  I en ruta så kan det finnas variationer i altitude på kanske m i inlandet. Varför inte använda ytans alt istället för rutans.  Stängsel eller ej borde testas som en variable  Det vore bra för projektets överlevnad om det inte fanns en påtaglig oförklarad skillnad mellan Sverige och Finland. Det är acceptabelt om skillnaden är administrativ - typ finska försök ligger ofta på bördigare och planare marker. Att Sverige har mer storskogsbruk har nog hjälpt till bättre och mer typisk försöksmark.  Jag vill gärna ta bort variation som beror på anläggningsår fram till Därefter kan tempökning spela stor roll och det är svårare beslut.  Detta projekt borde gå över till engelska som arbetsspråk eftersom det redan drivs tillsammans med Finland och troligen kommer att vidgas (vädret känner inga gränser och den boreala skogen är sig ganska lik över ett stort område), användarna i Sverige kan nog engelska, forskarkåren internationaliseras.


Ladda ner ppt "Dag Lindgren Umeå 141209 Skogis. Synpunkter kring ett dokument om ett tallförflyttningsprojekt av Mats Berlin och efterföljande diskussion. Efter discussionen."

Liknande presentationer


Google-annonser