Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Flerspråkighet och kunskapsutveckling Tema Morsmål & Tema Modersmål Eidene 20-22 sep. 2010 Monica Axelsson, docent i tvåspråkighet Institutionen för utbildningsvetenskap.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Flerspråkighet och kunskapsutveckling Tema Morsmål & Tema Modersmål Eidene 20-22 sep. 2010 Monica Axelsson, docent i tvåspråkighet Institutionen för utbildningsvetenskap."— Presentationens avskrift:

1 Flerspråkighet och kunskapsutveckling Tema Morsmål & Tema Modersmål Eidene sep Monica Axelsson, docent i tvåspråkighet Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, USOS, Stockholms universitet

2 Oplæg 1.Forskning om tvåspråkig utbildning - för och emot 2.Modersmålsbegreppet 3.Flerspråkighet och kunskapsutveckling

3 Bilingual Education in the 21st Century (2009) Ofelia Garcia, Prof of Urban Educ., Bil. Educ, Tvåspråkig utbildning för inhemska minoriteter ökat i Europa senaste 30 år Ej för immigranter Garcia – starkt stöd för tvåspråkig utbildning – för alla Argument: Globala samhällets komplexitet, ökad kontakt direkt och elektroniskt

4 Bilingual Education in the 21st Century Ofelia Garcia (2009) Enspråkig skolgång ”ytterst olämplig” Språklig mångfald normen i nästan alla länder – utom Island och Korea Ingen jämlikhet i utbildning så länge elevers språkliga erfarenheter och förmåga ignoreras eller förtrycks av skolsystemet. Normalisera två- och flerspråkig utbildning – utmana enspråkiga hegemonin

5

6

7 Bilingual Education in the 21st Century Ofelia Garcia (2009) Behov av heteroglossic ideology Languaging - språkande Translanguaging Language crossing Plurilingulism (Europa) Worldwide translanguaging – det vanligaste kommunikationssättet

8 Modeller för tvåspråkighet Ofelia Garcia (2009: 55) Subtraktiv - Går mot enspråkighet Additiv - Syftar till balanserad tvåspråkighet, ”dubbel enspråkighet” Rekursiv - Accepterar flödet av tvåspråkighet, tar av det gamla, nya funktioner Dynamisk - Uppmuntrar kommunikativ och dynamisk tvåspråkighet

9 CEFR – the Common European Framework of Reference for Languages Bedömningsschema för språkförmåga i sex språknivåer (A1 – C2) A1 – Basic user – Breakthrough: Kan förstå och använda bekanta vardagsuttryck och enkla fraser för att tillgodose konkreta behov. A2 - Basic user – Waystage: Förstår meningar och frekventa uttryck inom grundläggande personliga områden (t.ex. familj, shopping, lokal geografi, anställning)

10 CEFR – the Common European Framework of Reference for Languages B1 Independent User – Threshold Level: Förstå huvudpunkter i tydlig standardinformation, kända, återkommande frågor om arbete, skola, fritid etc. Klarar de flesta situationer under resa B2 Independent User – Vantage: Förstå huvudtankar i komplex text, konkreta och abstrakta ämnen, tekniska diskussioner inom eget specialistfält. Interagera flytande och spontant. Beskriva, förklara, argumentera.

11 CEFR – the Common European Framework of Reference for Languages C1 Proficient User – Efficiency: Förstå brett spektrum av krävande, längre texter, förstå underliggande budskap. Uttrycka sig flytande, spontant, flexibelt. C2 Proficient User – Mastery: Med lätthet förstå i princip allt som hörs och läses. Sammanfatta information från talade och skrivna källor, formulera argument och redogörelser i en sammanhängande presentation. Uttrycka sig spontant, mycket flytande och precist, differentierade betydelser i komplexa situationer.

