Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utbildningsmaterial för föräldramötespresentatörer

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utbildningsmaterial för föräldramötespresentatörer"— Presentationens avskrift:

1

2 Utbildningsmaterial för föräldramötespresentatörer
Örebro Preventionsprogram Nikolaus Koutakis enter for Developmental Research ÖREBRO UNIVERSITET utbildningsmaterialet är reviderat och bearbetat av Johanna Ahnquist (FHI), Anne-Charlotte.Blomqvist (Samordnare Ekerö), Carina Cannertoft (Precens, Stockholm), Annsofie Johansson (Sof Stockholm) och Magnus Sandberg (Skolkurator, Kalmar)

3 Örebro PreventionsProgram 2d
Behov Förklara resultaten ÖPP Örebro PreventionsProgram 2d Presentera Invändningar Implementering

4 Del 1 Introduktion till preventionsvetenskap
Vad menas med prevention? Olika preventionsnivåer Del 1. Delmoment nummer 1. ”Introduktion till preventionsvetenskap” syftar till att ge en kort introduktion till preventionsvetenskap. OBS! Den information som förmedlas i detta moment kommer föräldramötespresentatörerna inte att behöva presentera för föräldrarna. Informationen syftar i stället till att ge föräldramötespresentatören tillräckligt med bakgrundskunskaper för att känna sig trygg när han/hon ger sig ut i klassrummet.

5 Prevention ”Pre venire” ”Gå in före, innan, det händer något”
Preventionsvetenskap Ordet prevention härstammar från det latinska ordet "Pre venire” som betyder att gå in före, innan, det händer något. Preventionsvetenskap har sitt ursprung i en medicinsk/biologisk forskningstradition. Syftet med prevention är att förhindra eller begränsa olika typer av problem genom att förändra miljön, det vill säga att agera innan problem uppstår. Det innebär således ett proaktivt förhållningssätt. Detta innebär att preventionsvetenskap sysslar med systematiska studier av de förhållanden eller faktorer som ger upphov till problem eller som kan begränsa problem. Sådana faktorer kallas riskfaktorer respektive skyddsfaktorer. Preventionsarbete går ut på att identifiera sådana förhållanden, det vill säga risk- respektive skyddsfaktorer, som är möjliga att testa och påverka. Lästips: Sven Andréasson (red.) (2002) Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention: en kunskapsöversikt. Statens Folkhälsoinstitut. Rapport nr.2002:11

6 Olika nivåer av prevention: ”Äldre” terminologi
Primärprevention; åtgärder för att förhindra att sjukdom överhuvudtaget uppkommer. Sekundär prevention; åtgärder för att behandla skador och sjukdomar på ett tidigt stadium. Tertiär prevention; åtgärder för att förhindra ytterligare sjukdomsutveckling och rehabilitering efter sjukdom. Olika nivåer av prevention; ”Äldre” terminologi. Inom preventionsforskningen har man traditionellt skilt på olika nivåer av prevention på följande sätt; Primär prevention avser åtgärder för att förhindra att sjukdom över huvud taget uppträder. Primärprevention riktar sig till alla. En fördel med primärpreventiva insatser är att ingen riskgrupp behöver identifieras och inga individer behöver pekas ut. Ex. allmänna vaccinationer. Sekundärprevention innefattar tidig diagnostik och behandling av sjukdom på ett tidigt stadium. Sekundärprevention riktar sig således till en definierad grupp som uppvisar tecken på problem ev. högkonsumenter av alkohol. Ex. screening för bröstcancer eller högt blodtryck. Tertiärprevention avser att bota, mildra eller undvika att förvärra sjukdom/skada eller problem. Tertiärprevention handlar om riktade insatser till individer som redan har manifesterad sjukdom, ex. alkoholism. Ex. behandling av alkoholism. Definitionerna återfinns i: Janlert, U (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon.

7 Olika nivåer av prevention: ”Nyare” terminologi
Universell prevention; insatser som syftar till att främja positiv utveckling, riktat till alla i en viss grupp oavsett risk. Selektiv prevention; stödjande insatser som syftar till att förhindra en negativ utveckling, riktat mot grupper som riskerar att utveckla problem. Indikerad prevention; riktade åtgärder som syftar till att hjälpa individer som redan har problem. Olika nivåer av prevention, ”Nyare” terminologi. I den ”gamla” terminologin trodde man sig veta orsakerna till varför ett problem uppstår. I dag vet vi att vi inte har full kunskap om orsakerna till en ogynnsam utveckling. I dag fokuserar vi på sambanden i stället för på orsakerna. Detta har lett till en ”ny” terminologi. Ett alltmer vanligt förekommande sätt att klassa preventiva insatser är att skilja mellan universell, selektiv och indikerad prevention. Universell prevention tar inte hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper utan samma insats ges till alla oavsett risk. Syftet är att främja en positiv utveckling, snarare än att koncentrera sig på riskförhållanden. Ex. anti-mobbningsprogram på en skola. Selektiv prevention lägger fokus på undergrupper i populationen som upplever/manifesterar en eller flera riskfaktorer. Samma insats ges till alla i riskgruppen ex. program som riktar sig till barn som befinner sig i riskzonen att utveckla problem och hjälper lärare att arbeta med bråkiga och stökiga barn. Indikerad prevention innebär riktade åtgärder till individer som redan har problem. Riktar sig till problemgruppen. Individuella insatser. Ex. program för ungdomar som börjat med brottslig verksamhet. Referenser; Mrazek, P.J., & Haggerty, R.J. (Red.), (1994). Reducing risks for mental disorders: Frontiers for preventive intervention research. Washington, DC: National Academy Press. Andershed, H. & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: IMS/SiS/Gothia

8 Nackdelar med universell prevention
”En farhåga med en universell ansats är att mycket energi kommer ägnas åt individer som ändå inte kommer utveckla ett oönskat beteende. Den relativt låga dosen som erbjuds i de flesta universella program är inte tillräcklig för att påverka de individer som är i riskzonen” (Offord, 1996). Nackdelar med universell prevention En vanlig invändning mot universella program är att individer som är i riskzonen eller har begynnande problem inte påverkas av allmänt hållna program. Ett exempel är möjligheten att nå föräldrarna via skolans föräldramöten. Här pekar en del på att denna strategi är meningslöst eftersom det ändå bara är de ”ordentliga” föräldrarna som kommer och aldrig de föräldrar som skolpersonalen behöver träffa. Dessutom anses universella program ofta vara kostsamma eftersom de riktar sig mot en stor målgrupp. Lästips: Sundell, K & Forster M (2005) En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. FoU-rapport 2005:1. Socialtjänstförvaltningen. Stockholms stad.

9 Fördelar med universell prevention
Ger ofta positiva effekter på flera olika problembeteenden. Minskar risken att utpeka en speciell grupp som särskilt problematisk. Dessutom, man kan inte säkert veta vem som hamnar snett. Fördelar med universell prevention Ytterligare en fördel är att universella insatser/program ofta har ett brett fokus på att förebygga riskfaktorer och främja hälsa. Detta leder till att en enskild preventiv insats ofta får ofta positiva effekter på flera olika riskbeteenden. Många oönskade beteenden/ utvecklingstendenser, ex. psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet, bristande skolanpassning och oönskad, tidig graviditet har nämligen visat sig ha överlappande risk- och skyddsfaktorer. Genom en bred ansats kommer man kommer man åt flera problem samtidigt. Dessutom minskar man riskerna att peka ut någon grupp som speciellt problematisk. Lästips: Sundell, K & Forster M (2005) En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. FoU-rapport 2005:1. Socialtjänstförvaltningen. Stockholms stad.

10 ETT RÄKNE- EXEMPEL Här har vi en skola med 100 elever
Den preventiva paradoxen –ett räkneexempel Knut Sundell, IMS, brukar använda detta räkneexempel för att förtydliga att universella insatser behövs eftersom det är svårt att i förväg förutsäga och uttala sig om vilka som kommer att problem. Källa: Sundell, K & Forster M (2005) En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. FoU-rapport 2005:1. Socialtjänstförvaltningen. Stockholms stad.

11 Normalgrupp 90 % Riskgrupp 7 % Problemgrupp 3%
Om utgångspunkten är 100 barn så tillhör i normalfallet; - 90 barn till normalgruppen, dvs. de har inte några synliga problem eller riskfaktorer. - Sju barn tillhör en riskgrupp (t ex att barnen är bråkiga och störande) - Tre barn tillhör problemgruppen med svåra problem (barn som är aktuella för samhällets stödinsatser). Fördelningen är inte exakt utan en uppskattning. Problemgrupp 3%

12 att utveckla en asocial personlighet
Relativ risk (RR) att utveckla en asocial personlighet De flesta med problem finns i normalgruppen …men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen RR = 10% RR = 25% Man kan räkna ut hur stor risk en grupp har att utveckla ett viss problem i detta fall en asocial personlighet. I detta exempel antas att den relativa risken att ett barn från normalgruppen ska utveckla allvarliga normbrytande beteenden är 10 procent, barn ur riskgruppen 25 procent och barn ur problemgruppen 40 procent. Det betyder att nio barn ur normalgruppen kommer att utveckla en allvarlig problematik (90 x 10% = 9), två från riskgruppen (7 x 25% = 1,75) och ett ur problemgruppen (3 x 40% = 1,2). Av de 12 barn som utvecklar ett normbrytande beteende kommer således majoriteten, nio, från normalgruppen. Detta fenomen - att en liten insats till många har större preventiv effekt än stora insatser till få - har även kallats för den preventiva paradoxen. Lärdomen från detta exempel är; ”genom att vända oss till alla så når vi fler”. Källa; Sundell, K & Forster, M (2005) En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Socialtjänstförvaltningen, Stockholm. FoU-rapport 2005:1. RR = 40%

13 ÖPP är ett universellt preventionsprogram
Det riktar sig till alla föräldrar ÖPP –ett universellt preventionsprogram ÖPP är ett universellt preventionsprogram som riktar sig till alla föräldrar oavsett om deras barn har några problem eller ej.

