Industriell Ekonomi och Entreprenörskap Vt 2006, Jan-Olof Müller & Leif T Larsson.

En presentation över ämnet: "Industriell Ekonomi och Entreprenörskap Vt 2006, Jan-Olof Müller & Leif T Larsson."— Presentationens avskrift:

1 Industriell Ekonomi och Entreprenörskap Vt 2006, Jan-Olof Müller & Leif T Larsson

2 IndEkEnt, Vt 20062 Mål med kursen Ge er en övergripande förståelse för företagsekonomi både avseende grundantaganden, begrepp och några modeller – ni får basen här! Kursens innehåll De flesta blocken i boken: FöretagsEkonomi 100, Skärvad & Olsson, upplaga 11 + Kompendium i Entreprenörskap Examination Tenta, omfattar hela kursens innehåll. Två delar dels en mer allmän och sedan en fokuserad på Entreprenörskap. Hur? Föreläsningar baserade på boken – dessa kommer ge övergripande resonemang. Föreläsningarna kommer i olika grad följa boken, tanken är att göra en del relevanta kompletterande utblickar.

3 IndEkEnt, Vt 20063 ”Endast den hand som stryker ut kan skriva det rätta.” (Dag Hammarskjöld, Vägmärken) Bästa viset att lära sig detta ämne är att parallellt läsa och göra uppgifter – bara på det viset kan ni få en känsla för olika metoders styrkor och svagheter. Föreläsningarna ger bara ”hintar” om vad som kommer på tentan – ni måste själva ansvara för att lära er boken!

4 IndEkEnt, Vt 20064 Den viktigaste frågan innan vi börjar denna resa är – behöver man lära sig detta? Svaret är: JA! Företagsekonomin idag – innehåller allt – och kanske intet?! Ett av de områden som greppar in i hela samhället – allt från tillväxt, arbetslöshet, pensionspengar, bostadsköp, ledarskap och bonussystem.

5 IndEkEnt, Vt 20065 Varför skall ni ingenjörer då läsa detta? Eftersom ni kommer att arbeta i organisationer där FE spelar en viktig roll i både små och stora sammanhang! Företagsekonomin berör beslutsfattande – och ingenjörer brukar arbeta med att ta olika beslut – vilket gör att?! V.S.B.

6 IndEkEnt, Vt 20066 Några inledande anmärkningar! I Företagsekonomin (FE) finns få absoluta sanningar – i kursen kommer vi dock se det som det finns en del sanningar men annat är mer en bedömningsfråga – och det är det som är poängen med FE! Modeller bygger på förenklingar som vi måste lära oss att förstå, för att kunna använda dem! Därför måste ni både förstå de bakomliggande antaganden som modellerna baseras på och de enskilda modellernas uppbyggnad! – svårt men intressant!

7 IndEkEnt, Vt 20067 Ekonomi – hushållning/förvaltning (grek.) Företagsekonomi – läran om hushållning med knappa resurser! Nekades bli akademisk disciplin 1903 (Uppsala universitet). 1909 – Handels Högskolan i Stockholm startas – donation från familjen Wallenberg Undervisning i handelsteknik inledningsvis vid HHS. Industriell ekonomi startade vid KTH 1912, 1939 inrättades första professuren i ämnet

8 IndEkEnt, Vt 20068 Företagsekonomi kan anses vara ett ämne som både innehåller ”hårda” räkneaspekter och ”mjuka” resonemang – blandningen är poängen! Som yrkesverksamma kommer ni att komma i kontakt med båda dessa – t.ex. vid beslut om nyinvesteringar och beslut om storleken på olika utvecklingsprojekt. Två små meningar att minnas: Ingen styrning är också en sorts styrning! Förtroende är bra, kontroll är bättre!

9 IndEkEnt, Vt 20069 Olika subdiscipliner – markandsföring, organisation, finansiering, strategi, finansiering och… Dessa har det gemensamt att de fokuserar företag/organisationer – subdisciplinerna fokuserar dock olika aspekter av företag/organisationer. Ofta betonas strävan mot att uppnå mål – strävan mot att realisera ekonomiska mål! Vad är ett företag/organisation?

10 IndEkEnt, Vt 200610 Kapitel 1 Ett företag är en organisation som samordnar resurser för att producera varor och tjänster. Samordning av resurser (t.ex. arbetskraft och kapital) Tre krav på företag: Skall vara effektiva Skall vara innovativa Skall ha legitimitet

11 IndEkEnt, Vt 200611 Företagets livscykel Startfasen Genombrottsfasen Tillväxtfasen Mognadsfasen Affärside Nytt ftg EntreprenörKapital Figur 1:3, FEK 100, s. 19

12 IndEkEnt, Vt 200612 Företaget i samhället Planekonomi Marknadsekonomi Marknadsekonomins grundidéer: Valfrihet Konkurrens Vinstintresse Fri prisbildning Fri företagsetablering Effektivitet Marknadsstyrd resursfördelning