12 Europarådet Den europeiska språkportföljen (ELP) 1.Ett språkpass uppdaterat med språkidentitet, språknivåer, interkulturell erfarenhet 2.En språkbiografi: sätter mål och följer upp resultat 3.En aktuell mapp med representativa arbeten som illustrerar språkförmågan i språk utöver L1

13 Report of the National Literacy Panel on language-minority children and youth – Second Lang. Learners (2006) Relationen mln L1, L2 talutveckling och literacy? ● tvärspråkliga effekter i fonologi, ordförråd, generellt språkoberoende inflytande – metaspråklig förmåga Relationen mln L1 talutveckling och L2 literacy? ● varken hinder eller hjälp Relationen mln L1 läsförståelse och L2 läsförståelse? ● ja, direkt koppling

14 School Effectiveness for Language Minority Students Wayne Thomas & Virginia Collier 1997, ca L2-elever förskola – åk 12 SES, L1, skolår i urspr.land, betyg etc skolframgång – långsiktigt alla ämnen undervisningsprogram likvärdig utbildning – lika testresultat till slut tidskrävande, svårt ta ifatt – hålla takten

15 Thomas & Collier 1997, 2002 Berikande program 1. Tvåvägsprogram – två språk 2. Envägsprogram – två språk Stödprogram 3. Övergångsprogram – ämnesinriktat 4. Övergångsprogram – traditionell und.v 5. Eng. som andraspråk - ämnesinriktat 6. Eng. som andraspråk – utanför klassen

16

17 Slutsatser Thomas & Collier 1997, 2002 modersmål svenska/norska som andraspråk det tvåspråkiga barnet kunskapsutvecklingen på modersmålet sociokulturellt och svenska stödjande miljö

18 Vad säger andra forskare om T&C? ”Det er vanskeligt at finde forskning og forskere, der er uenige i Collier’s & Thomas’ forskningsresultat.” Christian Horst (2003) ”Collier og Thomas viser at sterke modeller ikke bare kan nøytralisere virkningene av faktorer knyttet til eleven og familien, men til og med reveresere dem, slik at de får en positiv virkning på elevenes utbytte av opplæringen i stedet for å hemme dem i deres mulighet til å få utbytte av opplæringstilbudet.” Thor Ola Engen (2003)

19 Jim Cummins om kritiken av T&C (2000) C. Rossell: 1) inga kontrollgrupper  ovetenskaplig, 2) ingen detaljerad statistik och urvalsinformation, 3) stämmer inte med småskaliga tvåvägsstudier Jim Cummins: 1) Rossells review  inkonsekventa kriterier, felaktig resultattolkning 2) stämmer för 1997-studien, kom 2002, men urvalet kan ändå kritiseras. Men rätt information för utbildare. 3) Fler jämförelser får göras mln Progr 1&2 och 3-6. JC: ger egna skolexempel  JC: ”Thus I find the T&C study highly credible because of its consistency with trends emerging from well-implemented individual two-way and one-way developmental bilingual programs.”

20 Konferens i Berlin 2005 (Ty, Ned. USA, Sv) ”Learning to read and write simultaneously in L1 and L2 is to be recommended.” Robert Slavin (2005) Rossell & Kuder (2005) do not fully object to this model of bilingual education, yet argue strongly against transitional bilingual education Spanish bil. educ. in the US is not a disaster and children do learn English (Rossell 2005) Pro structured English immersion (Rossell 2005) Nederländerna avskaffade modersmålsundervisning 2004, i Tyskland är tvåspråkiga modeller mycket ovanliga (lite stöd till andraspråkselever i Ty.) Few studies in Germ. but clearly supportive of bil.educ in general (Ingrid Gogolin 2005)

21 För och emot tvåspråkig utbildning Tvåspråkig utbildning politiskt omstridd Vad är politiskt korrekt för tillfället? Tvåspråkig utbildning symbol för hur ett pluralistiskt samhälle bör behandla språkliga minoriteter Tvåspråkig utbildning motverkar social sammanhållning ≠ ett språk