14 Del 2. Bakgrund till ÖPP Vilket behov fyller ÖPP?
Varför är programmet uppbyggt som det är? Del 2. Presentation av den forskning som ligger till grund för ÖPP Delmoment nummer 2 syftar till att ge en bakgrund till den forskning som ligger till grund för ÖPP. Vilket behov fyller ÖPP? Varför är programmet uppbyggt som det är? ÖPP har vuxit fram ur den forskningsverksamhet som sedan flera år bedrivs på Centrum för Utvecklingsforskning vid Örebro universitet och leds av Håkan Stattin och Margaret Kerr. ÖPP är utvecklat av Nikolaus Koutakis och Håkan Stattin med medel från Statens Folkhälsoinstitut.

15 Läget i riket Bland vuxna; kraftig ökning av alkoholkonsumtionen under det senaste decenniet. Bland ungdomar; ökning av alkoholkonsumtionen i slutet av 1990-talet (avmattning i början av talet). Folkhälsoeffekter; ökning av ”akuta” alkoholproblem och antalet unga som omhändertas för alkoholförgiftning. Läget i riket Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet. År 1996 uppskattades den totala årliga konsumtionen till 8,4 liter ren (100 procent) alkohol per invånare 15 år och äldre. År 2005 låg nivån på 10,2 liter. Efter år 2005 har vi dock kunnat se att ökningen avstannat något. Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 ökade under slutet av 1990-talet, men har har emellertid minskat på senare år. Högkonsumtion och riskbruk av alkohol är ett mycket stort folkhälsoproblem. Den ökade konsumtionen har medfört en ökning av ”akuta” alkoholproblem, som alkoholförgiftning, rattonykterhet/skador och en ökning av andelen unga som omhändertas för alkoholförgiftning. Detta samtidigt som det skett stora förändringar i den svenska alkoholpolitiken. Även om vi fortfarande har ett Systembolag med monopol för försäljning av alkohol (med undantag för folköl i livsmedelsaffärer) har de övriga monopolen luckrats upp (produktion, distribution, återförsäljning). Sammantaget innebär dessa förändringar av alkoholpolitiken att alkoholens tillgänglighet ökat avsevärt. Förändringarna av såväl alkoholpolitik, konsumtionsmönster som alkoholrelaterade problem är en utmaning för det förebyggande arbetet. Som svar på utvecklingen har regeringen avsatt ekonomiska resurser för att utveckla det förebyggande arbetet. Referenser; Statistik (och rapporter) som beskriver utvecklingen av alkoholkonsumtionen, skador mm. finns att hämta hem från bla. Sorads (www.sorad.su.se) och CANs hemsidor (www.can.se).

16 Vad görs? Informerar om skadeverkningar
Vanliga skolstrategier: Temadagar Information om vad som händer med hjärnan och kroppen när man dricker alkohol. Preparatkunskap ”Avskräckande” exempel Vad görs? I Sverige har vi en lång tradition av att försöka förebygga alkoholdrickande hos ungdomar genom en rad olika strategier. Det görs och har alltså genomförts en hel massa drogförebyggande insatser i den svenska skolan. Undervisningsprogram om alkohol och droger (ANT-undervisning) har varit populära inslag. Programmen har varierat en hel del i utformning, innehåll och omfattning. Vissa har varit mer faktabaserade och fokuserat på preparatkunskap och information om skadeverkningar (vad som händer i kroppen och hjärnan när man dricker alkohol, medan andra har varit inriktade på elevernas attityder och normer. Ytterligare en populär strategi har varit att anordna en temadag och bjuda in en fd. missbrukare som ”avskräckande exempel”. Dessa strategier är baserade på antagandet att unga dricker för att de saknar kunskap om riskerna man utsätter sig för. Som rationella konsumenter av information kommer ungdomar avhålla sig alkohol när de blir medvetna om riskerna. Informerar om skadeverkningar

17 Vilka erfarenheter har man kunnat dra från utvärdering av ANT-undervisningen?
Insatserna framstår ofta som väldigt lyckade utifrån skolans utvärderingar: eleverna är nöjda. MEN effektutvärderingar visar på nedslående resultat (inga eller endast små effekter). Vilka erfarenheter har man kunnat dra från utvärdering av den traditionella ANT-undervisningen? Utvärderingar har visat att eleverna har varit relativt nöjda med ANT-undervisningen. MEN, nöjda elever är inte detsamma som att de ändrar sitt beteende, dvs. dricker mindre eller slutar att dricka. Dessvärre visar genomgångar av forskningslitteraturen att den här typen av insatser visserligen kan höja ungdomarnas faktakunskaper, men påverkar däremot inte elevernas alkoholkonsumtion (varken den nuvarande eller den framtida konsumtionen). Det finns tom. insatser som visat sig vara kontraproduktiva, dvs. ge motsatt effekt –resultatet av insatserna blev att barnen drack mer i stället för mindre. Sambandet kan förklaras med att den som är intresserad av en viss drog är mer uppmärksam på information om drogen, både den positiva och den negativa. De individer som har den bästa kunskapen om alkoholens skadeverkningar är alltså också den som använder mest alkohol. Referenser: Foxcroft, DR, Ireland D, Lister-Sharp DJ, et. al. (2002) Primary prevention for alcohol misuse in young people. Cochrane Database Syst Rev. 2002;(3):CD (Denna Cochrane-review har granskat och dragit slutsatser utifrån resultaten från 56 olika granskade studier).

18 Varför fungerar inte de vanliga insatserna?
Insatserna är intuitionsbaserade snarare än forskningsförankrade. Det räcker inte med goda intentioner, behöver även kunskap. Varför fungerar inte de vanliga insatserna? De är intuitionsbaserade snarare än forskningsförankrade. Det räcker dock inte med goda intentioner, man behöver även kunskap. Precis som läkemedel kan ge biverkningar så kan förebyggande behandling resultera i oönskade effekter, därför är det viktigt att bygga insatser utifrån forskning kring vad vi vet fungerar och även att utvärdera effekterna av insatsen.

19 Det gäller att rikta in sig på de viktiga orsaksfaktorerna
Det finns åtskilliga hyllmeter med litteratur kring risk och skyddsfaktorer… En framgångsfaktor är att ta fasta på faktorer som är betydelsefulla och dessutom är realistiska att kunna påverka, tillskapa eller eliminera.

20 ÖPP är baserat på erfarenheter från två longitudinella undersökningar genomförda av Örebro Universitet 10-18 studien, (Stattin, H.* & Kerr, M.*) ÖPP-studien, (Koutakis, N.*) ÖPP är baserat på erfarenheter från två studier genomförda av Örebro Universitet Med tanke på den ökande alkoholkonsumtionen bland svenska barn och ungdomar som skedde under 1990-talet, i kombination med att de strategier som man använt tidigare (ex. ANT-undervisning) inte visat sig ge några effekter, ville forskare från Örebro Universitet testa och utveckla nya metoder för att minska ungdomars alkoholkonsumtion. ÖPP utvecklades med utgångspunkt i resultat från två studier, ÖPP-studien och studien, där tusentals ungdomar och deras föräldrar (härrörande från Kumla, Örebro, Köping och Hallsberg) har följts över tid. De följande bilderna ger en presentation av dessa två studier. enter for Developmental Research ÖREBRO UNIVERSITET *

21 10-18 studien (Stattin, H. & Kerr, M.)
Genomfördes mellan 2001 och 2006 Totalgruppsundersökning, alla pojkar och flickor i en kommun (Köping) i åldrarna ingick i studien (n=3000). Inkluderade ungdomars självskattning och föräldraskattningar. Mycket lågt bortfall: självskattningar ca 5%; föräldraskattning ca 25%. 10-18 studien 10-18 studien är en totalgruppsundersökning av alla pojkar och flickor i Köping. Studien genomfördes mellan 2001 och Totalt deltog 3000 ungdomar plus deras föräldrar. Såväl ungdomarna som föräldrarna fick besvara enkäter och kring en rad olika frågor. Studien presenteras i detta utbildningsmaterial både som en tvärsnittsundersökning och som en longitudinell studie (se nästa bild).

22 10-18 studien (Stattin, H. & Kerr, M.)
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Longitudinell Tvärsnitt Studien ger möjligheter att presentera data både som en longitudinell- och som en tvärsnittsstudie.

