Www.handels.gu.se Docent Inga-Lill Johansson Politikerna vill stärka patientens position. Men vill vårdpersonalen det? Med utgångspunkt i Harrés' Positioning.

En presentation över ämnet: "Www.handels.gu.se Docent Inga-Lill Johansson Politikerna vill stärka patientens position. Men vill vårdpersonalen det? Med utgångspunkt i Harrés' Positioning."— Presentationens avskrift:

1 www.handels.gu.se Docent Inga-Lill Johansson Politikerna vill stärka patientens position. Men vill vårdpersonalen det? Med utgångspunkt i Harrés' Positioning theory presenteras och diskuteras verktyg för att analysera vad som händer i interaktionen mellan patient och vårdpersonal. Vem får makten? Vem får ansvaret? Över vad? 2015-01-10Inga-Lill Johansson Theorizing the Patient Position

2 www.handels.gu.se Företagsekonomi – ekonomi i det människor företar sig Vårdens ekonomi – specifik och komplex problematik Patientens position – oklar Bakgrund 2015-01-10Inga-Lill Johansson

3 www.handels.gu.se Vi behöver teoretisera begreppet ”patientens position”, d.v.s. analysera hur begreppet används i olika sammanhang. Vi behöver utveckla vår användning av metoder för datainsamling i överensstämmelse med de teoretiska verktyg som krävs för att analysera förändringar i patientens position. Mitt budskap: 2015-01-10Inga-Lill Johansson

4 www.handels.gu.se Vad menar politikerna när det talar om att stärka patientens ställning? SOU 2008:117 Patientsäkerhet. Vad har gjorts? Vad behöver göras? SOU 2008:127 Patientens rätt. Ökade rättigheter Ökat ansvar 2015-01-10Inga-Lill Johansson

5 www.handels.gu.se Hur tänker sig politikerna att realisera detta? Lagreglering av vårdgarantin Lagreglering av det fria vårdvalet Rätt att välja vårdgivare Rätt till fast vårdkontakt vid behov Rätt till förnyad bedömning Ny lag om patientsäkerhet Skyldighet för vårdgivare att bedriva patientsäkerhetsarbete Disciplinpåföljder ersätts med skärpta regler om prövotid och återkallelse av legitimation 2015-01-10Inga-Lill Johansson

6 www.handels.gu.se2015-01-10Inga-Lill Johansson Extract from Latimer, J. E., (1997), ”Older people in hospital: the labour of division, affirmation and the stop, In Hetherington, K. & Munro, R., (Eds. ), (1997), Ideas of Difference, Oxford: Blackwell Publishers, (p. 280-281). Major Stevenson If you could — I am not sure if I have any money — but if you could phone my wife? Student Nurse Right, what is the number? Major Stevenson What? Student Nurse What is the phone number? Major Stevenson Oh, yes. It’s [ says phone number]. Tell her they’ve made a decision to keep me in, this hospital, ward 10. Student Nurse Right — can I ask you a few questions first? Major Stevenson Yes — certainly. [Patient’s mouth is terribly dry — he looks quite sallow and unwell] Student Nurse What’s your address, please? [and so on, for demographic details].

7 www.handels.gu.se Identitet (identity) =”categories or classes of person or thing” p.275 Position (position) = ”who is allowed to ’determine what is expected’” p. 277 ”who is responsible for doing what work” p. 277 Anknytande och Avskiljande (”attachment” respektive ”detachment”) Placering och Förflyttning (”placement” respektive ”displacement”) Centrala begrepp – Latimer 1997 2015-01-10Inga-Lill Johansson

8 www.handels.gu.se2015-01-10Inga-Lill Johansson Extract from Latimer, J. E., (1997), ”Older people in hospital: the labour of division, affirmation and the stop, In Hetherington, K. & Munro, R., (Eds. ), (1997), Ideas of Difference, Oxford: Blackwell Publishers, (p. 291). Major Stevenson If you could — I am not sure if I have any money — But if you could phone my wife? Student Nurse Of course, let me write down the ‘phone number. Major Stevenson Oh, yes. It’s [says phone number]. Tell her they’ve [we’ve?] made a decision to keep me in, this hospital, ward 10. Student Nurse Right — she must be worrying about you, I’ll just get the trolley phone and you can speak to her yourself. Then I’ll ask you a few questions. Major Stevenson No, you ring, then you can tell her what’s going on — I haven’t a clue and I’m exhausted.