22 2. Modersmålsbegreppet Ofelia Garcia USA: från mother-tongue till home language practices Sv: hemspråk  modersmål 1988 Barn fött i Malaysia av en tamiltalande mamma. tamil, kolonial malajsiska (Straits Malay) och/eller kolonial kinesiska (Straits Chinese), och/eller malajsiska (Bahasa Malay), och/eller engelska. Vilket eller vilka av dessa språk som ska betecknas som modersmål är knappast fruktbart att bestämma. Kaplan och Baldauf (1997, citerade i Garcia 2009)

23 2. Modersmålsbegreppet problematiskt Termen ”modersmål” används framförallt för språkliga minoritetsgrupper än för språkliga majoritetsgrupper (t.ex. Sv.) ”The term therefore tends to be a symbol of separation of minority and majority, or those with less, as opposed to those with more power and status.” (Baker och Prys Jones 1998: 50)

24 Fyra kriterier för att identifiera modersmål Tove Skutnabb-Kangas ( 1981 :18 ) UrsprungDet/de språk man har lärt sig först KompetensDet/de språk man kan bäst FunktionDet/de språk man använder mest Identifikation ○ InternDet/de språk man identifierar sig med ○ ExternDet/de språk andra identifierar en med

25 Leung, Harris & Rampton (1997) - Axelsson (2001) Native speaker: infödd talare language inheritance - språkarv language affiliation - språkidentifikation language expertise - språkbehärskning Language crossing ( Rampton (1995) – kryssande mellan språken (Lindberg 2009)

26 Leung, Harris & Rampton (1997) M.T. är en trettonårig flicka som bott hela sitt liv i London. Hennes föräldrar kommer från Indien och även hon tillbringade viss tid där som liten. Mammans familj försökte då lära henne gujarati, men hon visade själv inget intresse för att lära sig det ordentligt. Detta är något som hon ångrar idag eftersom hon nu använder både engelska och gujarati dagligen. I skolan har hon lärt sig att tala och skriva tyska t o m bättre än gujarati som hon endast förstår och talar. Hon tycker inte särskilt mycket om att tala gujarati eftersom det är svårt, men hon är tvungen att tala det med sin mamma. Hennes pappa är mycket noga med att hon ska tala vårdad engelska och inte använda slang.

27 Leung, Harris & Rampton (1997) A.T. (flicka) beskriver hur svårt det var för henne att lära sig hindi som barn. Hennes mamma talade alltid hindi med henne, men själv hade hon mycket svårt att tala språket, gjorde alltid fel och nöjde sig med att förstå. När hon under en månad var på besök i Indien kände hon sig mycket annorlunda och utanför eftersom alla barn där talade hindi och endast hon talade engelska.

28 Leung, Harris & Rampton (1997) N.K. (flicka) har engelska som förstaspråk vilket innebär att hon talar, skriver, läser och tänker på engelska. Föräldrarna har gujarati som modersmål och N.K. talar också detta språk. Hemma talar de mest engelska, men mamman tilltalar henne på gujarati och hon svarar på engelska. Hennes engelska innehåller mer slang än standardengelska. Hon har försökt tala standard­ engelska men anser sig inte ha lyckats eftersom hon är så van vid att tala slang. Hennes gujarati består endast av enstaka meningar och ord samt att hon kan vissa siffror, men inte alfabetet. Hennes föräldrar anser att hennes engelska inte är tillräckligt bra eftersom hon talar så mycket slang.

29 Språkarv, språkidentifikation & språkbehärskning (Axelsson 2001) GK, kv, 23 år kurdiskasvenskaarabiska Språkarv+-- Språkiden- tifikation ++- Språkbe- härskning t/s, a t/s t=tals=skrifta=avanc. nivå

30 Språkarv, språkidentifikation & språkbehärskning Axelsson (2001) SA, kv, 14 årarabiskasvenskaengelska Språkarv+-- Språkiden- tifikation ++- Språkbe- härskning tt/s, at/s t=tals=skrifta=avanc. nivå