13 IndEkEnt, Vt 200613 Kritik mot marknadsekonomin p.g.a. Ekonomiska kriser Storbolag och monopoltendenser Negativa externa effekter

14 IndEkEnt, Vt 200614 Lösningen – Blandekonomi! Vanliga motiv för att driva en verksamhet i offentlig regi: Handlar om så kallade kollektiva varor/tjänster. Verksamheten är mkt kapitalintensiv. Verksamheten har positiva så kallade externa effekter. Man vill uppnå fördelningspolitiska mål. Staten ger bidrag och stöd ibland, t.ex. bankkrisen på 90-talet

15 IndEkEnt, Vt 200615 Lagstiftning Lagar som reglerar relationen till kunder och konkurrenter, t.ex. konkurrenslagen. Lagar som reglerar relationen till stat och kommun, t.ex. skattelagarna. Lagar som reglerar relationen till arbetstagarna, t.ex. trygghetslagarna och arbetsmiljölagen. Lagar som reglerar relationen till finansiärer och ägare, t.ex. bokföringslagen. Företagets samhällsansvar – corporate citizenship! Miljö Etik mot arbetstagare, kunder och leverantörer

16 IndEkEnt, Vt 200616 Kapitel 2 Olika sätt att dela in företag samt fakta om svenskt näringsliv. Industriföretag Handelsföretag Serviceföretag

17 IndEkEnt, Vt 200617 En förändrad struktur på arbetsmarkanden. Strukturförändringar i sysselsättningen (1965-2003) År Procentuell andel Tjänster m.m. Offentlig sektor Industri Jordbruk Jämför FEK 100, s. 33

18 IndEkEnt, Vt 200618 Arbetsintensiva produkter Svensk industri efter andra världskriget Kunskapskapitalknappa produkter Kunskapsintensiva produkter Kapital intensiva produkter Se FEK 100, s. 32

19 IndEkEnt, Vt 200619 Juridisk form Enskild näringsidkare Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag Bolagsstämma Styrelse Verkställande direktör (VD) Revisorer

20 IndEkEnt, Vt 200620 Enmans (14%), små (28%), medelstora (25%) och stora företag (33%). Några viktiga begrepp Strukturrationalisering Fusion Koncern Multinationella företag Globala företag

21 IndEkEnt, Vt 200621 Kapitel 3 Internationaliseringsprocessen Hemmamarknadsföretag Exporterande företag Internationella företag Multinationella företag Varför multinationell? Stordriftsfördelar i FoU Överlägsen försäljningsprganisation Möjlighter att utnyttja den internationella lånemarknaden. Kan genomföra internationell specialisering.

22 IndEkEnt, Vt 200622 De fyra friheterna i EU-gemenskapen Fri rörlighet för varor. Fri rörlighet för tjänster. Fri rörlighet för personer. Fri rörlighet för kapital.

23 IndEkEnt, Vt 200623 Kapitel 4 Arbetsmarknadens organisationer LO ansluter ca 90% av alla ”arbetare” och TCO ansluter ca 70% av alla ”tjänstemän”. Kollektivavtal, vanlig avtalsform. Lite strejker i Sverige, relativt sett. Viktiga lagar avseende ”företagsdemokrati” Lag om anställningsskydd. Lag om facklig förtroendeman. Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL)

24 IndEkEnt, Vt 200624 Vinstandelssystem Ökat antal tidsbegränsade anställningar. Ökat antal arbetsmäklare på arbetsmarkanden.

25 IndEkEnt, Vt 200625 Kap. 5 - Intressentmodellen Företagets viktigaste intressenter är: Ägarna De anställda Företagsledningen Leverantörerna Kunderna Långivarna Samhället

26 IndEkEnt, Vt 200626 Företaget och dess intressenter, se figur FEK 100, s. 60 Företaget Leverantör Långivare Stat & kommun Företags ledning Anställda Ägare Kunder

27 IndEkEnt, Vt 200627 Intressenternas krav är ofta motstridiga. Företaget ses som ett system av kontrakt. Andelen inköpta varor ökar i jämförelse med tidgare minskad värdeförädling i företagen – mer handel mellan olika företag - affärsnätverk.

28 IndEkEnt, Vt 200628 Sammanfattning och reflektioner Företag påverkas av samhället och företagen påverkar det omgivande samhället. Blandekonomi i Sverige. Strukturomvandling, från tung industri till mer tjänsteproduktion. Ökad internationalisering, t.ex. EU. Intressentmodellen, gäller för företaget att balansera kraven från olika intressenter.

29 IndEkEnt, Vt 200629 Gäller för er nu att börja lära er grunden i det företagsekonomiska språket. Rekommenderad uppgifter Se första kapitlen i övningsboken, begreppsdefinitioner. Försök resonera lite runt några diskussionsuppgifter. Till nästa gång skumma kapitel 10.