Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

INTRODUKTION: METAFYSIKENS NATUR & MÖJLIGHET Föreläsning 3/9 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "INTRODUKTION: METAFYSIKENS NATUR & MÖJLIGHET Föreläsning 3/9 2014."— Presentationens avskrift:

1 INTRODUKTION: METAFYSIKENS NATUR & MÖJLIGHET Föreläsning 3/9 2014

2 LITE PRAKTISKT Helkurskompendium: läggs ut på förstasidan GUL inom en vecka (uppdateras vid kursens slut) Delkurskompendium: Finns utlagd på metafysikens GUL-sida (håll dock kontinuerlig koll på GUL- sidan för eventuella schemaändringar, osv.) Ping Pong: Ett utmärkt verktyg (för smarta telefoner) för den som vill bli kontinuerligt uppdaterad utan att behöva gå in på GUL i tid och otid (glöm inte att bocka i att ni vill ha notifikationer!) Kurslitteratur: (1) textudrag (kompendium ni köper på repro, humanisten), (2) originaltexter (länkar i litteraturlistan i delkurskompendiet), (3) översiktsartiklar (länkar i litteraturlistan i delkurskompendiet), (4) huvudbok (Tallant – kan köpas på t ex Adlibris). Examination: vid fyra tillfällen (4/9, 18/9, 2/10 och 23/10) delas tre uppgifter ut. Du väljer en per tillfälle (sammanlagt fyra uppgifter). Samtliga uppgifter lämnas in (i ett dokument) via GUL allra senast 31/10 kl (se kurskompendium/kurshemsida för mer information). Goda råd:Följ läsanvisningarna! Skriv examinationsuppgifterna efterhand som de delas ut. Tänk inte bara på vad du ska skriva, arbeta även med texten som text!

3 KURSENS TEMAN F1: Metafysikens natur & möjlighet F2: Språk & Ontologi Examination no: 1 F3: Neo-Aristotelisk metafysik F4: Sanningsgörarteorin Examination no: 2 F5: Egenskaper F6: Ting Examination no: 3 F7: Tid F8: Identitet över tid F9: Möjliga världar F10: Möjliga världar Examination no: 4 Till kursen hör också en rad seminarier ämnade att: 1.Ge er tillfälle att träna på vissa (filosofiska) ”tekniker”. 2.Ge er tillfälle att arbeta med innehållet i de till seminariet hörande föreläsningarna. NOTERA ATT: seminarier som ”hör” till ett visst tema inte alltid ges i direkt anslutning till föreläsningar på detta tema.

4 IDAG OCH IMORGON: TVÅ FRÅGOR I FOKUS… Vad är metafysik? Vi skiljer mellan klassisk metafysik, deflationistisk metafysik, och (olika sorters) anti-metafysik. Är metafysiken möjlig? Vi skiljer mellan två sorters kritik av klassisk metafysik: Kritik 1 : klassisk metafysik är omöjlig eftersom, även om den klassiska metafysikens studieobjekt finns, och är sådant som den klassiske metafysikern tänker sig, så är vi människor (alternativt, kunskapen själv) till vår (sin) natur sådan(a) att vi inte kan veta något om detta studieobjekt. Kritik 2 : klassisk metafysik är omöjlig eftersom metafysiska påståenden är meningslösa eller falska (t ex därför att metafysikens studieobjekt inte finns, eller därför att metafysikens studieobjekt är annorlunda än vad den klassiske metafysikern tänker sig). … Idag: Vi ser närmre på (den klassiska) metafysikens natur samt på några exempel på ovanstående sorters kritik.

5 ”KLASSISK” METAFYSIK: ARISTOTELES DUBBLA KARAKTERISTIK Metafysik = studiet av första orsakerMetafysik = studiet av det varande qua varande Ett specifikt studium av Gud/den orörda röraren/ (det som ligger ”bakom”/till grund för allt annat som finns) Behandlas idag inom ramen för: Metafysik (i liten mån) Teologi Religionsfilosofi Psykologi Ett generellt studium av alla entiteter i deras funktion som varande (existerande) (being qua being)… ett studium som även innebär att man studerar de egenskaper som ”i grund och botten” skiljer och förenar allt som finns (att man, med andra ord, identifierar verklighetens mest grundläggande kategorier)

6 KLASSISK METAFYSIK: NÅGRA VIKTIGA PUNKTER Metafysikens studieobjekt: EN av oss oberoende verklighet + HELA denna verklighet (ett fullt ut generellt ämne) Metafysiska påståenden: Obegränsade påståenden (gjorda med, i Van Inwagens ord, ”no restrictions of intended reference in force”) och gjorda med en uppriktig intention om att säga något sant). Metafysikens evidens: Denna oberoende verklighet, så som den tycks oss (i tanken, perceptionen, osv.). Metafysikens möjlighet: Genom att studera verkligheten så som den tycks oss (i perceptionen, i tanken) kan vi få information om hur verkligheten är oberoende av hur den tycks oss (vi kan med andra ord ”se igenom” de begrepp vi använder, eller vi kan åtminstone studera dessa begrepp, och sedan dra slutsatser om hur verkligheten är i sig, givet antagandet att den av oss oberoende verkligheten till sin struktur är likadant organiserad som verkligheten så som den tycks oss och så som vi begreppsliggör den).

