Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING 22 november 2011 Ätstörningar Sanna Aila Gustafsson Anna Bürger Sjödin Ätstörningsenheten Eriksbergsgården Bilden hämtad från.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ÖREBRO LÄNS LANDSTING 22 november 2011 Ätstörningar Sanna Aila Gustafsson Anna Bürger Sjödin Ätstörningsenheten Eriksbergsgården Bilden hämtad från."— Presentationens avskrift:

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING 22 november 2011 Ätstörningar Sanna Aila Gustafsson Anna Bürger Sjödin Ätstörningsenheten Eriksbergsgården Bilden hämtad från

2 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ätstörningsenheten Eriksbergsgården En ålders- och länsövergripande enhet för ätstörningsproblematik

3 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vilka arbetar här?  Sjuksköterskor  Arbetsterapeuter  Sjukgymnaster  Psykologer  Kuratorer  Behandlingsassistenter  Läkare  Läkarsekreterare  Enhetschef  Dietist (konsult)

4 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientgrupp patienter registrerade Åldersfördelning: Under 18 år: 20% Över 18 år: 80 % Könsfördelning: 95% kvinnor 5 % män

5 ÖREBRO LÄNS LANDSTING I morgon ska jag … TJOCK!! ! Fet, ful och misslyckad PANIK!! Jag åt för mycket!!! Kan inte träffa kompisarna för då måste jag äta! Måste träna Vad innehåller det här? Några kilo mindre… Jag borde inte… Smal, snygg och lyckad

6 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad är en ätstörning?  Allvarlig störning av hur en person äter eller hur han /hon försöker kontrollera sin vikt  Påverkar den… Fysiska hälsanPsykiska hälsanSocialt fungerande

7 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Diagnos  Stark rädsla att gå upp i vikt  Strävan att gå ner i vikt  Störd kroppsuppfattning  Kropp och vikt har fått orimligt stor betydelse för självkänslan

8 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Diagnos  Anorexia nervosa  Kännetecknas av självsvält  Vikten under gränsen för förväntad vikt utifrån ålder och längd  Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock trots undervikt  Bulimia nervosa  Kännetecknas av hetsätning och kompensation  Ätstörning UNS  Olika sjukdomar?  Olika faser av samma sjukdom?

9 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vad är det här då?  Ortorexi  Idrottsanorexi  Hetsätningsstörning  Fetma

10 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hur vanliga är ätstörningar? Livtidsprevalens på: AN0.9% kvinnor 0.3% män BN1.5% kvinnor 0.5% män UNS 10-15% kvinnor 2-5% män HETS 3.5% kvinnor 2% män Subkliniska problem: > 25% unga kvinnor > 10% unga män

11 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Vilka drabbas?  Vanligast bland flickor och unga kvinnor, men ökar bland pojkar/ unga män och medelålders kvinnor.  Vanligast i ”västvärlden” men ökar i hela världen i takt med en större globalisering.  Olika personlighetsfaktorer har kopplats till ätstörningsutveckling (tvångsmässig/regelstyrd till AN, impulsiv/okontrollerad till BN) men detta är inte klart belagt.  Ökad risk om du tidigt utvecklat missnöje med kroppen eller ett ansträngt förhållande till kropp, mat, vikt och motion.

12 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Riskabla förhållningssätt till ätande och motion  Att kontrollera och bevaka sig själva och sina beteenden, istället för att lära sig att lyssna på och lita på sin kropp som en källa till information om vad som blir bra för oss.  Dikotomt (svart-vitt) tänkande. Det finns rätt och fel, ”syndig” och ”nyttig” mat.  Överdrivet fokus på att ”vara duktig” och ”göra rätt”.  Linjärt tänkande, om ett beteende är hälsosamt, då måste ju mer av det beteendet vara ännu mer hälsosamt.  Svårt att hantera ångest, starkt utvecklade undvikande-strategier. Använda motion/ätande/bantning som ångestreducering.  Tendenser att starkt internalisera upplevda förväntningar från omgivningen.  Kompetetiva (tävlingsinriktade) målsättningar.  Negativ kroppsuppfattning och upptagenhet med kropp och vikt.

13 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Tänkbar orsakskedja för utveckling av en ätstörning  En mottaglig individ Ärftliga faktorer, tidiga erfarenheter, kamrater, skola, tonårstid  En osäker identitet låg självkänsla, omhändertagande, ”duktig”, höga krav på sig själv  Utlösande faktor  Det sociokulturella budskapet  Utvägen  Vidmakthållande mekanismer Biologiska, sociala, psykologiska En känslig person Personlighet Stress Bantning Onda cirklar

14 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Bulimi/anorexi-cirkeln Negativa grundläggande attityder och antaganden, t ex ”Jag är fet, ful, äcklig och värdelös” ”Att vara smal är att vara lycklig och lyckad ” Extremt fokus på utseende och vikt Perfektionism & dikotomt tänkande Extrem bantning/svält Kroppsliga, känslomässiga, kognitiva reaktioner Hetsätning Ångest, skuld skam Kräkning Laxering Motion Skuld/skam A B

15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING När behöver jag hjälp och hur går det till?  Gör du så att du kräks för att du känner dig obehagligt mätt?  Oroar du dig för att du förlorat kontrollen över hur mycket du äter?  Har du nyligen gått ner mer än 6 kg inom loppet av 3 månader?  Tycker du att du är fet även när andra säger att du är för smal?  Skulle du säga att mat dominerar ditt liv? 2 eller fler ”Ja” antyder trolig ätstörning (Morgan et al., 1999)