23 ÖPP-studien (Koutakis, N.)
Genomfördes mellan Totalgruppsundersökning av 8 högstadieskolor i Örebro centrum (2) Örebro ytterområde (2), Kumla (2) och Hallsberg (2) (n=909). Innerstad, miljonprogramsområde och småstad. Longitudinell studie som genomfördes under 3 år. Inkluderar ungdomars självskattning, föräldraskattningar och lärarskattningar. Mycket lågt bortfall: självskattningar ca 5%; föräldraskattning ca 20%. ÖPP-studien ÖPP-studien genomfördes mellan som en totalgruppsundersökning av 8 högstadieskolor i Örebro centrum, Örebro ytterområde, Kumla och Hallsberg, dvs. olika typer av områden; innerstad, miljonprogramsområde och småstad. Totalt 909 ungdomar plus deras föräldrar deltog i studien. Longitudinell studie där man följde ungdomarna över 3 år. Inkluderar ungdomars självskattning, föräldraskattningar och lärarskattningar. Mycket lågt bortfall: självskattningar ca 5%; föräldraskattning ca 20%

24 Mycket förändras under ungdomsåren… …inte minst alkoholvanorna bland ungdomar. Här kommer några diagram som är hämtade från studien. Ungdomsdrickande -resultat från Köpingstudien Nästföljande bilder visar resultat från studien.

25 Andelen unga som varit berusade minst en gång under det senaste året (2008)
Ålder Källa: Koutakis, Örebro universitet 2009

26 Andelen unga som varit berusade > 10 ggr den senaste terminen 2008
Ålder Källa: Koutakis, Örebro universitet 2009

27 Även föräldrarnas inställning förändras……
Även föräldrars inställning förändras Det är dock inte bara ungdomarna som förändras, utan även föräldrarnas…. Följande diagram är baserade på longitudinella resultat från studien, och beskriver vad som händer med föräldrarnas förhållningssätt/inställning i olika frågor.

28 Vad säger föräldrarna om ungdoms-drickande?
Barn under 18 år skall inte befatta sig med alkohol. Vårt barn får inte dricka alkohol utanför hemmet, har dock hänt att vi bjudit vårt barn på alkohol. Barnet är vuxet nog att bestämma själv om han/hon vill dricka. Har hänt att föräldrarna bjudit. ”Naturligt” att barnet prövar på att dricka alkohol. Föräldrarnas inställning till ungdomsdrickande Forskarna ställde även frågor till föräldrarna om deras inställning till ungdomsdrickande. Fyra typiska uppfattningar presenterades för föräldrar till barn i olika åldrar: Ett barn i sonens eller dotterns ålder är alldeles för ung för att överhuvudtaget befatta sig med alkohol. Vi anser det självklart att ungdomar under åtminstone 18 år inte ska befatta sig med alkohol. Vi anser det helt oacceptabelt att vår son/dotter dricker alkohol utanför hemmet. Däremot har det hänt/händer det att vår son/dotter får smaka vin eller öl då vi själva dricker vid t.ex. en helgmiddag. Ett barn i sonens eller dotterns ålder är så pass vuxen att han/hon själv får stå till svars för sina handlingar. Vill de dricka alkohol så gör de det, oavsett vad vi vuxna gör och säger. Det har hänt att vi givit vår son/dotter alkohol att dricka hemma, för att det inte ska kännas så spännande. På så vis har vi även kontroll över vad de dricker och risken att han/hon skaffar sig hembränt eller narkotika minskar. Det är naturligt att barn i sonens eller dotterns ålder är nyfikna på att pröva alkohol. Vi litar på att vår son/dotter dricker på ett ansvarsfullt sätt. Föräldrarna fick välja det alternativ som de ansåg stämma bäst överens med deras egen uppfattning/inställning.

29 10-18 studien Föräldrars förhållningssätt till ungdomsdrickande –”restriktiva alternativet” % Föräldrars förhållningssätt till ungdomsdrickande–”restriktiva alternativet”. Följande diagram visar vad som händer med föräldrarnas förhållningssätt till ungdomsdrickande över tid. Med förhållningssätt avses både föräldrarnas inställning till huruvida deras barn ska få dricka alkohol som minderårig och föräldrarnas faktiska beteende. Det senare inkluderar både huruvida föräldern klargör sin inställning och om de bjuder sitt barn på alkohol eller inte. Figur 3 visar andel föräldrar till barn i olika åldrar som uppgav alternativ ett eller två, dvs. det mest restriktiva alternativet. Lite fler än hälften av föräldrar med barn i årskurs sju har en restriktiv inställning till ungdomars alkoholkonsumtion. I årskurs 1 på gymnasiet är det ”bara” 30 % av föräldrarna som uppger det restriktiva alternativet. FIGUR 3 Andel (%) föräldrar som markerade det mest restriktiva förhållningssättet till ungdomsdrickande i relation till barnets ålder.

30 10-18 studien Föräldrars förhållningssätt till ungdomsdrickande –”tillåtande alternativet” % Föräldrars förhållningssätt till ungdomsdrickande–”tillåtande alternativet”. Figur 4. visar andel föräldrar till barn i olika åldrar med som uppgav alternativ nummer tre eller fyra, dvs. det mest tillåtande alternativet. Få föräldrar med barn i årskurs 7 har en tillåtande attityd till ungdomars alkoholkonsumtion, medan ca 30 % av föräldrarna till elever i årskurs ett på gymnasiet har en tillåtande attityd. Förändringen i föräldrars inställning över tid speglar inte alls den syn som ligger bakom vår lagstiftning – att ungdomar under 18 år i princip inte ska dricka alkohol alls. Slutsats; Det restriktiva förhållningssättet förändras och föräldrarna blir mer och mer ”tillåtande” ju äldre barnet blir. FIGUR 4 Andel (%) föräldrar som markerade det mest tillåtande förhållningssättet till ungdomsdrickande i relation till barnets ålder.

31 Tendensen att föräldrar ger barnen mera frihet ju äldre barnen blir gäller på flera olika områden…
I följande diagram visas ytterligare resultat från studien.

32 Vad säger föräldrarna om vad barnen skall få bestämma själva?
Barnens fritidsaktiveter skall bestämmas av föräldrarna. Det är föräldrarna som i störst utsträckning skall bestämma, föräldrarna skall hålla sig informerade genom att fråga. Barnen skall i stort sett få göra som de vill men föräldrarna skall lyssna på vad barnen berättar. Barnen skall själva få bestämma vad de vill göra, föräldrarna skall inte lägga sig i. Föräldrarnas inställning till hur mycket deras barn skall få bestämma själva över sina fritidsaktiviteter. Fyra typiska uppfattningar presenterades för föräldrar till barn i olika åldrar; I den här åldern måste barnets fritidsaktiviteter bestämmas av föräldrarna. Man skall kunna kräva att barnen talar om vart de ska gå innan de går ut, och att de talar om efteråt vad de gjort, var de varit och vilka de träffat. Det är mera föräldrarna än barnet som bör bestämma om barnens fritidsvanor i den åldern. Man ska själv hålla sig informerad om vad som sker genom att regelbundet fråga. Man skall i stort sett låta barnen göra som de själva vill. Endast då det verkligen behövs skall man själv lägga sig i. Man skall lyssna på vad de berättar. När barnen är så här gamla ska man absolut låta dem göra som de finner bäst. Man skall inte lägga sig i vad de gör på sin fritid; barnen måste kunna göra saker utan föräldrars insyn. Föräldrarna fick välja det alternativ som de ansåg stämma bäst överens med deras egen uppfattning/inställning.

33 Föräldrars förhållningssätt till barnens
10-18 studien Föräldrars förhållningssätt till barnens fritid –”kontrollerande alternativet” % Föräldrars förhållningssätt till barnens fritid –”kontrollerande alternativet”. Figur 5 visar andelen föräldrar till barn i olika årskurser som uppgav det mest kontrollerande alternativet, ”barnens fritidsaktiviteter bör bestämmas av föräldrarna”. Ungefär 40 % av föräldrarna till de yngre barnen (årskurs 4) uppgav alternativ nummer ett eller två. Som jämförelse är det endast är ett fåtal föräldrar till barn i årskurs 1 på gymnasiet som markerar detta alternativ. Figur 5 Procentuell andel föräldrar som markerade det mest kontrollerande alternativet (”I den här åldern måste barnens fritidsaktiviteter bestämmas av föräldrarna”) i relation till barnets ålder.

34 Föräldrars förhållningssätt till barnens
10-18 studien Föräldrars förhållningssätt till barnens fritid –”tillåtande alternativet” % Föräldrars förhållningssätt till barnens fritid –”tillåtande alternativet”. Här är det tvärtom. Figur 6 visar att ungefär 20% av föräldrarna till de yngre barnen (årskurs 4) uppgav alternativ nummer fyra, dvs. de två mest tillåtande alternativen; ”man skall i stort sett låta barnen göra som de själva vill”. Som jämförelse uppgav i stort sett samtliga föräldrar till elever i årskurs 1 på gymnasiet det mest tillåtande alternativet. Slutsats; Ju yngre barn desto oftare bestämmer föräldrarna fritidsaktivitet. Ju äldre barnen är desto vanligare är det att låta dem göra som de vill. De yngre barnen har inte samma lösa tyglar. Figur 6 Andel (%) föräldrar som markerade det mest tillåtande alternativet (” Man ska i stort sett låta barnen göra som de själva vill”) i relation till barnets ålder.

35 Barns- och deras föräldrars uppgifter om
10-18 studien Barns- och deras föräldrars uppgifter om huruvida föräldrarna frågar barnen om vad som hänt en vanlig dag i skolan föräldrar elever % Barns- och deras föräldrars uppgifter om huruvida föräldrarna frågar barnen om vad som hänt en vanlig dag i skolan. Figur 7. visar att när frågan ställdes till eleverna om hur ofta föräldrarna ber dem berätta om vad som hänt en vanlig skoldag så uppgav en majoritet av eleverna i årsåldern att föräldrarna ofta eller mycket ofta frågade dem om vad som hänt en vanlig skoldag. I årsåldern minskade andelen drastiskt. Föräldrarna å sin sida uppgav att de frågade barnet om vad som hänt en vanlig skoldag i mindre omfattning ju äldre barnet blev. Trenden är dock inte alls lika avtagande som för barnen. Hur är då samstämmigheten? Ja, i de yngre åldrarna är samstämmigheten störst. När barnen blir äldre uppger föräldrarna att de frågar barnen om vad som hänt i skolan –medan barnen själva inte alls uppfattar att föräldrarna frågar om detta. Figur 7 Andel (%) barn, respektive föräldrar, som uppgav alternativet ofta eller mycket ofta på frågan om ”föräldrarna frågar barnen om vad som hänt en vanlig dag i skolan” i relation till barnets ålder.

36 Föräldrars hållning till ungdoms- drickande har betydelse
10-18 studien Föräldrars hållning till ungdoms- drickande har betydelse 10 20 30 40 Aldrig > 10 gånger Restriktiv Tillåtande Föräldrars attityd % Föräldrars förhållningssätt till ungdomsdrickande har betydelse. Figur 8 visar att ungdomar (16 år) vars föräldrar har en restriktiv attityd till ungdomsdrickande i betydligt större utsträckning uppger att de aldrig druckit alkohol än ungdomar vars föräldrar har en tillåtande attityd till ungdomsdrickande. Dessutom visar figuren att ungdomar vars föräldrar har en restriktig attityd till ungdomsdrickande även har en lägre grad av berusningsdrickande. Slutsats; föräldrars förhållningssätt till ungdomsdrickande har en avgörande betydelse! FIGUR 8 Andel (%) 16-åringar som uppger att de aldrig varit berusade, respektive berusad mer 10 gånger det senaste året, i relation till föräldrarnas förhållningssätt till ungdomsdrickande.

37 Sammanfattning av resultaten från studierna
Starkt samband mellan föräldrars attityder till ungdomsdrickande och ungdomars alkoholkonsumtion. Barn till föräldrar med en tillåtande attityd till ungdomsdrickande dricker mer alkohol än barn till föräldrar med en restriktiv inställning. De flesta föräldrar är restriktiva då deras barn är yngre, men tenderar att bli alltmer tillåtande i takt med att barnen blir äldre. Sammanfattning av resultaten från de studier som legat till grund för ÖPP Resultaten från studierna visade på ett samband mellan föräldrarnas förhållningssätt till ungdomsdrickande och deras barns faktiska drickande. Ungdomar som växer upp i hem där man tidigt låter barnen smaka och där en tillåtande attityd gentemot ungdomsdrickande råder har en högre alkoholkonsumtion än klasskamrater vars föräldrar inte bjuder barnen på alkohol. Dessutom framkom att de flesta föräldrar är restriktiva då deras barn är yngre, men tenderar att bli alltmer tillåtande till sina barns alkoholvanor i takt med att barnen blir äldre. Forskningsresultat som kan omsättas i förebyggande tillämpningar.

38 Slutsatser Preventionsprogram bör inrikta sig mot;
Förhållanden som är realistiska att påverka, t.ex: - Föräldrars attityd till ungdomsdrickande Processer som verkar långsiktigt – kopplat till föräldrars attityder; - Att föräldrar i allmänhet inte upplever att ungdomsdrickande är ett generellt problem Utifrån resultaten från studierna drog forskarna följande slutsatser; Preventionsprogram bör inrikta sig mot förhållanden som är realistiska att påverka. Föräldrars attityd till ungdomsdrickande är ett sådant förhållande som är möjligt att påverka. Programmet bör påverka processer som verkar långsiktigt (bygga på påminnelse/upprepning över tid) för att förändra attityder –i detta fallet att föräldrar i allmänhet inte upplever att ungdomsdrickande är ett problem.

39 Två kritiska frågor 1. Är det möjligt att få föräldrar att vidmakthålla sin restriktiva attityd till ungdomsdrickande även när deras barn är i tonåren? 2. Om så, påverkar det deras barns drickande? Utifrån dessa rön formulerade forskare från Örebro universitet två frågeställningar: Är det möjligt att vidmakthålla föräldrars restriktiva inställning till sina barns drickande, även när barnen blir äldre? Kommer detta att leda till att ungdomsdrickandet minskar?

40 Syfte med ÖPP Att erbjuda argument och konkreta metoder för föräldrar att vidmakthålla en restriktiv hållning till ungdomsdrickande Utifrån detta resonemang formulerades ÖPP:s syfte: Att erbjuda argument och konkreta metoder för föräldrar att vidmakthålla en restriktiv hållning till ungdomsdrickande. Det handlar om att få föräldrarna att bibehålla sin restriktiva attityd, inte om att förändra den.

41 Del 3. Beskrivning av ÖPP-studiens genomförande.
Moment nummer 3 syftar till att beskriva hur det gick till och vilka resultat man fick då ÖPP testades och utvärderades i fyra skolor i Örebro, Kumla och Hallsberg, mellan Detta skedde med stöd av forsknings- och utvecklingsmedel som Statens Folkhälsoinstitut utlyst för att testa kommunbaserade preventionsprogram, sk. Community Based Prevention Programs. Forskarna från Örebro universitet sökte och fick kr per år för att för att utveckla och testa ÖPP under en treårsperiod. De premisser FHI specificerade var att man skulle utveckla ett program som vilken svensk kommun som helst kan använda genom att använda existerande resurser.

42 Örebro Preventionsprogram
Universell ansats Matchad kontrollgrupp (Quasiexperimentell design) En årskull elever (909 st.) och deras föräldrar följs över högstadietiden (årskurs 7-9). Olika sociala kontexter, 4+4 högstadieskolor Innerstad Miljonprogram Småstad ÖPP genomfördes, testades och utvärderades av forskare från Örebro universitet, i fyra skolor i Örebro län, mellan 1999 och 2001. Örebro Preventionsprograms primära syfte är att minska alkoholbruket hos skolelever, men det vänder sig inte till eleverna själva utan till deras föräldrar. Det är vidare ”universellt”, det vill säga det riktar sig till alla föräldrar, och begränsar sig alltså inte till särskilda riskgrupper. Studien var upplagd som ett så kallat kvasiexperiment, vilket innebär att man valt en kontrollskola för varje skola i vilken programmet genomförts. Kontrollskolan har inte fått ta del av programmet. På så sätt kan man genom att jämföra skolorna mäta om programmet varit effektivt. Totalt 909 elever i åldrarna 12–15 år (skolår 7–9) samt deras föräldrar följdes över en treårsperiod (inkluderar både interventionsskolan dvs. den skola som fått del av programmet och kontrollskolan som inte fått del av programmet). Programmet genomförts i olika typer av skolor, såväl i innerstad, invandrartäta områden som på landsbygden.

43 Utvärderingsdesign F ö r - t e s t I n t e r v e n t i o n Åk 9 Åk 6
Matchad kontroll Prevention Lärarskattningar Självrapporter Självrapporter Självrapporter Föräldrarapporter Föräldrarapporter Föräldrarapporter Beskrivning av studiedesignen Bilden visar en modell av utvärderingsdesignen, dvs. av hur själva studien var upplagd. Man började med förtester i både den grupp som senare fick del av programmet (interventionsgruppen) och i den grupp som inte fick del av programmet (kontrollgruppen). Företeserna bestod av lärarskattningar i årskurs 6. Dessutom fick samtliga barn och deras föräldrar fick svara på ett antal frågor i årskurs sju. Samma frågor ställdes återigen till eleverna och deras föräldrar när eleverna gick i årskurs 8 och 9. Pilen - den sneda/streckade (Åk 9 självrapporter) visar att man kontrollerat för ”årskullseffekter”. I samband med att interventionen genomfördes så gjordes även en kontrollenkät med de dåvarande niorna för att undersöka om kontrollgruppen är representativ även över tid. Åk 9 Lärarskattningar Självrapporter

44 Intervention En seglivad myt Föräldrar
“Ungdomar som bjuds på öl och vin hemma lär sig att hantera alkohol bättre än de som tvingas dricka i smyg” En seglivad myt Föräldrar Ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar dricker mer ute bland sina kompisar. Information om alkohol Uppmaning till tydliga åsikter Gemensamma överenskommelser Beskrivning av interventionen Programmet bestod, och består än i dag, av 20 minuter långa föräldrapresentationer som ges en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten i skolåren 7–9. Föräldraträffarna bestod av ett antal delmoment som är i stort sett desamma ännu i dag. Moment #1; Information om alkohol Det första momentet gick ut på att presentera av forskningsresultat kring ungdomsdrickande, faktorer som hänger ihop med ungdomsdrickande och vilken betydelse föräldrars inställning till alkohol har i sammanhanget. Under föräldraträffarna presenterades bland annat forskningsresultat som visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer än andra barn, och att det har stor betydelse att föräldrarna understryker att det inte är okej att dricka när man är tonåring. Sammanfattande brev

45 Några enkla regler om alkohol: Var tydlig i vad som gäller i familjen
Tala med dina barn om alkohol och droger. Gör klart vilka regler som gäller. Barn och ungdomar vill ha entydiga regler. Säg NEJ -tala om att ungdomar i grundskolan inte skall befatta sig med alkohol och droger överhuvudet taget. Bjud inte ungdomar på alkohol hemma. Det finns inga belägg för att ungdomar som dricker och får testa hemma dricker mindre än andra. Det händer oftare än man tror att äldre syskon köper ut alkohol till sina minderåriga syskon. Tala om detta hemma. Intervention Föräldrar Information om alkohol Uppmaning till tydliga åsikter Gemensamma överenskommelser Moment #2. Vad föräldrar kan göra –uppmaning till tydliga åsikter Moment nummer 2. syftade till att ge en föräldrarna en beskrivning av vad forskningen kommit fram till att föräldrar kan göra – exempelvis om vikten av att föräldrar intar en restriktiv hållning till ungdomsdrickande. Betoningen låg på betydelsen av att föräldrar tydliggör sitt restriktiva förhållningssätt i familjen på ett tydligt och klart sätt. Sammanfattande brev

46 Intervention Föräldrar Information om alkohol
Uppmaning till tydliga åsikter Gemensamma överenskommelser Moment 3. gemensamma överenskommelser Moment nummer 3 gick ut på att få föräldrarna att fatta beslut om gemensamma överenskommelser. Föräldrarna uppmanades att diskutera med varandra och att göra överenskommelser inom föräldragruppen om förhållningssätt tillelevernas alkoholbruk, om att hålla på tider, regler kring föräldrafria fester med mera. Det viktiga var inte att alla skriver under en överenskommelse, utan det viktiga var att föräldrar kommer överens om reglerna och kanske också byter telefonnummer och bestämmer att ringa varandra när barnen ska sova över hos varandra. Överenskommelsen behövde inte vara skriftlig. O.B.S. Det handlar om en överenskommelse, det handlar inte om något kontrakt. Tydliggör detta, om folk tänker på kontrakt går tankarna till vad som händer om man inte lever upp till det överenskomna. Vi vill att fokus skall ligga vid möjligheterna med detta. Sammanfattande brev

47 Intervention Föräldrar Information om alkohol
Uppmaning till tydliga åsikter Gemensamma överenskommelser Moment 4. Sammanfattande brev hem till föräldrarna Efter varje föräldramöte sändes en sammanfattande information hem till samtliga föräldrar. De som varit närvarande vid mötet kunde se detta som minnesanteckningar, de som av olika anledningar inte varit med fick det som information. Brevet sändes via post eller e-post direkt till föräldrarna. OBS! Brevets inverkan i sig har inte utvärderats separat, men det är inte uteslutet att dessa brev inverkar på resultatet och påverkar de föräldrar som inte deltagit i någon större utsträckning på föräldramöten. Brevet från föräldramötet till samtliga föräldrar i klassen är viktigt i att sprida föräldragruppens överenskommelser till samtliga föräldrar och befästa kunskapen om hur viktig föräldrarnas tydlighet kring alkohol är. Metoden att engagera föräldrar via brev direkta brev hem har bland annat prövats framgångsrikt i ”Project Northland”, Minnesota. Referens Project Northland; Perry, CL, Williams CL, Komoro SV, et. al. (1998) Project Northland –phase 2. Community action to reduce adolecent alcohol use. Paper presented at the 1998 Kettil Bruun Thematic Meeting. New Zealand, Austrralia. Sammanfattande brev

48 Notera detta ÖPP syftar till att reducera ungdomsdrickande.
Men, programmet riktar sig endast till föräldrar. Örebro Preventionsprograms primära syfte är att minska alkoholbruket hos skolelever, men det vänder sig inte till eleverna själva utan till deras föräldrar. Föräldrarna är målgruppen eftersom dessa är normbärare och forskning visat hur betydelsefulla föräldrar faktiskt är!

49 Lyckades interventionen?
Normbrytande beteende Stöld Snatteri Skolk Skadegörelse Misshandel Fusk Hot Vapeninnehav m.m. Påverkades föräldrarnas attityder till ungdomsdrickande? Sänktes graden av alkoholdrickande bland ungdomar? Kunde man se effekter på andra beteenden, som t.ex. normbrott? Lyckades interventionen? Målsättningen med ÖPP var att bibehålla föräldrarnas restriktiva attityder till ungdomsdrickande. Lyckades man med detta? Sänktes graden av alkoholdrickande bland ungdomar? Fann forskarna effekter på andra beteenden, som t.ex. normbrott?

50 Påverkades föräldrars attityder till ungdomsdrickande?
Påverkade föräldrars attityder till ungdomsdrickande?

51 Resultat från ÖPP-studien/föräldrarna
Föräldrarna i de skolor där programmet genomfördes vidmakthöll i betydligt större utsträckning ett restriktiv förhållningssätt till ungdomars drickande. Påverkades föräldrars attityder till ungdomsdrickande? Figur 9 visar att föräldrar som fått ta del av programmet (preventionsgruppen) vidmakthöll och till och med stärkte sin restriktiva inställning från första tillfället, då de fick ta del av informationen (det vill säga då deras barn gick i skolår 7), till sista tillfället (då deras barn gick i skolår 9), i jämförelse med de föräldrar som inte fick ta del av informationen (kontrollgruppen). De föräldrar som inte fick del av ÖPP blev i stället mer tillåtande. Notera att de som fick del av interventionen har samma syn på ungdomsdrickande i åk 9 som kontrollgruppen hade vid åk 7. Svaret är alltså JA, föräldrars attityder till ungdomsdrickande påverkades i en positiv riktning, föräldrarna bibehöll sin restriktiva inställning! (Varför börjar inte skalan på noll?. Förklaring: interventionsgruppen var mer tillåtande från start). FIGUR 9 Föräldrar i preventions- respektive kontrollgrupp, som blivit mer tillåtande/mer gränssättande över tid.

52 Föräldrars tillåtande attityder till ungdomars alkoholdrickande
ÖPP-studien Föräldrars tillåtande attityder till ungdomars alkoholdrickande % Figur 10 har plockat ut de tillåtande föräldrarna. Här är endast de tillåtande. Ju fler stjärnor, desto mindre risk att skillnaden mellan preventions- och kontrollgruppen beror på slumpen. Åk 7 Åk 9 Åk 8 *** ** *** FIGUR 10 Föräldrar i preventions- respektive kontrollgrupp, som blivit mer tillåtande/mer gränssättande över tid .

53 Sänktes graden av alkoholdrickande?
Sänktes graden av alkoholdrickande hos ungdomarna?

54 Resultat från ÖPP-studien/ungdomarna
Sänktes graden av alkoholdrickande hos ungdomarna? Figur 11 visar att alkoholkonsumtionen ökade i båda grupperna från årskurs 7 till årskurs 9 MEN ökningen var betydligt mindre i interventionsgruppen (dvs. i gruppen som fått del av programmet). I preventionsgruppen uppgav 5.5 % av ungdomarna i årskurs 7 att de druckit så mycket att de känt sig berusade en gång under den senaste månaden. I årskurs 9 uppgav 25.2 % av ungdomarna i preventionsgruppen att de varit berusade en gång den senaste månaden. I kontrollgruppen var motsvarande siffror 6.6 % respektive 39.6 %. FIGUR 11 Andel (%) ungdomar i preventions- och kontrollgruppen som varit berusade en gång under den senaste månaden.

55 Resultat från ÖPP-studien/ungdomarna (omfattande berusningsdrickande)
Sänktes graden av alkoholdrickande hos ungdomarna? (frekvent berusningsdrickande) Effekterna vad gäller det frekventa berusningsdrickandet dvs. ungdomar som uppgett att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än en gång under den senaste månaden. Figur 12. visar att det frekventa berusningsdrickandet (omfattande berusningsdrickande) halverades i de skolor där programmet genomfördes i jämförelse med kontrollskolorna som inte fick del av programmet. I preventionsgruppen uppgav 2.2 % av ungdomarna i årskurs 7 att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än en gång under den senaste månaden. I årskurs 9 uppgav 14.2 % av ungdomarna i preventionsgruppen att de varit berusade mer än en gång den senaste månaden. I kontrollgruppen var motsvarande siffror 2.2 % respektive 29.8 %. FIGUR 12 Andel (%) ungdomar i preventions- och kontrollgruppen som varit berusade mer än en gång under den senaste månaden.

56 Resultat från ÖPP-studien/ungdomarna (omfattande berusningsdrickande)
Effekterna finns här; frekvent drickande % Figur 13. visar resultaten från figur 11 och 12 sammanslaget och resultaten visas i procentsiffror. Syftet är att förtydliga att den största effekten kan ses på det frekventa berusningsdrickandet. Så här ser de bakomliggande procentsiffrorna ut. Berusningsdrickande (en gång den senaste månaden) Årskurs 7 8 9 prevention 3,3 % 5 % 11 % kontroll 4,2 % 9,6 % 9,8 % Frekvent berusningsdrickande (mer än en gång den senaste månaden) Årskurs prevention 2,2 % 4,8 % 14,2 % kontroll 2,4 % 7,4 % 29,8 % Åk 7 Åk 8 Åk 9 FIGUR 13 Andel (%) ungdomar i preventions- och kontrollgruppen som varit berusade en gång/mer än en gång under den senaste månaden.