7 EN SNABBIS GENOM HISTORIEN: DEN KLASSISKA (ARISTOTELISKA) METAFYSIKENS UPPGÅNG OCH FALL…

8 DEN SPRINGANDE PUNKTEN… Varför anta att verkligheten så som den tycks oss, kan ge oss relevant information på vilken vi kan basera slutsatser om verkligheten så som den ÄR oberoende av hur den tycks oss? Några saker som talar emot: Synvillor, hallucinationer, onda demoner (vetenskapsmän), fysiska (perceptuella) begräns- ningar, begränsningar som beror på vilken språkgemenskap/kultur/ tidsepok, osv. man lever i, etc. etc.

9 ARISTOTELES: ”NO COMMENT” (KANSKE INTE SÅ ”NAIVT” SOM DET VID FÖRSTA ANBLICKEN TYCKS…) Det ÄR (mer eller mindre) så som det TYCKS VARA

10 RATIONALISTERNA: DET KAN DEN INTE (MEN DET GÖR INGET!) Metafysik är en helt och hållet a priori verksamhet (alltså inte bara till innehåll, utan även metodologiskt)!

11 STORMEN BRYTER UT… EMPIRISTERNA TILL ATTACK! EMPIRISTISKT MOTTO: Inget kan vetas som inte kan rättfärdigas med hänvisning till vår sinneserfarenhet (“no ideas without impressions”). Men… Rationalisterna hade RÄTT i att ingen sinneserfarenhet kan anses rättfärdiga metafysiska slutsatser. Således… Försöker (den klassiske) metafysikern dra slutsatser om något (en av oss extern yttervärld) om vilket inget i princip kan vetas. David Hume ( ) Den metafysiska skolan innehåller inget annat än sofisteri och illusion.

12 EMPIRISTERNA OM METAFYSIKENS SLUT

13 KANT OM VARFÖR METAFYSIKEN INTE BARA ÄR OGENOMFÖRBAR – UTAN ÄVEN OMÖJLIG… Mänsklig kunskap involverar ett samspel mellan människans kognitiva förmågor och sinneserfarenhetens råa data. Det vi kallar objekt för vår kunskap är därmed inte utanför och helt oberoende av våra kognitiva förmågor. Kunskap är snarare produkten av applikationen av våra medfödda begrepp på våra sinnesförmågors subjektiva tillstånd. SÅ: världen “i sig” (oberoende av oss) är i princip oåtkomlig för oss SÅ: klassisk metafysik är ogenomförbar. Immanuel Kant ( ), väcktes ur sin ”dogmatiska slummer” av Hume.

14 TRANSCENDENT VS. KRITISK METAFYSIK: KANT OM EN NY SORTS METAFYSIK… Transcendent (dålig) metafysik: Metafysik som försöker beskriva verklighetens kategoriska struktur så som den är oberoende av hur den tycks oss. Men… DETTA ÄR SOM SAGT OMÖJLIGT Kritisk (bra) metafysik: Metafysik som försöker beskriva den kategoriska och intuitiva strukturen hos våra tankar om verkligheten; tankar via vilka verkligheten (måste) uppfattas (vilket är det Kant ägnar sig åt i sin Kritik av det rena förnuftet). Problem för Kant(ianen): Positionen tycks ”självförstörande”: Antingen innebär det att beskriva den kategoriska strukturen hos våra tankar om verkligheten att vi beskriver något som har den struktur det har oberoende av vår beskrivning (men då finns det en verklighet oberoende av oss trots allt) eller så innebär det att vi genom vårt beskrivande ”ger” en struktur åt det vi beskriver (men då kan vi inte heller ägna oss åt det Kant kallar kritisk metafysik).

15 TILL DEN KLASSISKA METAFYSIKENS FÖRSVAR: METAFYSIKER ÄR VI ALLIHOPA, ALLIHOPA! Metaphysics as traditionally conceived, is very arguably ineliminable and conceptually necessary as the intellectual backdrop for every other discipline. Why? Ultimately because truth is single and indivisible or, to put it another way, the world or reality as a whole is unitary and necessarily self-consistent. …the point is that absolutely everything, including the status and credentials of metaphysics itself, comes within the purview of the universal discipline which metaphysics claims to be. E. J. Lowe* *För fler exempel på detta sätt att resonera, se t ex Van Inwagens text

16 IMORGON… Vi ser närmre på ett modernare exempel på den kritik enligt vilken (klassisk) metafysik är omöjlig eftersom metafysiska påståenden är meningslösa eller falska, närmare bestämt denna kritik så som den framförts av Rudolf Carnap. Vi undersöker om W.V.O. Quine kan sägas ha löst problemet å metafysikens vägnar – dels i ljuset av senare (Neo- Carnapiansk) kritik, men även i ljuset av kritik från (Neo)Aristoteliska metafysiker. Att läsa:Originaltexter (länkar finns i kurskompendiet): Carnap, 1950, “Empiricism, Semantics, and Ontology,” Revue Internationale de Philosophie. Maurin, 2013, “Metametaphysics”, Oxfordbibliographies (sektionen “Metaontology”). Quine, 1953, “On What There Is”, i: From a Logical Point of View. Textutdrag (i textkompendiet) – läses kursivt… Sider, 2011, Writing the Book of the World. Inför eftermiddagens seminarium ska ni även titta igenom:Björnsson, 2009, Argumentationsanalys (i textkomp) Portmore, 2001, “Tips on Writing…” (länk i kurskomp)


Ladda ner ppt "INTRODUKTION: METAFYSIKENS NATUR & MÖJLIGHET Föreläsning 3/9 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser