Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

RMPG Hälsofrämjande strategier Jesper Ekberg, Landstinget i Jönköpings län Maria Rundgren, Landstinget i Kalmar län Anna Kullberg, Landstinget i Östergötland.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "RMPG Hälsofrämjande strategier Jesper Ekberg, Landstinget i Jönköpings län Maria Rundgren, Landstinget i Kalmar län Anna Kullberg, Landstinget i Östergötland."— Presentationens avskrift:

1 RMPG Hälsofrämjande strategier Jesper Ekberg, Landstinget i Jönköpings län Maria Rundgren, Landstinget i Kalmar län Anna Kullberg, Landstinget i Östergötland Jolanda van Vliet, Landstinget i Östergötland

2 Folkhälsa handlar om det allmänna hälsotillstånd hos befolkningen i ett land, i ett län eller i en kommun. Det handlar också om de mönster som råder inom eller mellan olika grupper i samhället, t.ex. kvinnor och män, fattiga och rika, personer med kort resp. lång utbildning. Vad är folkhälsa? ” En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt.”

3 Individens hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom och handikapp (WHO, 1946). Det handlar om människan i sitt sammanhang, vilka förutsättningar individen har för uppnå sitt välbefinnande Vad är hälsa? * Mäts med PROM (Patient Reported Outcome Measurements)

4 Vad gör hälso- och sjukvården? Hälsofrämjande insatser = Att främja och förbättra individens egen upplevda hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. En process som ger patienter möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Definitioner Sjukdomsförebyggande eller sjukdomspreventiva insatser: Att förhindra att sjukdom utvecklas. Specifik för varje sjukdom. Levnadsvanor är gemensamma risk/friskfaktorer. - Primär prevention: förhindra insjuknande - Sekundär prevention: förhindra återinsjuknande/komplikationer

5 Regionalt folkhälsoprogram ”Hälsa Hela Livet”

6 Varför en folkhälsoatlas? Ge en geografisk bild av folkhälsan. Underlag för diskussion hos befolkning, beslutsfattare och profession. Hälsotillstånd kan påverkas av –Individens ansvar –Politiskt handlande –Hälso- och sjukvården

7 Folkhälsoatlas- fyra steg 1. Är det ett folkhälsoproblem? –Kan vara för individen men inte nödvändigtvis för befolkningen. För att anses som folksjukdom ska den drabba mer än en procent av befolkningen. 2. Kan problemet förebyggas? –Vilka preventiva åtgärder fungerar? 3. Vad gör hälso- och sjukvården? –Preventivt arbete, tidig upptäckt (screening), behandling, palliativ vård. 4. Vad kan vi lära av varandra? –Samarbete i regionen, riket och internationellt

8 Är det ett folkhälsoproblem?

9 Hur ser det ut i kommunerna?

10 Prognos

11 Kan problemet förebyggas? Riskfaktorer Låga nivåer av D-vitamin Fetma Diabetes Minskar risken: Intag av acetylsalicylsyra (rekommenderas ej pga. andra risker) Hormonbehandling (rekommenderas ej pga. andra risker) Levnadsvanor –Fysisk inaktivitet –Rökning Ökad risk vid långvarig och mycken rökning –Alkohol Högt intag av alkohol har en ökad risk –Lågt intag av folsyra Primärpreventivt skyddande men ev. motsatt effekt vid sjukdom –Lågt intag av kalcium/mjölkprodukter –Högt intag av rött kött och processat kött –Västerländsk kost

12 Förekomst av fetma i regionen (ÖJ Folkhälsa 2009)

13 Vad gör hälso- och sjukvården? Preliminära resultat enkäten Har medarbetare på er enhet, under de senaste tolv månaderna utbildats i hälsofrämjande förhållningssätt, det vill säga mötets betydelse för att stärka patientens förmåga att ta kontroll över sin hälsa och vara delaktig i vård och behandling? Andel av verksamheterna som svarar ”ja” redovisas

14 Vad gör hälso- och sjukvården? Preliminära resultat enkäten Mäts patientens hälsorelaterade livskvalitet/självskattade hälsa, med hjälp av exempelvis SF-36, EQ-5D eller annat självskattningsinstrument?

