Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur kan vi samarbeta för att förbättra säkerheten och undvika sanktionsavgifter? Lars Björkeström , Arbetsmiljörådgivare BI Väst Skara 2014-12-05.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur kan vi samarbeta för att förbättra säkerheten och undvika sanktionsavgifter? Lars Björkeström , Arbetsmiljörådgivare BI Väst Skara 2014-12-05."— Presentationens avskrift:

1 Hur kan vi samarbeta för att förbättra säkerheten och undvika sanktionsavgifter? Lars Björkeström , Arbetsmiljörådgivare BI Väst Skara

2 Varför?

3 Dagens program Rollerna vid bygg- och anläggningsarbeten
Vem är ansvarig för vad? Sanktionsavgifter

4 1. Rollerna vid bygg- och anläggningsarbeten

5 Byggprocessen Projekteringsfasen Produktionsfasen Användningsfasen
Rivningsfasen

6 Rollerna i projekteringsfasen
Byggherren Projektörer Arkitekter BAS-P

7 Rollerna i produktionsfasen
Huvudentreprenören Underentreprenörer Byggherren BAS-U Skyddsombud Arbetstagare

8 Rollerna i användningsfasen
Förvaltare Hyresgäst Men vad gäller vid underhållsarbete och reparationer/renovering?

9 Rollerna i rivningsfasen
Se produktionsfasen

10 Uppdragstagare Det är möjligt för byggherren att överlåta sitt arbetsmiljö­ansvar till en uppdragstagare. Det arbetsmiljö­ansvar som kan överlåtas gäller för planeringen och projekteringen av byggprojektet, för utförandet av byggprojektet eller för båda dessa delar. För att det ska vara möjligt krävs att uppdragstagaren har fått ett självständigt ansvar för respektive del. Exempel på aktörer som kan överta byggherrens arbetsmiljöansvar är general- eller totalentreprenörer. Överlåtelsen ska ske genom ett skriftligt avtal. Om det är fråga om en delad entreprenad kan byggherrens ansvar inte överlåtas.

11 2. Vem är ansvarig för vad?

12 AV:s föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete
Vid planering, projektering och utförande av ett byggnads- och anläggningsarbete aktualiseras ett särskilt regelverk enligt AML och AFS 1999:3 som innebär en skärpt skyddslagstiftning med ett arbetsmiljöansvar bl.a. för byggherren, dvs beställaren av arbetet. Byggherren kan skapa bra arbetsmiljö från början genom bra planering.

13 Att skapa en säker byggarbetsplats handlar om att göra rätt från början och att varje skyddsansvarig har uppfyllt sina skyldigheter Arbetstagarna Arbetsgivarna BAS-U Byggherren Byggherren; skapar de yttersta förutsättningarna genom att bestämma tid och resurser samt ge nödvändiga mandat BAS-U; skapar skyddsorganisationen och samordnar samt övervakar på byggarbetsplatsen, uppdaterar arbetsmiljöplanen Arbetsgivaren/inhyraren/ensamföretagaren; arbetar säkert genom ett effektivt SAM och lämnar riskbedömningar till BAS-U

14 Skyddsansvariga Byggherren; skapar de yttersta förutsättningarna för ett bra säkerhetsarbete under byggskedet genom att bestämma tid, resurser och mandat. Ska utse lämplig BAS-U/P som bl.a. upprättar arbetsmiljöplan (BAS-P). BAS-U; bygger upp ramarna för säkerhetsarbetet på själva byggarbetsplatsen genom sin samordningsroll. Ska hålla arbetsmiljöplanen levande under hela byggskedet. Arbetsgivarna/inhyrarna/egenföretagarna; ser till att det direkta arbetet bedrivs säkert genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Ska lämna riskbedömningar till BAS-U och följa anvisningar samt instruktioner från BAS-U. Arbetstagarna; ska medverka i arbetsmiljöarbetet, följa ordnings- och skyddsregler, delta i genomförandet av skyddsåtgärder samt använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning.