57 Ser vi effekter på andra beteenden, t.ex. normbrott?

58 ÖPP-studien Mindre Mer
Ser vi effekter på normbrytande beteende? Figur 14. visar på märkbara effekter även på normbrytande beteende i årskurs 9. Med normbrott avsågs stölder, snatterier, skolk, skadegörelse, misshandel, fusk, hot, vapeninnehav mm. Skalan på axeln anger z-värden. Anledningen till att det är z-värden är att jag summerat en rad olika beteenden (ca 20) till en enda skala. Alla vet att man inte kan lägga ihop äpplen och päron, men man kan faktiskt göra det på ett meningsfullt sätt om man standardiserar värdena. Z-transformation är en vanlig metod för att standardisera. Jag skulle kunna ha skrivit ut de standardiserade värdena på y-axeln men det skulle inte vara meningsfullt för en person utan basala kunskaper i statistik denna figur är ju även med i föräldrapresentationen). Av denna anledning har jag satt epiteten mindre-mer normbrytande. I figuren är det signifikanta skillnader mellan grupperna endast i åk 9. FIGUR 14 Elever i preventions- respektive kontrollgrupp, som blivit mer eller mindre normbrytande över tid

59 Påverkades riskgrupper t.ex. de med tidig debut?
För att besvara denna fråga delades ungdomarna upp i två grupper (a) de som varit berusade vid förtest (13 år), och (b) majoriteten som inte varit berusade i denna ålder. Forskarna delade även upp ungdomarna utifrån deras grad av normbrytande beteende vid förtest: (a) de 20% mest normbrytande och (b) övriga. Utifrån dessa grupperingar undersöktes om även dessa belastade grupper gynnats av preventionen. Påverkades riksgrupper? ÖPP är ett så kallat universellt program, det vill säga det riktar sig till alla föräldrar, till skillnad från selektiva och indikerade program som enbart riktar sig till riskgrupper eller grupper som redan har etablerat ett problem. En vanlig invändning mot sådana universella program är att individer som är i riskzonen eller har begynnande problem inte påverkas av ett så allmänt hållet program. Därför undersöktes om ungdomar i riskzonen (ungdomar med tidig alkoholdebut samt ungdomar som tidigt etablerat andra problembeteenden) gynnats av programmet.

60 Resultat - riskgrupper
De med tidig alkoholdebut gynnades, effekter framträdde vid 15 år. Även de med tidig och hög grad av normbrytande beteende gynnades. Slutsats; det universella programmet påverkade även riskgrupper. Effekterna av preventionen var märkbara, även för riskgrupper (ungdomar som redan hade etablerade alkoholvanor/tidig alkoholdebut samt ungdomar som tidigt etablerat andra problembeteenden, exempelvis våldsamt beteende, skolk och snatterier). Slutsatsen är att trots att detta program riktat sig mot alla elever (även elever utan problem) så nådde man även eleverna med problem med denna universella ansats.

61 Sammanfattning av resultaten
ÖPP-studien Sammanfattning av resultaten Signifikanta skillnader mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp i årskurs 9 avseende: 1. Föräldrars attityder till ungdomsdrickande 2. Ungdomars alkoholkonsumtion 3. Grad av normbrytande beteende 4. Signifikanta skillnader även efter kontroll för nivåerna i förtestet. Punkt nummer 4 innebär att även efter kontroll för initiala gruppskillnader så ser man tydliga effekter av programmet.

62 Effektstorlek för berusningsdrickande och normbrytande beteende
Total grupp Tidig problematik Berusningsdrickande .36 .54 Normbrytande beteende .38 .32 Effekstorleken på resultaten Figur 15. Detta är en tabell av stor betydelse eftersom denna visar på effektstorleken på resultaten mellan olika grupper. Effektstorleken är inte känslig för gruppstorlekar. Effektstorlekskoefficienten har ytterligare en förtjänst, den tillåter jämförelser mellan studier. Man träffar vanligen på effektstorlekar på runt .20 för universella program. Notera att vi då jämför med program som tar betydligt mycket mera tid i anspråk är min per termin. Effektstorlekarna för ÖPP är som ni ser betydligt mycket högre än vad man vanligtvis träffar på. Något som framförallt förvånar många är att effekterna är som starkast bland de med en tidig problematik, de som har sämst prognos. Det antyder att breven som skickas ut tycks ha stor betydelse. Figur 15 Effektstorlek efter genomförd insats i förhållande till kontrollgruppen

63 ÖPP bygger på väldigt enkla och grundläggande principer.
Slutsats Det är möjligt att arbeta aktivt i en kommun, det är inte ens särskilt svårt om man har en samlad strategi. ÖPP bygger på väldigt enkla och grundläggande principer.

64 Framgångsfaktor 1: Få föräldrar att inse riskerna
Påverka föräldrarna känslomässigt. Även om det innebär att föräldrar kommer bli mera ängsliga och oroliga. Detta bör göras inledningsvis i en samlad strategi, tex. ÖPP. Med utgångspunkt i resultaten från ÖPP-studien har forskarna identifierat 3 framgångsfaktorer för att lyckas! Framgångsfaktor 1: Få föräldrar att inse riskerna. - Fokusera på att göra föräldrar medvetna om riskerna, att det är en prioriterad fråga -känslomässigt påverka föräldrarna. - Även om det innebär att föräldrar kommer bli mera ängsliga och oroliga. Detta bör göras inledningsvis i en samlad strategi, tex. ÖPP. - Syftet är att frågan skall bli prioriterad, att man upplever att det är ett problem –detta är något många tar för givet att det redan är.

65 Framgångsfaktor 2: Ändra föräldrars förväntningar på vanligt tonårsbeteende
Påverka en ofta uppgiven syn och förväntan av tonårsbeteende. Få föräldrar att inse att man som förälder på intet sätt spelat ut sin roll som normgivare. Informera föräldrar om att deras attityder, förväntan och beteenden är viktiga –varma och tydliga vuxna kan påverka! Framgångsfaktor 2: Ändra föräldrars förväntningar på vanligt tonårsbeteende -Påverka en ofta uppgiven syn och förväntan av tonårsbeteende. -Få föräldrar att inse att man som förälder på intet sätt spelat ut sin roll som normgivare. -informera föräldrar om att deras attityder, förväntan och beteenden är viktiga. Forskning har tydligt visat att varma och tydliga vuxna kan påverka! (detta med betydelsen av varma och tydliga vuxna diskuteras något mer utförligare i nästa avsnitt ”teoretisk förankring av resultaten”.)

66 Framgångsfaktor 3: Arbeta strategiskt –använd konkreta strategier.
Förse föräldrar med praktiska kunskaper och konkreta strategier som föräldrar i sin vardag kan tillämpa, tex. ÖPP. Framgångsfaktor 3: Arbeta strategiskt –använd konkreta strategier - Förse föräldrar med praktiska kunskaper och konkreta strategier som föräldrar i sin vardag kan tillämpa, tex. ÖPP.

67 Del 4. Teoretisk förankring av ÖPP-resultaten

68 Tidigare forskning om föräldrastilar:
En massiv litteratur pekar entydigt på att föräldrar som vet vad deras barn har för sig när de är hemifrån har barn med en bättre psykosocial anpassning än barn till föräldrar som vet mindre om sina barns förehavanden. Utifrån denna forsning har man uppmanat föräldrar att aktivt övervaka sina barns förehavanden.

69 En förhastad slutsats Man har antagit att föräldrar som har kunskap om sina barns förehavanden har fått denna kunskap genom att de aktivt har frågat och hållit sig informerade. Det är inte sant. Denna slutsats är inte bara felaktig utan kan resultera i kontraproduktiva effekter: - barn som känner att de är kontrollerade sluter sig, de smyger och smusslar. - betyder inte att föräldrar inte skall kontrollera barnet.

70 Idag vet vi att: Föräldrars kunskap om barnens förehavanden utanför hemmet hänger ihop med god anpassning hos barnen. Det effektivaste sättet för föräldrar att få denna kunskap är inte genom egna eftersökningar. Det bästa sättet för föräldrar att veta är via barnens berättande.

71 ÖPP-studiens resultat ligger i fas med resultat från tidigare forskning!
Ett förhållande som skiljer preventions- och kontrollgruppen åt är barnens berättande. Föräldrarna som under tre års tid fick del av ÖPP hade barn som var mera öppna gentemot sina föräldrar. Det framgår från såväl elevernas självskattningar som föräldraskattningar. Barnens berättande i preventionsgruppen ökade över tid.

72 Det är barnens vilja eller ovilja att berätta som bäst förklarar föräldrars kunskap om sina barn. Denna kunskap hänger i sin tur ihop med barnens psykosociala anpassning.

