Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ungas mångdimensionella behov av stöd och service - en kartläggning av svenskspråkig service som stöder ungas psykiska hälsa i Helsingfors Frida Westerback,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ungas mångdimensionella behov av stöd och service - en kartläggning av svenskspråkig service som stöder ungas psykiska hälsa i Helsingfors Frida Westerback,"— Presentationens avskrift:

1 Ungas mångdimensionella behov av stöd och service - en kartläggning av svenskspråkig service som stöder ungas psykiska hälsa i Helsingfors Frida Westerback, forskarsocialarbetare, Mathilda Wrede-institutet

2 Kartläggningen Uppdrag: Ungas mångdimensionella och mångtydiga behov av stöd och service. En kartläggning över hur situationen tolkas av nyckelaktörer samt identifiering av kritiska områden. Initiering av dialogiska seminarier gällande temat. Tidtabell:mars-december 2014 Målgrupp: åriga svenskspråkiga unga i Helsingfors, sammanlagt ca personer. Fokus på åringar, 1899 personer.

3 Kartläggningen Forskningsfrågor  Vilka är nyckelaktörerna inom service som stöder ungas psykiska hälsa på svenska i Helsingfors?  Hur ser spektrumet av de ungas problematik ut enligt nyckelaktörerna?  Vilka är de kritiska områdena inom stödstrukturerna/vårdkedjorna för unga med psykisk ohälsa?  Vilka är fungerande modeller inom stödstrukturerna (god praktik)?

4 Kartläggningen Praktikforskning ”En initial utgångspunkt är, att kunna samlas vid en gemensam problemställning och att identifiera nyckelaktörer som har ett särskilt intresse för den aktuella problematiken. Ändå är betoningen här inte enbart på hur de olika aktörerna ser på problematiken, utan hur de ser på de olika framtida möjligheterna.” (Julkunen 2014)

5 Kartläggningen Forskningsarena Tjänster för unga (Nuorten palvelut) Elev- och studerandevård Ungdomsstationen Utkomststöd och socialt arbete Arbetskraftstjänster Barnskyddets eftervård

6 Kartläggningen Forskningsarena: Svenskspråkig service som stöder ungas psykiska hälsa i Helsingfors (nyckelaktörer) - Elev- och studerandevård (åk 7-9 samt andra stadiet, gymnasier, Utbildningsverket) - Hälsostationsservice på svenska (Social- och hälsovårdsverket) - HUCS Ungdomspsykiatri / TAK-polikliniken - HUCS Ungdomspsykiatrins svenskspråkiga poliklinik - Stengårds psykiatriska poliklinik (Social- och hälsovårdsverket) - Barnskydd (Social- och hälsovårdsverket) - Utkomststöd och socialt arbete för personer under 25 år (Social- och hälsovårdsverket) - Familjerådgivningen (Social- och hälsovårdsverket) - Ungdomsstationen (Social- och hälsovårdsverket) - Sjukhusskolan (EVA-enheten, Utbildningsverket) - Ungdomsverkstaden Sveps (Starten och uppsökandeverksamhet) - Yrkesinstitutet Prakticum (studerandevård, Utbildningsverket, Social- och hälsovårdsverket) - Folkhälsan, Mottagningen för unga och unga vuxna (fd Tonårspolikliniken) - Krisjouren för unga

7 Kartläggningen Process mars-december 2014  Inledande samtal med aktörer  E-post samt telefonförfrågningar och -intervjuer  Individuella intervjuer (n=40)  Gruppintervju med nyckelaktörer (18.9)  Mångprofessionellt seminarium (18.11)  Rapport till årsskiftet

8 Kartläggningen Plock ur statistiken (år 2013): o Elev- och studerandevård211 elever i åk 7-10, 97 stud. i gymnasier (kuratorstjänster) 17 elever i åk 7-10 (psykologtjänster) o TAK-polikliniken24 remisser (varav 19 remitterade av skolläkare), 10 har ej gått vidare o Ungdomspsykiatrin (öppen vård)57 klienter (ca 10 av dessa 18-) o Folkhälsan (fd Tonårspoli)31 klienter (13-17-åringar), 14 klienter (18- år) o Krisjouren för unga136 klienter (som avslutat sina besök år 2013) o Sveps26 i Start, 20 i Nonstop, 110 Uppsökande o Sjukhusskolan (EVA-enheten)10 elever i åk 7-9 o Familjerådgivningen59 klienter (13-21-åringar)