15 Byggherren ansvarar exklusivt för att:
En byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) utses. En byggarbetsmiljösamordnare för utförande av arbetet (BAS-U) utses. Upprätta en förhandsanmälan Byggherren befrias inte från ansvar för de uppgifter som BAS-P och BAS-U ska utföra.

16 Arbetsmiljöansvar i tidigt skede för byggherre och BAS-P
Byggtider är så väl tilltagna att arbetena kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Transporter av bl.a. byggmaterial och rivningsmassor kan ske på ett ur arbetsmiljösynpunkt godtagbart sätt. Innan rivning ska det vara klarlagt huruvida ev. hälsofarligt material ( ex. asbest, kvarts eller PCB) förekommer. Stabilitet hos objekt som ska rivas har undersökts innan arbete startar. Behovet av skyddsanordningar och skyddsutrustning ska beaktas.

17 Forts. Byggprodukter väljs utifrån att de ska kunna hanteras utan risk för ohälsa eller olycksfall (bedömning av produkts storlek, egenskaper, behov av lyfthjälpmedel eller säkerhetsutrustning etc.), Konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bärande element väljs utifrån att undvika risk för ohälsa eller olycksfall (bedömning av markförhållanden, val av platsbyggnation eller elementmontering etc.), Installationer och inredning, deras placering och infästning väljs utifrån att undvika risk för ohälsa eller olycksfall (bedömning av tillräckliga utrymmen etc.).

18 BAS-P ansvarar för att:
Delta i planeringen och ledningen av projekteringen. Samordna arbetet mellan dem som deltar i planering och projektering så att arbetsmiljöfrågor beaktas för utförande- skedet och brukarskedet. Detta gäller särskilt: för de arbetsmoment som ska utföras samtidigt eller efter varandra eller då tidsåtgången för sådana arbetsmoment beräknas Upprätta eller låta upprätta en arbetsmiljöplan och en dokumentation över objektet (jfr byggherrens ansvar att ”se till att en arbetsmiljöplan resp. dokumentation upprättas”).

19 Exempel på praktiska BAS-P uppgifter för att så tidigt som möjligt kunna identifiera och minimera arbetsmiljörisker Genomför riskbedömning – de 13 punkterna i arbetsmiljöplanen– samt ge förslag till eventuella åtgärder. Samla även in övrigas riskanalyser. Bedöm behov av skyddsutrustning. Inventera eventuell annan verksamhet på byggarbetsplatsen och bedöm påverkan av den . Se över ursparningar, infästningar, utrymmen för installationer och transportöppningar mm samt behoven av hjälpmedel. Se över och säkerställ transportvägar till arbetsplatsen samt plats för materialupplag. Upprätta tillfällig utrymningsplan, säkerställ utrymningsvägar samt ta fram en krishanteringsplan.

20 BAS-U ansvarar för att:
Samordna arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall på arbetsstället. Samordna åtgärder för att säkerställa att entreprenörerna på arbetsplatsen följer de arbetsmiljöregler som är tillämpliga på det aktuella byggnadsarbetet. Vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att endast behöriga personer ges tillträde till arbetsstället. Se till att arbetet tidplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på arbetsstället. Se till att allmänna skyddsanordningar (t ex ställningar, skyddsräcken etc.) inrättas och underhålls. Se till att allmänna skyddsregler för arbetsstället utfärdas. Se till att ansvaret för speciella skyddsanordningar klargörs. Se till att personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas.

21 Forts. Organisera en skyddsverksamhet tillsammans med de entreprenörer som är verksamma på arbetsplatsen. Se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig på arbetsplatsen och genomföra alla anpassningar, så att innehållet stämmer överens med de förhållanden som råder på arbetsplatsen (jfr byggherrens ansvar att ”se till att sådana anpassningar görs i arbetsmiljöplanen”). Ha överinseende över kontrollen av att tekniska anordningar är besiktigade och provade att förare av teknisk anordning har tillräcklig kompetens eller att förare, i förekommande fall, har erforderliga tillstånd Se till att uppgifter finns om vart man ska vända sig om företrädare för byggarbetsmiljösamordnaren inte finns tillgänglig på byggarbetsplatsen. En eller flera kontaktpersoner ska finnas och uppgifter om hur man får tag på någon vid alla tidpunkter när arbete pågår.

