Betydelsen för partikelhalterna av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan Christer Johansson SLB Miljöförvaltningen, Stockholm ITM Stockholms universitet.

En presentation över ämnet: "Betydelsen för partikelhalterna av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan Christer Johansson SLB Miljöförvaltningen, Stockholm ITM Stockholms universitet."— Presentationens avskrift:

1

2

3 Betydelsen för partikelhalterna av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan
Christer Johansson SLB Miljöförvaltningen, Stockholm ITM Stockholms universitet

4 Outline Varför dubbdäcksförbud PM10 halter senaste åren Dubbandelen
Trafikmängden Meteorologin Partikelslitage Halterna Andra effekter

5 Slutsatser 1/2 Lägre dubbdäcksandel Mindre mängd trafik
Både i innerstaden och infartslederna Fr ca 65% tll 35%-40% på Hornsgatan Mindre mängd trafik Hornsgatan ca 25% Små ökningar på mindre gator Mindre generering av PM10 För jan – maj 2010 jfrt med 2009 Ca 30-40% Ca 50% mindre inklusive trafikminskningen

6 Slutsatser 2/2 PM10 normen klaras ej på Hornsgatan
Fler dygn än 35 över 50 ug/m3 Årsmedelvärdet klarades Lägre halter av PM Vägbanefuktigheten minskade suspensionen Högsta halterna lägre 2010 som 2009 Motverkande faktorer Stabilare, lägre vindhastigheter Mer sand och salt,

7 Varför dubbdäcksförbud?
Gränsvärden överskrids Bidrag från dubbdäck till PM10 Hälsopåverkan av partiklar Andra aspekter Vägbaneslitaget stort – hårt stenmaterial Ökade bullernivåer Varför bara Hornsgatan? Avgifter ej möjligt Förbud i hela innerstaden ej möjligt Möjligt ändra vägföreskrifterna

8 Dubbförbud från 1:a Jan 2010 +Förkortad säsong med 2 veckor
(15 april i st f 30 april) Mätstation

9 Rapporter Mer detaljerad analys inkluderande hela Stockholm under preparering. Kan laddas ner under Rapporter på Där finns också senaste partikelhalterna i realtid.

10 PM10 årsmedelvärden Normen klaras

11 PM10 – antal dygn >50 µg/m3
Normen överskrids – även 2010

12 PM10 Hornsgatan 100 värsta dygnen 2010 Den lokala trafiken avgörande för de högsta halterna Värre 2009 jämfört med 2010 PM10 Hornsgatan 100 värsta dygnen 2009 Från årsrapporterna för 2009/2010 (

13 Vad har hänt som har påverkat PM10 halterna?
Dubbandelen Trafikmängden Meteorologin Sandning & saltning

14 Dubbandelen har minskat
Infartsleder Vintern 2009/2010 ~65 %

15 Dubbandel 2010: 35% - 40% dubbdäck jämfört med 65%-70% tidigare
Hornsg Sveavägen 2010 Hornsgatan 2010 2010: 35% - 40% dubbdäck jämfört med 65%-70% tidigare

16 Minskad trafik på Hornsgatan
Södra länken Trängselskatteförsök Permanent trängselskatt Dubbdäcksförbud

17 Minskad trafik - Minskad trafik under perioden med dubbförbud;
- Ca 7000 med dubbdäck 2010 jämfört med tidigare - Jämn fördelning över andra gator av vissa av de som försvann fr Hornsg.

18 Sandning & saltning (Södermalm) ca 2 x mer 2009/2010 jfrt med 2008/2009 Men Hornsgatan sandas ej normalt

19 Meteorologin onormal 2010

20 Mycket tydlig koppling till fuktighet

21 Komplexa samband Faktor Påverkan på utsläpp Påverkan på halten
Trafiken minskade Minskade utsläpp Minskar Dubbandel minskade Minskad generering av slitagepartiklar ger mindre utsläpp Meteorologi: Stabilt och låga vindhastigheter Ingen större effekt Ökar (p g a sämre ventilation) Kallt, fuktiga, snöiga och isiga vägbanor Minskad suspension Sandning/saltning Viss mängd PM10 i sand + ökat slitage främst då dubbdäck används Ökar

22 Bidrag till PM10 Januari-maj 2006-2010

23 Vägbanans fuktighet avgörande för PM10 bidraget

24 PM10/NOx Hornsgatan 2007 - 2010 Tydliga indikationer:
Trots lång period med fuktig vägbana & mer sand än normalt så blev haltbidragen på våren mindre än normalt

25 Dubbdäckens PM10 generering väl kartlagd i en rad studier
Gaturum Sthlm 30 km/h 50 km/h 70 km/h Dubbdäck Odubbat vinterd. Sommardäck Laboratorium Dubbdäckens PM10 generering väl kartlagd i en rad studier OSLO Tunnlar Kemisk sammansättning Fordonshastighet (km/h) Masskoncentrationskvot Maj; dubb/odubbade September; dubb/sommar Mobila mätningar

26 Minskad PM10 generering 2010 Minskad dubbandel från ca 65% till 40%
Ca 30% till 40% minskad bildning av PM10 Januari-maj 2010 jfrt med 2009 +Minskad trafikmängd Totalt ca 50% - 60% minskad PM10 bildning Januari - maj jfrt m 2009

27 Fortsatt utvärdering och uppföljning
Vintern 2010/2011 Inkludera hela regionen Kvantifiera haltpåverkan (modellberäkningar; NORTRIP) Andra aspekter Drift o underhåll Olycksstatistik Kommunikationsinsatsen

28 Andra effekter Minskat buller (4-5 decibel - halvering)
Minskat vägslitage Minskad bränsleförbrukning Minskad nedsmutsning/miljöpåverkan

29 Dra in klorna!