31 Kartlägg 4 elevers totala språksituation Med avseende på språkarv språkidentifikation språkbehärskning

32 Same Mother Tongue – Different Origins Kamilla György-Ullholm (2010) Ungrare i Sverige (61 fam.) Enspråkiga – flerspråkiga föräldrar Grupp 1. enspråkiga föräldrar Grupp 2. föräldrar uppfödda i flerspråkiga områden Grupp 3. från Transsylvanien, etnisk minoritet, två- eller flerspråkiga

33 Same Mother Tongue – Different Origins Kamilla György-Ullholm (2010) De flesta fam. önskade tvåspr. barn Stor variation i språkanvändnings- normer och mönster Barnen viktig informationskälla Föräldr. erf. före migrationen vikt. Gr 3 starkare flerspr.h Språkbevarande av ungerskan i Sv. begränsat – geogr. spridd grupp

34 3. Flerspråkighet och kunskapsutveckling Begreppsutveckling på L1 stöder begreppsutveckling på L2 (Bialystok) Litteracitet på L1 stöder litteracitetsutveckling på L2 (Genesee) Skolgång på L1 främjar fortsatt skolgång på L2 (Thomas & Collier)

35 Från vardagsspråk till skolspråk Vardagsspråk Specialiserat Tekniskt/abstrakt språkspråk   Situations- bunden oberoende språkanvändning språkanvändning Mest talliknande Mest skriftliknande NovisExpert

36 Skolspråket Skolspråket är i hög grad skriftspråksbaserat Skriftspråket är ingens modersmål Elevers tidigare erfarenheter av skriftspråksbaserat språkbruk varierar mycket Skolspråket konstituerar snarare än ackompanjerar lärandet i skolan Skolframgång förutsätter behärskning av skolspråket

37 Vardagsspråk och skolspråk Vardagsspråk Informellt Subjektivt Skolspråk Formellt Objektivt Tekniskt (specialordförråd) Abstrakt

38 Språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga barn i förskolan Om världen Litteracitet Svenska/Norska som andra- språk Norska/Svenska Moders- mål

39 Billy och Meera: ”I write like my mum” Kenner 2000 & 2004

40

41 Språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga elever Fy, Ke, Bi, Nk Eng Ma Mu, Bild Sh, Ge, Hi, Re Id Svenska/Norska som andra- språk Norska/Svenska Moders- mål

42 Passiva konstruktioner - skriftspråk När stambanorna skulle byggas undveks medvetet gamla städer och istället drogs järnvägen genom isolerade bygder. (Almgren et al. 2005:224)

43 Nominalisering – när verb görs till substantiv Förhållandena förbättrades. Amerika upptäcktes Gasen expanderar. En förbättring av förhållandena … Amerikas upptäckt 1492 … Gasens expansion … Översätt Uppgift: Översätt till ditt språk

44 Naturorienterande ämnen beskrivningar Taxonomier växtgrupper alger (mossor, lummerväxter..) tång, grönalger, brunalger, rödalger

45 Vardaglig vs vetenskaplig diskurs axel, bråk, teckna Eva Norén 2006 ”Teckna ett uttryck för arean.” En blöt myr – ”här är det surt”! Medhavd saft – ”oh detta var surt” Eleverna gnäller över regnet – ”här var det surt” Provtagning av sjövatten – ”surt så det förslår” Östman 2002

46 Vad är motsatsen till surt? (Östman 2002) Till vardags? I kemiklassrummet? Bekräfta elevernas vardagskunskap Utmana den Nu kan den vetenskapliga förståelsen utvecklas Språkbruken är inte i konkurrens – de bara används i olika sammanhang

47 Svårigheter med matematikspråket Eva Norén (2006) LHS mer, mest, fler och flest cirka, ungefär, knappt, drygt, mitten, mittemellan, mellan längd, lägst och längst