22 Nyckelfaktorer i ansvaret för BAS-U
BAS måste löpande hålla sig informerad och uppdaterad om entreprenörernas arbetsmiljö- och säkerhetsarbete på arbetsplatsen. BAS måste löpande begära in uppgifter från entreprenörerna om risker och skyddsåtgärder för att kunna hålla arbetsmiljöplanen löpande. BAS måste uppdatera och anpassa ordnings- och skyddsregler för arbetsplatsen. BAS måste se till att alla på arbetsplatsen tar del av och förstår ordnings- och skyddsregler samt arbetsmiljöplanen. BAS måste ha något slags kontrollsystem så att han kan säkerställa att ovanstående fungerar, t ex gemensamma skyddsronder eller arbetsplatsträffar, regelbundna uppföljningar med entreprenörerna och stickprovskontroller. BAS måste vidta åtgärder efter kontroll om ovanstående inte fungerar.

23 Exempel på praktiska BAS-U uppgifter för att lyckas med samordningen
Samordningsmöten; närvaro bör vara obligatorisk och mötena bör dokumenteras samt protokollen distribueras till alla UE + byggherren. På mötena bör bl.a. följande tas upp: tidsplanering, resultatet och åtgärder efter entreprenörernas riskanalyser, resultatet och åtgärder efter skyddsronder, ändringar i arbetsmiljöplanen, tillbud och olyckor (ingen fråga om skuld utan bara om att finna orsaken och förebyggande åtgärder så att händelsen inte inträffar igen), attityder och beteenden (säkerhetskulturen på arbetsplatsen). Låt alla komma till tals och använd tolk om nödvändigt. Låt alltid skyddsombudet få en egen punkt på dagordningen.

24 Forts. Skyddsronder; regelbundenhet och dokumentation viktigt. Intervallen i skyddsronderna kan variera beroende på intensitet/fas i projektet. Tydliga konsekvenser gentemot UE när ordnings- eller skyddsregler eller arbetsmiljöplanen inte följs. Riktas främst mot UE och inte UE:s anställda. Dokumentation (t ex via mejl); särskilt viktigt är att dokumentera tillsägelser/påpekanden gentemot entreprenör vars anställda kanske inte följer arbetsmiljöplan eller inte som själv kanske inte gjort några riskanalyser. Dokumentera även sådant som BAS anser ska återföras till byggherren; det kan gälla kritik mot en sidoentreprenör som bara byggherren står i kontraktsförhållande till eller kritik mot aktörer i projekteringen.

25 Forts. Tydliga rutiner kring anmälningar och utredningar av olyckor och tillbud; anmälningsskyldigheten till AV åligger resp. arbetsgivare/entreprenör men ofta finns en rutin att BAS-U åtagit sig att göra anmälan för entreprenörs räkning. När det gäller utredning av olyckan eller tillbudet enligt 9 § SAM så åligger även den skyldigheten arbetsgivaren/entreprenören. Dock brukar även BAS-U göra en egen utredning eller i vart fall tillsammans med entreprenören för att utreda om en samordningsbrist kan ha varit orsaken. Skapa gärna en checklista med frågor. Pärm med säkerhetsdatablad och besiktningsprotokoll samt utbildningsintyg från UE; ska hållas aktuell och lättillgänglig på arbetsplatsen.

26 Forts. Kontaktperson; en BAS-U representant måste alltid finnas tillgänglig på i vart fall telefon men behöver inte vara på plats. Eftersom det alltid ska finnas en utsedd kontaktperson för BAS-U på arbetsplatsen så är meningen att denne ska veta hur BAS-U representanten kan nås. Tänk och planera särskilt för detta i semestertider! Obs! Enligt AFS 1999:3 finns tre roller; BAS-U utsedd av byggherren (oftast en juridisk person), BAS-U handläggare/representant utsedd av BAS-U (en eller flera fysiska personer som är anställda hos eller inhyrda av BAS-U) och kontaktpersoner som inte har några arbetsmiljöuppgifter alls utan bara ska kunna vara en länk på arbetsplatsen till BAS-U.