16 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Intensiv rädsla för viktuppgång Fixering vid matintag Förändrat matbeteendeUndviker matsituationer Fixering vid utseende och vikt Minskad social samvaro Minskat intresse för omvärldenÖkad/extrem träningsmängd

17 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Bedömning Egen anmälan/Remiss Bedömningssamtal Skattningsinstrument Kroppslig undersökning Diagnos Återföring Ätande Tankar på kropp och vikt Kompensatoriska beteenden Social situation Skola/arbete/boende Uppväxt Symtom från kroppen Andra svårigheter Psykiatriska problem Socialaproblem

18 ÖREBRO LÄNS LANDSTING P P P P MAT KROPP VIKT Grundproblem ” Lösning ” Sekundära problem

19 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Behandling –kort översikt  Medicinsk behandling näringsdrycker, somatiska kontroller, medicinering  Samtalsbehandling Familjesamtal, individuella stödsamtal,psykopedagogiska samtal enskilt eller i grupp, samtalsterapi olika inriktningar, gruppterapi  Färdighetsträning Matträning, social träning i vardagliga situationer, tex matlagning, klädinköp  Kostrådgivning  Sjukgymnastisk behandling Basal kroppskännedom, psykopedagogiska interventioner,  Dagvård/Förstärkt öppenvård innehåller oftast flera av ovanstående komponenter  Slutenvård flera av ovanstående komponenter, samt omvårdnad

20 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Behandlingsriktlinjer- Steg 1  Normalisera ätandet  Bryta destruktiva beteenden och tvång  Hantera ångest i samband med måltider  Medicinska behandling  Somatiska kontroller, viktkurva  Psykopedagogiska interventioner  Kropp och kroppens behov, mat/kostrådgivning  Matträning  Individuellt och grupp  Bryta kompensatoriska beteeenden  Träningsförbud  Terapeutiskt stöd  Här och nu, ångesthantering, självkänsla, relationer

21 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Steg 2 Jobba med kognitiva, känslomässiga och beteendemässiga problem relaterade till ätstörningen  Psykoterapeutiska samtal Familjeterapi, systemisk terapi, KPT/KBT, psykodynamisk terapi  Sjukgymnastik BK, avspänning  Arbetsterapi Vardagsfunktioner, balans i livet

22 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Steg 3  Avslutning  Uppföljning/Vidmakthållande  Återfallsprevention

23 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Våga säga vad du ser Var uppmuntrande Konfrontera och ställ krav Visa intresse. Skräm inte bort. Återförsäkra inte Stötta personens självbestämmande Förstärk inte störda beteenden.

24 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Råd till dig som finns i det proffesionella nätverket  Våga fråga  Vid behov konfrontera, tydliggör vad du ser, men tvinga inte fram svar eller ”ursäkter”.  Undvik värderingar och pekpinnar som ”förstår du inte att”.  Motivera  För behandling  För beteendeförändring

25 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Råd till dig som finns i det proffesionella nätverket  Kostrådgivning  Utgå från kostanamnes  Motivera till förändring, till att gå emot tankar och oro kring maten.  Regelbundenhet  Normalportioner  Matdagbok  Ångesthantering  Begränsa överdriven fysisk aktivitet  Somatiska kontroller

26 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Självhjälp-Är inte det samma som att kämpa på i ensamhet Råd till dig som har problem kring mat, kropp och vikt  Hjälp av andra  Självhjälpsböcker  Bryta onda cirklar  Kunskap om problematiken  Förändringar kring ätande och motion  Hitta och fokusera på andra saker som kan bli viktiga och positiva i ditt liv  Sök hjälp

27 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Råd till dig som vän/anhöriga  Ta upp problemen genom att tala om din oro på ett kärleksfullt sätt.  Visa att du bryr dig genom att fråga hur hon/han mår och inte genom att kommentera vikt och kropp.  Hjälp henne/honom att söka råd och behandling  Var ärlig  Sätt gränser. Försök förhindra att hon/han dominerar och manipulerar familjen t ex genom att styra familjens matvanor  Underlätta ett regelbundet och varierat ätande och föregå med ett gott exempel

28 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Råd till dig som vän/anhöriga  Fråga henne/honom hur hon/han vill ha hjälp av dig, praktiskt eller vara där som stöd före, vid och efter måltiderna  Försök skilja på den genuina person hon/han är och det som är symptom på sjukdomen.  Var uppmärksam på hennes/hans ambivalens – att både vilja och inte vilja på samma gång.  Gå ej ”på tå” – visa dina känslor, men anklaga henne/honom inte för att hon/han är sjuk.  Se till att du själv får hjälp med avlastning och stöd så du orkar.

29 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Mer information om Ätstörningsproblematik    Sluta svälta - Helen Glant  Sluta hetsäta - Helen Glant  Lev med din kropp – Ghaderi/Parling  Från självsvält till ett fullvärdigt liv – Ghaderi/Parling  Mattillåtet - Gisela van der Stern  Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel – Wallin/Lindskog  Att övervinna hetsätning - C Fairburn  Jag har redan ätit - Att vara anhörig till någon som lider av ätstörning - Keski-Rahonen & Charpentier  En närståendes handbok - AB-kontakt


Ladda ner ppt "ÖREBRO LÄNS LANDSTING 22 november 2011 Ätstörningar Sanna Aila Gustafsson Anna Bürger Sjödin Ätstörningsenheten Eriksbergsgården Bilden hämtad från."

Liknande presentationer


Google-annonser