48 Matematiskt - vardagligt språk Matematiskt språk Rymmer Skillnad Volym Teckna uttrycket Axel Udda Värde Minst två förslag Vardaglig betydelse Flyr Olikhet Ljudvolym, hårvolym Rita Kroppsdelen axel Konstiga Något värdefullt # längst, högst, äldst Mer än matematik – om språkliga dimensioner i matematikuppgifter (2008) MSU

49 Signalord i matematiken Mer än matematik – om språkliga dimensioner i matematikuppgifter (2008) MSU Mer, längre, vinner, tyngre, ökar, tjänar etc.  addition Tappade, yngre, mindre, billigare, kortare etc.  subtraktion Peter är 8 år och 4 år äldre än Gustav. Hur gammal är Gustav? Oliver förlorade 5 kulor. Han hade sedan bara 12 kulor kvar. Hur många kulor hade han från början?

50 Dominanta språkfunktioner i årskurs 5 läromedel: naturvetenskap och matematik Språklig input Läromedel Beskrivning Förklaring Definition Språklig output Elevproduktion Beskrivning Förklaring Jämförelse/Kontrast

51 Genre map eg White B and Custance B (2003) Genre mapping across the curriculum in SACSA and Polias J (2003) ESL Scope and Scales. Genre type Year/grade level at which the genre is typically begun K Personal recount Factual recount BiographyTaxonomic report Descriptive report Description Theoretical explanation Factorial & Consequential explanations Causal explanation Sequential explanation Discussion (‘balanced’) Argument (‘one- sided’)

52 Medaljens baksida Metaforer Lise I. Kulbranstad (1998) Ahmed: Kanskje de får medal, medaljer, så bakside, kanskje hvor bra de jobber og sånn. Daud: Ja, står om – kanskje en, det står om medaljer og sånt, og så står det sikkert om hva, hva dem mener med bakside. Shabanah: Nei, hvordan Japan var i, (skrattar) for noen år siden. Geraldine: Ja, veit ikke, jeg. Tonje: Av Japan, hvis det er så godt og flott å bo i Japan, så hva som ikke er bra i Japan.

53 Metaforen tung i läromedel i olika ämnen (OrdiL) Inger Lindberg 2007 tunga kommentarer (sam) tungt missbruk (sam) tunga kommunala områden (sam) mörkret ligger tungt över landet (geo) tung trafik (geo) tungt allvar (rel) hans ord väger tungt (rel)

54 Ordtyper i faktatext Nation (2001) högfrekventa ord 80% kunskapsord ca10 % fackord/tekniska ord 5% lågfrekventa ord 5%

55 Högfrekventa ord funktionsord: i, på, den, ett, mellan allmänna innehållsord: skogar, regering, skörd, jord, adoption, gräns, brist Kunskapsord klimat, ekonomi, politik, fas, justerad, sammanhängande Fackord bokollon, infödd, pånyttfödelse, timmer, renässansen Lågfrekventa ord zonindelad, beständig, pastoral

56 Högskoleprovet ORD frottera sig med samsas med umgås med jämföra sig med retas med argumentera med i parti och minut under korta stunder i stor mängd med starkt stöd i uttalat syfte med stort engagemang

57 Högfrekventa & kunskapsord Gimbel (1995, 1997) Elever årskurs 5, ordförståelse 16 tu-da + 16 da 90 ord  50 ord från biologi, geografi, historia individuellt, muntligt & skriftligt tu-da15 (min 3, max 37) da42 (min 35, max 47)

58 Utlandssvenska studenter i Sverige (Håkansson 2003) Bra ordförråd Flytande, snabbt tal Grammatiska svårigheter i skrift Andra fel än andraspråkselever Inga fel på ordföljd Fel på kongruens i NP (hörs ej i tal) Har skrivit för lite Ej blivit rättade