27 Bikupa ansvar Vilket ansvar är vi duktiga att ta?
Vad skulle vi kunna ta ett större ansvar för?

28 3. Sanktionsavgifter

29 Sanktionsavgift – vad är det?
Syftet med sanktionsavgifterna är att skapa säkrare arbetsplatser. Tidigare var flera bestämmelser i föreskrifterna straffbelagda, vilket kunde leda till böter. En statlig utredning har konstaterat att böter inte är det mest effektiva sättet att se till att regler om arbetsmiljön följs. Riksdagen beslutade därför att göra en lagändring, och från och med den 1 juli 2014 är därför fler regler kombinerade med en sanktionsavgift.

30 Sanktionsavgift – vad är det?
Några konsekvenser av det nya sanktionssystemet Fler företag kommer att få sanktionsavgift än de fysiska personer som idag lagförs straffrättsligt. Sanktionsavgifterna kommer i flertalet fall att uppgå till högre belopp än de bötesstraff som idag utmäts. Godkänd sanktionsavgift innebär inte notering i någon fysisk persons belastningsregister.

31 Sanktionsavgift – vad är det?
En sanktionsavgift är en avgift, medan böter är ett straff man döms till i domstol. Att bryta mot en bestämmelse som är belagd med böter ses som en kriminell handling. Ett sådant arbetsmiljöärende hanteras därför av polis och går sedan vidare till åklagare och domstol.

32 Sanktionsavgift – vad är det?
Straff blir kvar för: Överträdelser av föreläggande och förbud utan vite. Om man tar bort en skyddsanordning. Föreskriften ”Minderåriga i arbetslivet”. Om man lämnar oriktiga uppgifter till Arbetsmiljöverket. Om man bryter mot skyldigheten att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud. Överträdelser av vissa regler i arbetstidlagen.

33 Sanktionsavgift – vad är det?
Begrepp Påföljd Vad gör Arbetsmiljö-verket? Inblandade myndigheter Tid mellan överträdelse och påföljd straff böter, fängelse åtalsanmälan Arbetsmiljö-verket, polis, åklagare, tingsrätt oftast lång sanktions-avgift administrativ avgift (storleken bestämd på förhand) avgiftsföre-läggande Arbetsmiljö- verket och ev. förvaltnings-rätt några veckor (längre)

34 Sanktionsavgift – vad är det?
Inspektören från Arbetsmiljöverket meddelar vilka brister som har upptäckts vid inspektionen. Om någon av bristerna är att ni inte har följt en bestämmelse som är belagd med sanktionsavgift, så rapporterar inspektören detta vidare inom Arbetsmiljöverket. Ärendet utreds sedan internt. Du får med andra ord inte veta direkt vid inspektionen om du ska betala en sanktionsavgift. Om Arbetsmiljöverket beslutar att du ska betala en sanktionsavgift skickar de ett så kallat avgiftsföreläggande till dig. Detta ska du godkänna inom en viss tid. Här framgår även vilken avgift du ska betala.

35 Sanktionsavgift – vad är det?
Efter ditt godkännande skickar Arbetsmiljöverket ärendet till länsstyrelsen, och det är till dem du sedan ska betala. Det är alltså Arbetsmiljöverket som beslutar om du ska betala en sanktionsavgift, men du har rätt att få ditt ärende prövat i förvaltningsrätten.  Om förvaltningsrätten beslutar att sanktionsavgiften ska betalas har du möjlighet att överklaga deras beslut till kammarrätten. Kammarrätten gör i så fall en bedömning om de ska ge dig ett prövningstillstånd eller inte. 

36 Vem kan bli skyldig att betala en sanktionsavgift?
Det är arbetsgivaren som kan bli tvungen att betala en sanktionsavgift. Det kan alltså vara företag, organisationer, kommuner, landsting eller staten. 