15 Tas levnadsvanor upp i patientmöten? Andel av verksamheterna som svarar ”ja” Vad gör hälso- och sjukvården? Preliminära resultat enkäten

16 Erbjuds patienter stöd till förändring av levnadsvanor? Andel av verksamheterna som svarar ”ja” Vad gör hälso- och sjukvården? Preliminära resultat enkäten

17 Erbjuds tobaksavvänjning eller hänvisas patienter till tobaksavvänjare i samband med remittering/planering av operation? Vad gör hälso- och sjukvården? Preliminära resultat enkäten

18 Vad gör hälso- och sjukvården? Preliminära resultat enkäten: specifika frågor vad gäller koloncancer

19 Hur ofta, enligt din uppfattning, tas övervikt upp som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten? Vad gör hälso- och sjukvården? Preliminära resultat enkäten

20 HFS - Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård Ett lärande nätverk till stöd för ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården Kvadrat = landsting, privata vårdorg Cirkel = sjukhus, primärvårdsorg

21 Fokusområden 2012 Styr och ledningsperspektivet Avtal/ersättning Indikatorer Kollegial granskning Patientperspektivet Jämlik vård Levnadsvanor (Tobak, alkohol, matvanor, fysisk aktivitet) Health literacy * Hälsofrämjande förhållningssätt Psykisk hälsa Hälsofrämjande vårdmiljö PROM Befolkningsperspektivet Skadeprevention Jämlik hälsa Medarbetarperspekivet Hälsofrämjande arbetsplats

22 Landstinget i Jönköpings län Inträdesprojekten genomförs - HFS länsövergripande Medarbetare: Testa kriterier för en hälsofrämjande arbetsplats Befolkning: Butiksvandringar för seniorer, levnadsvaneformulär etc. Patient: Tobaksfri i samband med operation Utvecklingsbehov Policy och handlingsplan Tydliggöra organisationsstrukturen Ekonomiska och personella förutsättningar

23 Landstinget i Östergötland Gick med som helt landsting 2005 Gav ett landstingsövergripande perspektiv på hälsoorientering Processledare som lokala motorer Deltar i temagrupper för ökat lärande Kollegial granskning Regional samverkan

24 Landstinget i Kalmar län Samtliga tre sjukhus i länet är medlemmar i HFS- nätverket Länsövergripande arbetsgrupp Processledare Policy Handlingsplan 2012 Gemensamma aktiviteter

25 64 % 2010

26

27

28

29 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak Alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

30 Levnadsvanor Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2 diabetes Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor

31 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor

32 Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma.

33 Sammantagen risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet Daglig rökning Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk Riskbruk av alkohol Kraftigt förhöjd risk Ohälsosamma matvanor Kraftigt förhöjd risk Otillräcklig fysisk aktivitet Kraftigt förhöjd risk Daglig snusning Något till måttligt förhöjd risk

34 Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: enkla råd rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid

35 Riktlinjerna innehåller indikatorer Målsättning: möjliggöra uppföljning möjliggöra jämförelser initiera förbättringar på både lokal, regional och nationell nivå

36 Utmaningar Samtliga sjukvårdsförvaltningar Samverkan Dokumentation/uppföljning Utbildning Översyn av Hälsovalsuppdraget och ersättningen

37 Anpassa utbud och rådgivning utifrån befolkningens behov. Implementera nationella riktlinjer Kombinera självupplevd hälsa med faktiska värden Data på kommunnivå, utifrån målgrupper. Vårdenheten bjuder in 40-, 50- och 60-åringar som valt den. Individuellt stöd till förbättring av levnadsvanorna. Effekter av hälsosamtalen Studien Livsvillkor och hälsa (LSH) Utveckla samverkan mellan universitet och landsting ForskningHälsosamtal Verksamhets- utveckling Folkhälso- enkäter Hälsolyftet Ett samlat grepp för en förbättrad hälsa i befolkningen

38 Nyttan med Hälsolyftet Hälsosamtal med hälsokurva ger evidensbaserade effekter på hälsan. Vi når fler i de befolkningsgrupper som vi behöver nå. Kan koppla samma personer som fått hälsosamtal till befolkningsdata och forskning. Ett breddinförande av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder.

39 Tack för uppmärksamheten! Landstinget i Jönköpings län: Jesper Ekberg Landstinget i Kalmar län: Maria Rundgren Landstinget i Östergötland: Anna Kullberg Jolanda van Vliet


Ladda ner ppt "RMPG Hälsofrämjande strategier Jesper Ekberg, Landstinget i Jönköpings län Maria Rundgren, Landstinget i Kalmar län Anna Kullberg, Landstinget i Östergötland."

Liknande presentationer


Google-annonser