59 Cirkelmodellen Eija Kuyumcu 2004

60 Cirkelmodellen Sellgren 2005: Bygga upp kunskap om ämnesområdet Arbetet inleds med att elevernas befintliga kunskaper synliggörs. Därefter arbetar eleverna vidare för att få mer information och vidga sina kunskaper. Det förutsätter strategier för att söka information utifrån formulerade frågeställningar samt att kunna föra anteckningar och göra sammanfattningar. Samtidigt som kunskaperna om ämnesområdet byggs upp genom en mängd aktiviteter så utvecklas den språkliga repertoaren inom området eftersom ämneskunskaper och språk är oskiljaktiga. Studera texter inom genren för att få förebilder När eleverna har en relativt stor förförståelse inom ämnesområdet, både innehållsmässigt och språkligt, börjar läsningen av texter. En central utgångspunkt är att diskutera vilken social funktion texten har och vem som brukar använda sig av den och varför. Man undersöker den övergripande strukturen och identifierar de viktigaste språkliga kännetecknen för genren. Det är bra om texterna liknar den text som gruppen sedan ska skriva tillsammans. Detta kan vara en text i en bok, en text skriven av läraren eller av en annan elev. I den här fasen introduceras också metaspråkliga begrepp (språk att prata om språk).

61 Skriva en individuell text Nu har eleverna kunskaper i ämnet, de har egna anteckningar, en språklig kompetens i ämnesområdet, de har närstuderat genren och varit medskapare av en text i ämnet. I detta skede har eleverna kunskaper och självförtroende för att kunna skriva en egen text. Det kan göras i par eller individuellt och inrymmer också att eleverna hjälper varandra med textbearbetning innan slutversionen publiceras. (Sellgren 2005: ) (Derewianka, 1990; Rothery, 1996; Martin, 1999; de Silva Joyce & Burns 1999; Gibbons, 2002) Skriva en gemensam text I denna fas skrivs en text i samma genre och ämnesområde som man arbetat förberedande med. Eleverna är aktiva vid skapandet av texten och ger förslag på formuleringar. Tillsammans med läraren diskuteras struktur, lämpliga ordval, ordföljd, satsföljd o s v. Lärarens roll och språkliga kompetens är mycket viktig i denna fas eftersom hon är den som leder arbetet framåt genom att ställa frågor, ta upp förslag, vägleda och stötta. Det är också läraren som skriver den gemensamma texten så att eleverna ska kunna vara fullt koncentrerade på hur texten formuleras. Läraren visar hur elevernas talspråk formuleras om och stöps om till skriftspråk. Det är viktigt att eleverna blir medvetna om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk eftersom detta är kärnan i genrearbetet. När texten är helt klar kopieras den upp till varje elev för att ha som ett viktigt läromaterial i det kommande arbetet.

62 Rothery 1994, citeret i Martin & Rose, Designing literacy pedagogy: scaffolding democracy in the classroom. In, R. Hasan, C. Matthiesen, J. Webster (Eds.), Continuing discourse on language – A functional perspective, vol. 1 (pp ). London: Equinox Publishing, Ltd.

63 Resultat av PIRLS (åk4) & PISA (15-åringar) 2006 ”De starkaste läsarna är fortfarande de som läser mer av längre texter som berättelser och sakprosa.” (Liberg & Säljö 2010:245)

64 Litteratur Axelsson, M., Lennartson-Hokkanen, I. & M. Sellgren (2002), Den röda tråden. Utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning – målområde språkutveckling och skolresultat. Stockholm: Språkforskningsinstitutet Axelsson, M., Rosander, C. & M. Sellgren (2005), Stärkta trådar – flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Stockholm: Språkforskningsinstitutet Axelsson, M. & N. Bunar (red.) (2006), Skola, språk och storstad. Avesta: Pocky Gibbons, P. (2006), Stärk språket – stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren Hyltenstam, K. & I. Lindberg (red.) (2004), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur


Ladda ner ppt "Flerspråkighet och kunskapsutveckling Tema Morsmål & Tema Modersmål Eidene 20-22 sep. 2010 Monica Axelsson, docent i tvåspråkighet Institutionen för utbildningsvetenskap."

Liknande presentationer


Google-annonser