37 Sanktionsavgift – för vilka bestämmelser?
Bygg/anläggning förhandsanmälan arbetsmiljöplan ställningar fallskydd OBS! Träder ikraft den 1 januari 2015! asbest

38 Sanktionsavgift – för vilka bestämmelser?
Två nya paragrafer med sanktionsavgifter från och med den 1 januari 2015: för fallrisker på 2 meter eller mer, vid takarbete, gäller alla byggnads- och anläggningsarbeten, och vid snöskottning.

39 Sanktionsavgift – för vilka bestämmelser?
Tekniska området Besiktning av lyftanordningar, tryckbärande anordningar. Besiktningsintyg Skriftligt tillstånd att använda truck. Explosionsfarlig miljö: riskbedömning, explosionsskyddsdokument. Förbud att på marknaden släppa ut vissa anordningar (försäkran om överensstämmelse).

40 Sanktionsavgift – för vilka bestämmelser?
Motorkedjesåg Dokumentation som styrker att den som arbetar med en motorkedjesåg har avlagt teoretiskt och praktiskt prov för motorsågsanvändning med godkänt resultat ska finnas. Den som låter någon använda en motorkedjesåg utan dokumenterad kunskap ska betala sanktionsavgift om kr per användare.

41 Hur stor blir en sanktionsavgift?
AV har utvecklat ett system med differentierade sanktionsavgifter: Om differentierad avgift inte passar har AV valt en fast avgift. Avgiften kan variera mellan kr kr. Differentierad avgift innebär att för samma överträdelse får stora företag betala högre avgift än små företag. Bakgrunden är att stora företag i regel har bättre betalningsförmåga. Som mått på betalningsförmågan har AV valt att använda antal sysselsatta i företaget.

42 Hur stor blir en sanktionsavgift?
Med antal sysselsatta i företaget avses antal anställda (heltid eller deltid) och antal inhyrda personer oavsett (heltid eller deltid). I antalet sysselsatta inräknas inte bara personer på det inspekterade arbetsstället utan totala antalet som arbetsgivaren sysselsätter under samma organisationsnummer. Arbetsgivare med 500 eller fler sysselsatta betalar maximal avgift.

43 Exempel på differentierad avgift
92 a § AFS 1999:3 om byggnads- och anläggningsarbete Den som bedriver takarbete ska se till att fallskydd används. Lägsta avgiften är kr och högsta avgiften kr. Formel: Avgift = kr + (antal sysselsatta – 1) x 721 kr 2 sysselsatta = kr 15 sysselsatta = kr 150 sysselsatta = kr 375 sysselsatta = kr 500 sysselsatta = kr

44 Exempel på fast avgift AFS 1999:3 om byggnads – och anläggningsarbete
7 § Byggherre som inte lämnat förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan vissa byggen påbörjats ska betala en sanktionsavgift om kr. 8 § Byggherre som inte upprättat arbetsmiljöplan innan byggarbetsplatsen etableras ska betala en sanktionsavgift på kr där projektets storlek är sådan att förhandanmälan krävs. Om förhandsanmälan inte krävs är avgiften kr.

45 Sanktionsavgifter – Frågor och svar
Fråga Vad händer om det är flera entreprenörer på samma arbetsplats, kan sanktionen komma att fördelas eller pekas en ansvarig arbetsgivare ut? Svar Om flera olika arbetsgivare/entreprenörer (fysisk eller juridisk person) bryter mot samma bestämmelse så är var och en betalningsansvariga för sin personal som utför arbetet. Om arbetet utförs under en entreprenörs ansvar och arbetsledning med inhyrda så kommer denne att bli betalningsansvarig för samtliga.

46 Sanktionsavgifter – Frågor och svar
Fråga Kan BAS-U bli skyldig att betala sanktionsavgift? Svar Ja Bas-U kan bli skyldig att betala sanktionsavgifter men enbart för de bestämmelser som gäller för denne, d.v.s. enligt 14 § AFS 1999:3 om att en arbetsmiljöplan ska finnas tillgänglig och att alla inom byggarbetsplatsen ska kunna ta del av den. Om Bas-U har ett arbetsgivaransvar för viss personals arbeten kan denne få betala sanktionsavgift utifrån sitt ansvar som arbetsgivare.

