Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, www.suicidprev.com Unga och suicidtankar - att våga prata om det svåra Lovisa Bengtsson & Gunnar Böhm Ulricehamn,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, www.suicidprev.com Unga och suicidtankar - att våga prata om det svåra Lovisa Bengtsson & Gunnar Böhm Ulricehamn,"— Presentationens avskrift:

1 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Unga och suicidtankar - att våga prata om det svåra Lovisa Bengtsson & Gunnar Böhm Ulricehamn, 28 november 2013

2 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe: Hjälp till att hålla de andra oppe!

3 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Program  Bakgrund, statistik, orsak, myter  Riskfaktorer och tecken  Film och samtal  Tonårstidens frågor och processer  Livräddande strategier. Om samtal och stöd.  3 olika nivåer: - för din egen del - för en medmänniska - i ditt uppdrag eller yrke

4 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Vårt mål med Psykisk Livräddning Att alla ska:  Kunna tala om existentiella frågor - om liv, död, mening och suicid  Känna till grunderna för ångest, depression, kränkning och suicidalitet  Veta hur man talar med personer som har sådana problem  Veta vart man hänvisar dem om man inte klarar det själv

5 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Klinisk definition av suicid  Självdestruktiv handling  Självförvållad  Avsiktlig  Medveten  Leder till döden - självmord  Leder inte till döden - självmordsförsök

6 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Existentiell definition Suicidalitet: Att tänka på, planera och genomföra ett suicidförsök eller ett suicid är… … en fantiserad eller genomförd flykt av en människa som är så svårt plågad av livet att hon inte längre orkar bära det.

7 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Saker som gör livet värt att leva - enligt Världshälsoorganisationen, WHO  Hoppfullhet/optimism  Förundran – att låta förundran ta plats i livet  Mening med livet  Tro som resurs  Frid, harmoni  Helhet, integration

8 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Jämförande statistik  1960: Död genom trafikolycka 1500  1960: Död genom suicid 1500  2012: Död genom trafikolycka 296  2012: Död genom suicid 1530 Vad talar vi mest om?

9 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Allvarligt samhällsproblem  Vanligaste dödsorsaken för unga män och kvinnor, ålder år  Störst antal procentuellt: Män 80+. Kvinnor år  50% ökning suicidförsök hos unga kvinnor på 10 år  3 av 4 självmordsförsök utförs av kvinnor  2,5 gånger så många män som begår självmord, jämfört med kvinnor  Upp till 90 % av de som dör genom självmord har haft en psykisk störning vid självmordstillfället

10 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Exempel på bakomliggande faktorer  Ökad individualisering – ensamhet  Samhället påfrestar mer vårt psyke än vår kropp  Internetvanor och mer stillasittande vardag  Ökade krav på självförverkligande  Självansvar i tidiga åldrar, valmöjligheter  Fler utanför arbetsliv, skola och sammanhang

11 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Exempel på riskfaktorer  Psykisk sjukdom, särskilt depression eller psykos  Konflikter inom familjen, separation eller skilsmässa  Att självmordsproblematik finns i familjen  Att ha låg självkänsla och bristande social förmåga  Tillgänglighet, t ex paracetamol  Att vara homo-, bi- eller transsexuell  Att vara utlandsadopterad  Att ha gjort upp en plan för självmordet  Att tidigare ha gjort självmordsförsök

12 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Förståelse av suicidalitet under århundraden Perspektiv  Religion: År 452  Moral: Upplysningen år 1750  Psykisk sjukdom: År 1800,1861,1908,1964,1994  Process  Psykologiskt olycksfall, episod  Språk: Kommunikation

13 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Suicid som psykiskt olycksfall Fysiskt olycksfall: Att överväldigas av fysiska krafter som är så starka och kommer så snabbt att man inte lyckas hantera dem. ( Hollnagel 1998) Psykiskt olycksfall: Att överväldigas av psykiska krafter som är så starka och kommer så snabbt att man inte lyckas hantera dem. (Beskow 2005)

14 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Tabu  När man talar om tabu i dagens samhälle menar man ofta ett ”kulturellt betingat förbud”  Det kan vara funktionellt att tänka på suicid – alla gör det då och då  Det är när det blir den enda tanken på möjlig utväg som det är farligt

15 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Är detta sant eller falskt om suicid?  Om någon har bestämt sig, går det inte att hindra  Suicidförsök är bara ett rop på hjälp  Väck inte den björn som sover  Att tala om suicid smittar  Den som talar om suicid, gör det inte  När någon blir lugn, kan man andas ut

16 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Myt: Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig… … men mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt sitt självmordsförsök frågar sig efteråt: "Hur kunde jag tänka så?” Källa: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

17 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Depressivitet som funktion  Människans nedärvda förmåga att känna hopplöshet, sorg, maktlöshet, stress och reagera på kris  Individuell sårbarhet och livshistoria avgörande för depressionens genombrott och utveckling  Depressivitet som normaltillstånd övergår ibland till sjukdomsförlopp

18 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Ångest från funktion till tillstånd  Människans nedärvda förmåga att känna oro, rädsla, skräck och panik  Kan utlösas av trauma, kris eller en svår livssituation under längre tid  Individuell sårbarhet och vår livshistoria påverkar när och om vi får ångest  Oron för ångest är ångestskapande i sig

19 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Kränkning  Av tyskans ”krank”: sjuk, krokig  Juridiskt: angrepp mot en persons frihet, säkerhet eller människovärde  Mobbning: obalans i makt - analysera maktstrukturer, stödjande klimat (Fors 2007)  Skuldbeläggning, skam, utanförskap, ibland suicid  Skam, skuld, ansvar (Larsson 2007)

20 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Hot mot självkänslan  Rädd, ångest - trygga  Ledsen, sorg - trösta  Kränkt, arg - återupprätta