73 Men barnens lust att öppna sig beror på olika saker, t.ex.:
Barnens personlighet/temperament Föräldrars respons Sarkasmer Bestraffning Gör sig lustiga på barnens bekostnad Använder barnens berättande emot dem I tid och otid ältar sånt barnen sagt i förtroende Stabila drag, tröga för påverkan Tystar barnen

74 Det emotionella klimatet påverkar barnens berättande
Särskilt värme i föräldrarelationerna. Barn berättar gärna om sig själv och om sitt liv utanför familjen i ett hem där det finns värme i föräldrar-barn relationerna.

75 Vadå värme? Berömmer utan krav på prestation.
Visar med ord och gester att de tycker om barnet. Oftast fokuserar på de positiva sakerna barnet gör. Visar hur stolta de är över barnet. Gör små saker som får barnet att känna sig speciell.

76 Sammanfattning ÖPP-studiens resultat förklaras vid sidan av föräldrars attityder till ungdomsdrickande av barnens berättande. Forskning visar att barnens berättande hänger ihop med föräldrars sätt att ta emot denna information samt det emotionella klimatet i familjen.

77 Vilken koppling har detta till ÖPP?
ÖPP uppmanar föräldrar att: tydliggöra regler i familjen. inte bjuda barnen på alkohol och förklara varför. diskutera gemensamma överenskommelser med föräldrarna till barnens kamrater.

78 - Dialoger har initierats.
En viktig del i ÖPP är att ge föräldrar redskap att med värme och engagemang samtala med barnen. - Dialoger har initierats.

79 Slutsats Barns berättande är den viktigaste källan för föräldrars kunskap om barnens förehavanden. Föräldrars kunskap hänger ihop med god psykosocial anpassning hos barnen. Det förhållande som vid sidan av föräldrars alkoholrelaterade attityder bäst förklarar ÖPP-studiens resultat är barnens berättande. Processer har dragits igång inom ramen för ÖPP, dessa har bl.a. lett till att barnen berättar mer.

80 Att kommunicera professionellt
Del 5. Att kommunicera professionellt Del 5. ”Att kommunicera professionellt” Delmoment nummer 5 syftar till att ge en introduktion i konsten att kommunicera professionellt. Preventionskunskap är viktigt men det är också viktigt att kunna kommunicera på ett sätt så föräldrar kan ta till sig budskapet.

81 Sju gyllene regler om kommunikation
Bra kontakt Intresserad av människorna Budskapet svara mot behov Respekt Trovärdighet Förankring Utvärdering Diffusion of Innovation Everett M. Rogers (2003) Föräldrapresentatören ska vara en förmedlare av kunskap och en god lyssnare, inte en agitator. Föräldrarna är viktigare än vad vi själva (som informatörer) är. Deras erfarenheter och kunskap är viktiga. Det vi ska göra är att förmedla ett verktyg som de kan välja att använda eller inte. Deras kunskap ska inte förringas. Vi skall inte berätta mer för föräldrarna än de behöver veta, det centrala i ÖPP. Föräldrar med barn i ”högstadiet” har behov av denna kunskap även om de inte själva uttryckt den. Barn alkoholdebuterar ofta i den åldern. Alkoholfrågan är laddad och kan uppfattas som uttjatad. Det gäller därför att akta sig för pekpinnar och moraliserande kring alkohol eller personers drickande, för att nå fram till deras egen motivation och intresse. När man står inför en grupp föräldrar och ska prata om tonåringar, föräldrar och alkohol så gäller precis samma sak. Man måste försöka undvika att framstå som förmanande. Då kan det lätt bli bakslag. Det är en fördel att tänka på att man inte måste övertyga de närvarande föräldrarna till varje pris om hur de bör tänka och agera. Risken är då stor att föräldrarna börjar försvara sig och argumentera om man får kritik. Det är sedan upp till föräldrarna själva att ta ställning till denna delvis nya kunskap och att sinsemellan diskutera hur de vill förhålla sig till den. ”Man kan leda hästen till vattnet men den måste dricka själv.” Försök förhålla dig så neutral som möjligt samt att vara programtrogen, dvs. att hålla sig till manualen. Kan du inte svara på frågor, be att få återkomma. Du ska själv tro på budskapet. Presentatören kan tryggt luta sig mot den forskning som visar på föräldrars stora betydelse i det förebyggande arbetet – viktigt att ha fokus på detta!! Uppgiften är ju faktiskt att lugnt och sakligt förmedla angelägna forskningsrön om vad föräldrar faktiskt kan göra för att minska sina ungdomars drickande!!! Programmets budskap ska vara förankrat i skola, kommun/stadsdel etc., för att kunna kommuniceras på ett trovärdigt sätt. Försök göra föräldrapresentationen två och två i alla fall inledningsvis för att säkerställa kvaliteten på programmet.

82 Krångla inte till saker i onödan
Ge inte mera information än nödvändigt. ”Slimma” -ge inte hela storyn ang. betydelsen av bjudvanor, tydliga attityder etc.

83 Var genuin Gör budskapet till ditt eget.
Tala på ditt sätt, på ett sätt så att du känner dig bekväm, utan att förvanska budskapet. Var programmet troget, det går ej att plocka russinen ur kakan eller ta bort sånt som du inte gillar. ÖPP är ett program som består av olika delar. Alla delar måste vara med. Om du inte gillar ord och uttryck som använde i presentationerna använd då ord som du är bekväm med. Tala på ditt sätt så att du känner dig bekväm utan att förvanska budskapet.

84 Var förberedd Ha koll på innehåll och teknik.
Om du vet att allt fungerar ökar din trovärdighet och din egen trygghet. Var väl förberedd med innehåll ex var påläst och gå igenom presentationen innan. Glöm inte att övning ger färdighet. Försäkra dig om att tekniken fungerar.

85 Del 6 Vanliga frågor och påståenden
Tips på frågor och påståenden som kan uppkomma från föräldrar som kan vara bra att känna till som blivande föräldramötespresentatör! Del 6. Vanliga frågor och påståenden Delmoment nummer 6 syftar till att ge föräldramötespresentatören tips på frågor och påståenden som kan komma från föräldrar och hur man kan hantera dessa frågor. Detta moment kan du som instruktör lägga upp som du själv tycker är lämpligt. Antingen går du igenom samtliga, eller ett urval av frågorna, från början till slut. Eller så låter ni kursdeltagarna själva fundera över frågor som kan komma upp och använder frågorna och svaren som stöd.

86 Behöver vi motivera föräldrar?
Om föräldrar inte oroar sig för sina barns alkoholdrickande, och inte känner att påverka sina barn så får vi svårigheter att motivera föräldrar att agera. Preventionsprogram riktat till föräldrar i syfte att minska ungdomsdrickande bör genomföras som en samlad strategi med syfte att att påverka och ifrågasätta vanliga uppfattningar. Behöver vi motivera föräldrar? Om föräldrar i allmänhet inte oroar sig för sina barns alkoholdrickande och känner att de inte kan påverka sina barn i dessa avseenden så har vi ur ett förebyggande perspektiv svårigheter med att motivera föräldrar att agera. Preventionsprogram som riktar sig till föräldrar för att reducera ungdomsdrickande bör verka som en samlad strategi för att påverka och ifrågasätta vanliga uppfattningar.

87 Varför tar ni upp ungdomsdrickande med föräldrar långt innan det är aktuellt?
Att förebygga innebär att gå in före. Behålla restriktiviteten hos föräldrarna. Varför tar man upp risker med ungdomsdrickande långt innan det är aktuellt? Om man ska ha en chans att förebygga gäller det att agera innan problemen uppstår, i det här fallet innan ungdomarna har börjat testa alkohol. Det har visat sig att en majoritet av alla föräldrar har en restriktiv syn på ungdomsdrickande då deras barn är mindre men i takt med att barnen blir äldre, tenderar föräldrarna att bli mer tillåtande. Programmet påbörjas innan barnen har börjat dricka och då föräldrarna som regel fortfarande har en restriktiv inställning till ungdomars alkoholkonsumtion. Syftet är att vidmakthålla en sådan restriktiv hållning även då barnen kommer upp i tonåren. Därför tar man upp det tidigt! Om man tar upp frågan då den är okontroversiell, är det lättare att återkomma till den senare.

88 Är det en myt att våra ungdomar dricker mycket alkohol?
Många föräldrar svävar i okunnighet om hur mycket deras barn faktiskt dricker. Är det en myt att våra ungdomar dricker mycket alkohol? Åtskilliga tänker att det där med alkohol- och drogproblem, det gäller nog inte mitt barn som är så pålitligt. Men redan i skolår 7 är det förhållandevis många barn som har druckit alkohol. Andelen ungdomar som dricker sig berusade ökar således snabbt med åldern; ju äldre ungdomarna är, desto större andel svarar att de har varit berusade. Finns lokal statistik eller data kan denna vara användbar för att ytterligare förstärka budskapet.