47 Sanktionsavgifter – Frågor och svar
Fråga Kan man få en eller ett par dagar på sig att ordna till skyddet och komma överens med Arbetsmiljöverket om att de kommer tillbaka inom ett par dagar? Svar Nej

48 Sanktionsavgifter – Frågor och svar
Fråga Om en underentreprenör felar kan huvudentreprenören bli ansvarig? Svar Huvudentreprenör finns inte som begrepp i arbetsmiljölagen. Det är enbart arbetsgivare, Bas-P, Bas-U och byggherren som kan få en sanktionsavgift.

49 Sanktionsavgifter – Frågor och svar
Fråga Måste alla handlingar vara översatta i arbetsmiljöplanen? Behöver den vara översatt till alla förekommande språk? När kan en muntlig genomgång räcka? Svar Se råden till §§ i AFS 1999:3. Arbetsmiljöplanen bör finnas på svenska eller engelska. Den kan därutöver behöva översättas till ytterligare språk som pratas vid byggarbetsplatsen om de som arbetar där inte förstår svenska eller engelska. I vissa fall kan en muntlig översättning accepteras om det handlar om enstaka arbetstagare med annat språk. Omfattningen av vilka handlingar som ska översättas ska vara de som är av betydelse för arbetet och då det gäller andra språk särskilt de delar som berör deras arbete.

50 Sanktionsavgifter – Frågor och svar
Fråga Hur långt sträcker sig Bas-U:s skyldighet att ta reda på vilka språk AMP bör finnas på? Vilket ansvar har arbetsgivaren? Vem står för extra kostnader för översättningar? Svar I Bas-U ansvar ingår att hålla arbetsmiljöplanen tillgänglig och att se till att alla kan ta del av den. Det medför att Bas-U måste hålla sig uppdaterad om vilka behov som kan behövas för t.ex. översättning av en arbetsmiljöplan. Eftersom Bas-U samtidigt ska veta vilka som befinner sig på byggarbetsplatsen ser AV inget merarbete med att de samtidigt undersöker vilka språk som talas. Vem som ekonomiskt ska bekosta eventuella översättningar utöver svenska och engelska tar inte AV ställning till. Det finns ett ansvar hos såväl Bas-U som arbetsgivaren att arbetstagarna ska erhålla information och instruktioner för sitt arbete.

51 Sanktionsavgifter – Frågor och svar
Fråga Hur ska en entreprenör agera om en arbetsmiljöplan inte finns framtagen av Bas-P i projektet före projektstart? Svar Entreprenören bör, precis som idag, efterfråga denna från byggherren.

52 Sanktionsavgifter – Frågor och svar
Fråga Hur ska en entreprenör agera om en beställare inte fullgjort sina åtaganden gällande arbetsmiljö i ett förfrågningsunderlag? Svar Arbetsmiljöverket tar inte ställning till förfrågningsunderlag. Arbetsmiljöverket kommer enbart att kontrollera om gällande arbetsmiljöbestämmelser följs. Byggherrens ansvar gäller enligt aktuella paragrafer i AFS 1999:3

53 Sanktionsavgifter – Frågor och svar
Fråga När en entreprenör påträffar asbest trots seriös inventering genomförd av byggherren, vem drabbas av sanktionsavgiften? Vi tror ju att svaret blir arbetsgivaren, men kan detta vara en förmildrande omständighet som kan leda till jämkning? Svar Ja, det är först och främst ett arbetsgivaransvar. Vi kan inte ta ställning till vilka förmildrande omständigheter som kan finnas utan det får avgöras från fall till fall.

54 Vill du veta mer? Forma arbetsmiljön – Vägledning för byggherrar, byggarbetsmiljösamordnare, entreprenörer och projektörer (

55 Kontaktuppgifter – Lars Björkeström
Sveriges Byggindustrier, Ekmansgatan 1, Göteborg Telefon: Mobiltelefon: E-post:


Ladda ner ppt "Hur kan vi samarbeta för att förbättra säkerheten och undvika sanktionsavgifter? Lars Björkeström , Arbetsmiljörådgivare BI Väst Skara 2014-12-05."

Liknande presentationer


Google-annonser