9 www.handels.gu.se Position Positioneringspraktiker Positionerade praktiker Centrala begrepp – Harré & van Langenhove1999 2015-01-10Inga-Lill Johansson

10 www.handels.gu.se A. Första och andra ordningens B. Utförande och utredande C. Moralisk och personlig D. Av sig själv och av andra E. Tyst och avsiktlig Centrala begrepp – Harré & van Langenhove1999, forts. 2015-01-10Inga-Lill Johansson

11 www.handels.gu.se Första ordningens = hur människor placerar sig själva och andra i ett moraliskt rum Jones to Smith: ”Var snäll och stryk mina skjortor” Jones tar sig rättigheten att kommendera Smith Smith får skyldigheten följa Jones kommendering. A. Första och andra ordningens positionering 2015-01-10Inga-Lill Johansson

12 www.handels.gu.se Andra ordningens = hur människor ifrågasätter första ordningens positionering Jones to Smith: ”Var snäll och stryk mina skjortor.” Smith to Jones: ”Varför ska jag stryka DINA skjortor?” A. Första och andra ordningens positionering 2015-01-10Inga-Lill Johansson

13 www.handels.gu.se Utförande = positionering med omedelbar effekt av samtalet Smith stryker skjortorna eller blir förolämpad. B. Utförande och utredande positionering 2015-01-10Inga-Lill Johansson

14 www.handels.gu.se Utredande (tredje ordningens): positionering inom eller utanför samtalet (prat om prat) Inom : Smith to Jones: ”Varför ska jag stryka DINA skjortor?” Utanför Jones till sin vän Adams: Smith vägrar stryka mina skjortor [Smith positioneras som en radikal feminist] B. Utförande och utredande positionering 2015-01-10Inga-Lill Johansson

15 www.handels.gu.se Moralisk = i förhållande till roller i en given moralisk ordning 1. Smith till Jones: ”Var snäll och bädda min säng.” Personlig = i förhållande individuella särdrag 2. Smith to Jones: ”Varför har du inte bäddat min säng som jag bad dig om?” C. Moralisk och personlig positionering 2015-01-10Inga-Lill Johansson

16 www.handels.gu.se All positionering av sig själv innebär en samtidig positionering av andra. All positionering av andra innebär en samtidig positionering av sig själv. D. Positionering av sig själv och av andra 2015-01-10Inga-Lill Johansson

17 www.handels.gu.se Första ordningens positionering är oftast tyst, dvs. positioneringen av sig själv och av andra sker oftast oavsiktligt och omedvetet. Men den kan vara avsiktlig: Smith till Jones: STRYK MIN SKJORTA (i avsikt att demonstrera eller att testa sin kontroll över Jones). Andra och tredje ordningens positionering är alltid avsiktlig. E. Tyst och avsiktlig positionering 2015-01-10Inga-Lill Johansson

18 www.handels.gu.se PositioneringUtförandeUtredande - av sig självövervägdpåtvingad - av andraövervägdpåtvingad Typer av avsiktlig positionering 2015-01-10Inga-Lill Johansson

19 www.handels.gu.se Smith: ”Varför ser jag inte dig på vår gästkvällar nu för tiden?” Jones: ”Vilken dum fråga. Det är för att jag inte är där.” Övervägd positionering av sig själv 2015-01-10Inga-Lill Johansson

20 www.handels.gu.se Krav på självpositionering: ”Hur har du mått under senaste tiden?” ”Redogör för dina förehavande under den senaste tiden.” Påtvingad positionering av sig själv 2015-01-10Inga-Lill Johansson

21 www.handels.gu.se Skvaller mellan två personer om en tredje person som inte är närvarande. Moraliska förebråelser riktade till närvarade personer. Övervägd positionering av andra 2015-01-10Inga-Lill Johansson

22 www.handels.gu.se Smith, hans fru Jones och deras son. Mamman [anklagande sonen för att komma hem sent och vänd till pappan: ”Tala om för honom vilken typ av uppförande det här är…’ Jfr situationen i en domstol med åtalad, åklagare och försvarare. Påtvingad positionering av andra 2015-01-10Inga-Lill Johansson

23 www.handels.gu.se 1. Organisering av arbete, som organisering av vilken mänsklig aktivitet som helst, handlar om att hantera värderingar eftersom värderingar är det som motiverar människor och hjälper människor att göra val mellan olika möjligheter. 2. Social ordning inrättas inom praktiker och praktiker är organiserade samband av aktiviteter där individers praktiska förståelse av regler, mål och stämningar är centrala. Kollektiv handling kräver kompetenta medlemmars samordning och anpassning till varandra. 3. Att bli kompetent inom ett område innebär att praktisera begreppslig kunskap i lösandet av problem relaterade till verkliga situationer, dvs. att lära sig använda vokabulären som tillhör ett område. Att lära sig en praktik och att utföra den kan inte skiljas åt vilket är ett av skälen att praktiker förändras. 4. Innebörden i begreppet personcentrerad vård skiljer sig åt mellan olika professioner. Sammanfattning av mina teoretiska utgångspunkter inför studier som berör personcentrerad vård 2015-01-10Inga-Lill Johansson

24 www.handels.gu.se Individualiserad vård baserad på patientspecifik information: 1)Bio-psykosocialt perspektiv 2)Patienten som person 3)Delad makt och delat ansvar 4)Den terapeutiska alliansen 5)Doktorn som person Mead and Bower 2000 Patientcentrerad vård? 2015-01-10Inga-Lill Johansson