89 Har föräldrar något inflytande över sina barn, när de blivit tonåringar?
Familjen och föräldrarna har stor betydelse som skydd för att unga inte ska få problem och hamna snett i tillvaron. Föräldrar vinner på att vara tydliga. Restriktiv hållning gör skillnad. Har föräldrar något inflytande över sina barn, när det blivit tonåringar? Föreställningen att barnen nu har blivit så stora att det föräldrarna säger och gör inte spelar någon roll och att kompisarna är mycket viktigare är inte ovanlig. Men forskningen visar att det inte alls är så. Familjen och föräldrarna har i själva verket störst betydelse som skydd för att unga inte ska få problem och hamna snett i tillvaron. Varma, men tydliga föräldrar gör skillnad! Speciellt viktigt är det att föräldrar verkligen tydliggör sin inställning i viktiga frågor, som exempelvis sin inställning till alkohol och ungdomsdrickande. Som vi sett tidigare så har forskning visat att föräldrars förhållningssätt till ungdomsdrickande har en avgörande betydelse. Restriktiv hållning gör skillnad.

90 För mig är det bra om mitt barn dricker hemma, då vet jag ju hur mycket han/hon dricker!
ÖPP-studien har visat att ungdomar som växer upp i hem där det råder en tillåtande attityd till ungdomsdrickande, löper större risk att drabbas av alkoholrelaterade problem. Även andra studier har visat att barn som uppger att deras föräldrar då och då erbjudit dem alkohol i hemmet dricker mer än andra (ex. Marklund 1983 & 1997). Om att låta barnen smaka En vanlig föreställning är också att föräldrar genom att bjuda sina barn på alkohol avdramatiserar det här med alkohol och därmed gör det mindre spännande att pröva. De låter barnen pröva för att de inte skall dricka med sina kamrater, utom synhåll för föräldrarna och utom deras kontroll. Men det fungerar inte i praktiken. Det finns INGET som tyder på att tidig exponering för alkohol har något gott med sig! Återigen –Resultaten från ÖPP-studien har visat att visat att ungdomar som växer upp i hem där det råder en tillåtande attityd till ungdomsdrickande, löper större risk att drabbas av alkoholrelaterade problem. Även andra studier har visat att de som tillåts att dricka hemma dricker mer ute bland kompisar än de unga som har restriktiva föräldrar.

91 Visst dricker ungdomar någon gång emellanåt, men det är väl inte så skadligt?
Forskning har visat att; unga som debuterat tidigt med alkohol löper ökad risk på kort och lång sikt att utveckla alkohol- och drogmissbruk. unga som debuterat tidigt löper stor risk att dra på sig akuta skador av olika slag. Visst dricker våra ungdomar någon gång emellanåt, men det är väl inte så skadligt?? ”Se på mig, jag drack när jag var ung och inte tog jag någon skada av det. Bara för att man dricker alkohol någon gång emellanåt, behöver man väl inte bli alkoholist?” I och för sig är det så att de allra flesta unga passerar visserligen denna period utan några större bekymmer och utan att fastna i någon form av problem eller missbruk…. Exempel på allvarliga risksituationer är olyckshändelser, slagsmål, våld, snatterier och riskfyllda eller oönskade sexuella situationer. Ungdomar som är berusade riskerar att göra saker som de inte skulle ha gjort som nyktra, sådant de ångrar och sådant som kan få allvarliga negativa sociala konsekvenser. Det finns många goda, vetenskapligt väl underbyggda skäl att skjuta upp ungdomars alkoholdebut och minska deras berusningsdrickande!

92 Men, mitt barn har ju redan druckit!
Forskningen har visat att det aldrig är för sent att gå från ett tillåtande förhållningssätt till ett mera restriktiv attityd! Det är inte för sent! ”Vad ska jag göra om mitt barn redan provat på att dricka alkohol?” är en vanlig föräldrafråga. Det är många ungdomar som testar alkohol under en period och visst finns det risker, men det behöver inte betyda att pojken eller flickan kommer att bli beroende eller råkar illa ut. Det har nämligen visat sig att det inte är för sent att tydliggöra sina åsikter som förälder. Resultaten från ÖPP-utvärderingen visar att även tonåringar som redan provat på att dricka kan påverkas av sina föräldrar. Tydliga föräldrar kan påverka.

93 Om inte alla föräldrar kommer på föräldramötet?
ÖPP är ett återkommande inslag. Föräldrar på mötet blir ”ambassadörer”. Brevet har betydelse. Om inte alla föräldrar kommer på föräldramötet? Om en majoritet av föräldrarna tar del av ÖPPs budskap, kan det spridas och få effekter även bland de föräldrar som inte kommit till träffen. Eftersom föräldraträffarna dessutom utgör ett återkommande inslag under hela högstadietiden, är chansen stor att det stora flertalet av föräldrarna deltar på åtminstone något möte. Eftersom en sammanfattande information skickas hem till alla föräldrar efter varje föräldramöte, har alla föräldrar möjlighet att ta del av programmet – och ta del av föräldragruppens överenskommelser - oavsett om de varit med på träffen eller inte. Det faktum att inte alla föräldrar är närvarande behöver inte betyda att man inte kan göra upp en överenskommelse.

94 Webben, Örebro universitet

95 Del 7 Implementering och samordning Skol- och kommunstrategi för att lyckas med ÖPP
Delmoment 7 syftar till att ge information om vad man behöver förbereda och tänka på innan man som föräldrapresentatör ska bege sig ut i skolorna.

96 Implementeringsförberedelser
A och O för att programmet skall nå framgång är att metoden är presenterad och förankrad i kommunen. Det bör finnas en person med övergripande ansvar för implementering, samordning och uppföljning av metoden i kommunen/stadsdelsområdet. Etablera samarbete med den ansvarige och andra ÖPP- presentatörer i kommunen/stadsdelsområdet. Utarbeta en strategi för hur ni gemensamt kan implementera metoden. Implementeringsförberedelser A och O för att programmet ska nå framgång är att metoden är presenterad och väl förankrad i kommunen. Det bör finnas en person med övergripande ansvar för förankring och samordning av metoden i kommunen/stadsdelsområdet (vanligen den kommunala/lokala samordnaren). Den personen bör också delta under utbildningen av föräldramötespresentatörerna och tilldelas en viktig roll under kommande diskussioner kring implementeringsstrategier. Kursdeltagarna uppmanas att etablera samarbete och lägga upp en en strategi för hur de gemensamt kan implementera metoden i kommunen/stadsdelsområdet. LÄSTIPS: Karin Guldbrandsson – Från nyhet till vardagsnytta. Häftet kan laddas ner gratis från

97 Implementeringsförberedelser
Klassläraren –viktig samarbetspartner! Klassläraren har i många fall visat sig vara ÖPP-presentatörens viktigaste samarbetspartner. Därför kan det vara bra att boka ett möte med varje enskild klasslärare i god tid innan föräldramötet för att berätta hur mötet kommer att vara upplagt och vad läraren kan vara behjälplig med före, under och efter mötet. En annan variant är att ha möte i en större form med arbetslaget eller den del av skolan som är berörd. Förutom att avsätta tid för programmet kan läraren hjälpa till med förbereda tekniken, OH-projektor e t c. , ansvara för att sammanfatta det viktigaste från diskussionen mellan föräldrarna och skicka brev hem till föräldrarna.

98 Utvärdering? Utvärdering ej obligatoriskt MEN för den som vill få en indikation på hur programmet fungerar finns utvärderingsblankett! Den utvärdering som testning av programmet som genomfördes av forskarna vid Örebro Universitet var omfattande och följde ungdomar och föräldrar över flera års tid. De flesta kommuner, skolor och föreningar har varken tid, eller resurser att lägga ned på någon större utvärdering. Utvärdering är således inte obligatorisk. MEN för den föräldramötespresentatör som ändå vill få en indikation på hur programmet blir mottaget av föräldrarna, har forskarna vid Örebro Universitet tagit fram ett enkelt utvärderingsformulär. Formuläret delas ut till föräldrarna och fylls i vid inledningen av åtminstone det första och sista föräldramötet.

99 Samordning Örebro kommun har ett ansvar för att samordna spridningen av ÖPP i landet, samt genomföra en nationellt nätverkträff för instruktörer en gång per år. Ansvarig är Sussie Persson tfn. 019 – Webbplats: Nationell e-post: nationell- Lokala nätverk finns även i fler kommuner. Nationell samordning och nätverk

100 Skapa egna lokala nätverk!
Om det inte redan finns är det även lämpligt att fundera på att skapa ett lokalt nätverk för de som arbetar med Örebro Preventionsprogram och t.ex. ha kontaktpersoner för skolor och/eller arbetslag.

101 Hur kommer vi igång? Vad har vi idag? Hur ska metoden implementeras?
Vilket stöd behövs? Behövs ytterligare kunskap och i så fall vilken? Hur kommer vi igång? Fundera över följande punkter, hur det det ut i er kommun?? Vilket stöd behövs, vad behöver vi jobba med, vad behöver vi lära oss mer om?

102 Del 8 Sammanfattning av ÖPP
Del 8 ”Sammanfattning av ÖPP –Örebro Preventionsprogram Delmoment 8 är det sista momenten i utbildningen och syftar till att sammanfatta det viktigaste budskapen från de två kursdagarna!

103 Vad har ni fått lära er under kursen?
Preventionsvetenskap Bakgrund till ÖPP -studien Presentation av ÖPP -studien Hur förklaras resultaten? Att kommunicera professionellt Vanliga frågor och påståenden Implementering och samordning Sammanfattning av rubrikerna till samtliga 9 kursmoment!

104 Utvärdering Hur har dagarna varit?


Ladda ner ppt "Utbildningsmaterial för föräldramötespresentatörer"

Liknande presentationer


Google-annonser