21 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Film

22 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Samtal med en suicidal person  Fånga upp din rädsla  Våga fråga om självmordstankar  Glöm allt annat  Närma dig ämnet varsamt  Be personen berätta – jämbördigt möte  Trygga, trösta och återupprätta  Var uppmärksam på tecken, planer  Nästa steg

23 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Tecken att ta på allvar  Direkt språkliga: Jag orkar inte leva. Går du så tar jag livet av mig!  Indirekt språkliga: Hej då, nu ses vi nog inte mer!  Direkt beteende: Samlar tabletter  Indirekt beteende: Överlämnar minnesgåvor, förändrad sinnesstämning  Förlust av sammanhang: Identitetskris

24 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention,

25 Självet i positiv utveckling  Självkänsla  Självbild  Självtillit  Självständighet  Självförtroende  Självrespekt  Självreflektion  Självförståelse Gunnar Böhm, 2013

26 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Självet i negativ utveckling  Självkänsla  Självbild  Självtillitsbrist  Osjälvständighet / falsk självständiget  Negativt självkritisk / självhävdande  Självförakt / förakt för andra  Självförnedring / utagerande  Självskadande  Självförnekelse  Självmord / suicid Gunnar Böhm, 2013

27 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Tonårstidens frågor  Frågan om identitet: Vem är jag? Hur skall jag vara? Vem vill och får jag vara?  Frågan om tillräcklighet: Är jag okej? Duger jag? Är jag accepterad? Gör jag vad som förväntas?  Frågan om delaktighet och gemenskap: Får jag vara med? Har jag en plats? Är jag efterfrågad? Vem vill vara med mig? Gunnar Böhm, 2013

28 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Tonårstidens frågor  Frågan om livsuppgift: Vad skall jag göra med mitt liv? Vad skall jag bli?  Till dessa grundfrågor knyts fler existentiella frågor om liv, död och om meningen med livet. Gunnar Böhm, 2013

29 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Tankar i möte med ungdomar  Tillit: Skapa möten mellan två människor, vårda relationen  Tid: Ge tid och utrymme  Tålamod: Lyssna, känn in och för processen framåt  Tålighet: Stå ut, härbärgera ångest Gunnar Böhm, 2013

30 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Tankar i möte med ungdomar  Tillåtande: Av alla känslor, uttryck och tystnad  Tilltro: Lyssna på helheten och visa tilltro  Tydlighet: Tydliggör känslor, tankar, värderingar, reaktioner, KASAM  Trovärdig: Visa dig, ge hopp Gunnar Böhm, 2013

31 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Två forskare  Lägger problemet mellan sig  Den suicidala personen bidrar med sin djupa kunskap om sig själv och sin suicidalitet  Den andre bidrar med sina erfarenheter, teorier, tekniker  Båda är likvärdiga medarbetare; därmed lyfts den suicidala personen in i mänsklig gemenskap  Den suicidala personen är den viktigaste aktören inom suicidpreventionen

32 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Stöd till efterlevande  SPES – Suicidprevention och efterlevandes stöd. En organisation för personer som mist någon genom suicid  Låt personen berätta om sin sorg  Många upplever en dubbel sorg om det inte talas om personen som har avlidit  Sorg har olika uttryck – normalisera  Vanligt med skuldkänslor och självförebråelser

33 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Sorg  Komplicerad sorg: 7-10 procent  Plötsliga dödsfall: - Ingen förberedelsetid eller möjlighet att ta farväl - Dramatiska omständigheter – starka intryck, fantasier - Traumareaktioner lång tid efter självmordet Efterlevande vid suicid möter ofta en svår social situation. Större grad av självförebråelser och mindre socialt stöd jämfört med andra dödsfall. Göran Gyllensvärd, 2012

34 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Stöd och hjälp  Jourhavande präst på 112  Nationella hjälplinjen:  Sjukvårdsrådgivningen:  Brukar – och närståendeföreningar (NSPHiG)  SPES jourtelefon:  Kyrkans jourtjänst:  Stödsajter: Självmordsupplysningen, Livlinan, Tjejzonen, Killfrågor, SHEDO, UMO, Jourhavande medmänniska  Lokal religiösa företrädare, t ex diakon, imam

35 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, En stödsida för unga som lever nära någon som mår psykiskt dåligt

36 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Fråga: Min mamma är bipolär, min bror har adhd och jag har add och några depressionsdiagnoser. Jag har kontakt med Bup och har en läkare som ger mig medicin. I dag berättade min mamma att jag med nästan säkerhet kommer bli bipolär när jag blir runt 20-årsåldern. DET ÄR MIN STÖRSTA RÄDSLA. Jag vet inte hur jag ska tänka och jag vill inte berätta för någon om den rädslan. Vad tror ni kommer hända med mig? Kommer min man (om jag ens får en) tröttna på mig och göra slut pga det här? Jag vet inte vad jag ska göra. (Jag är 12år)

37 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Fråga: Hur ska jag orka när min mamma är svårt sjuk, min bror också, min pappa är död? Jag har blivit mobbad länge och allt sitter kvar. Jag vill inte gå upp från sängen och leva ett sånt här liv. Det blir inte bättre. Det har varit så här i många år. Jag vill bara ge upp, jag har gjort det men jag klarade mig.

38 Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, Läs mer här  Suicidprevention i Väst  Livlinan  Nationellt center suicidprevention  Suicidprevention och efterlevandesstöd  Selfharm and eating disorder  Suicidforskning, Oslo  Folkhälsoinstitutet


Ladda ner ppt "Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, www.suicidprev.com Unga och suicidtankar - att våga prata om det svåra Lovisa Bengtsson & Gunnar Böhm Ulricehamn,"

Liknande presentationer


Google-annonser