9 Preliminära forskningsresultat Spektrumet av de ungas problematik – vem är det som faller mellan stolarna? o En obestämd, svårdefinierad problematik (luddighet) grundförutsättning för välmående saknas, bristande funktionsförmåga primärvården för lite, specialsjukvården för mycket avsaknad av motivation, mottaglighet stödet hemifrån bristfälligt o Skolrelaterad problematik överpresterande, ambitiösa unga = osynliga i skolan avsaknad av akademiska färdigheter, skoltrötthet, motivations- och koncentrationssvårigheter, skolfrånvaro o Neuropsykiatrisk problematik unga med specialsvårigheter back on track

10 Preliminära forskningsresultat (Nilsson 2014)

11 Preliminära forskningsresultat ”Syntyy yhä enemmän semmoisia potilas- tai asiakasryhmiä, jotka eivät kuulu mihinkään.”

12 Preliminära forskningsresultat ”Ingen av de här ungdomarna kommer att passa in enbart i skolan, eller enbart barnskyddet eller enbart ungdomspsykiatrin eller vad annat det handlar om, utan de kommer alltid att ha bitar av allt det här. Vad kan vi tillsammans göra för att stöda de här unga?”

13 Kartläggningen Den psykiatriska vårdkedjan Skolhälsovården TAK-polikliniken (tutkimus- arviointi ja kriisi- poliklinikka) Ungdomspsykiatriska polikliniken (HUCS) Tvåspråkig ungdomspsykiatrisk avdelning i Ekenäs

14 Preliminära forskningsresultat Kritiska områden o Den psykiatriska vårdkedjans många faser Den unga behöver ty sig an till flera olika personer Långvarig väntan på adekvata insatser kan förvärra situationen Kontakten i övergångar viktig Vårdkedjan har blivit längre, mer medicinsk och läkarstyrd Undersökningarnas omfång, diagnostisering Psykiatrins kriterier Åldersgränser och övergångar Avsaknad av föräldrastöd påverkar vårdprocessen Processen är svår för en ung att överblicka och greppa ”Att ta sig genom nålsögat”

15 Preliminära forskningsresultat Kritiska områden ”Det är många många instanser som utreder och betydligt färre som sedan liksom sköter den här vården, om man tänker på ungdomskedjan, att först skall de till någon, de kanske kommer till skolpsykologen eller kuratorn, som sedan skickar till läkaren, för att de skall få en remiss till en TAK-poliklinik, där de sedan utreds och sedan kommer de till ungdomspsykiatrin och sedan rekommenderar ni en terapeut, alltså fem sex steg, räknar jag upp här.”

16 Preliminära forskningsresultat Kritiska områden o Det svenskspråkiga servicefältet är splittrat och resursmässigt begränsat Snäva organisationsgränser och –definitioner Små sårbara enheter med begränsade resurser Vårdansvaret är splittrat på flera olika aktörer och sektorer Begränsad samordning, bristande kontinuitet, sen samverkan, bristande kommunikation Kommunikationen i samband med övergångar Helhetsbilden gällande fältet bristfälligt Samarbete på personnivå (strukturer saknas) Särlösningar på personnivå (strukturer saknas) Diskussion om förväntningar saknas Få svenskspråkiga klienter kan leda till svag kontaktyta till det svenska servicefältet Hänvisas unga till rätta instanser? Interna organisationsförändringar Bristfällig information utspridd på olika nätsidor (ex. Psykporten.fi)

17 Preliminära forskningsresultat Kritiska områden ”Det är svårt att veta vad det finns för service och vad det finns för tjänster och sedan när man råkar känna någon som börjar jobba någonstans, så inser man att jo, det här finns här, att det här kan man kanske använda sig av och så här. Så det är nog lite svårt att veta vad man skall göra, det känns som att varje gång som jag har en svensk ungdom och det är inte helt klart vart man skickar den, så får man fundera om och försöka kartlägga vad det finns för tjänster, att det är, ja, oklart vad som finns att tillgå.”

18 Preliminära forskningsresultat Kritiska områden o Servicens tillgänglighet och form Ingångarna varierar (från anonymitet till hög tröskel) Behov av alternativa, mer flexibla arbetsformer speciellt inom psykiatrin, Walk in-polikliniker Möjlighet till handfast stöd i vardagen saknas Möjligheten till rehabiliterande psykoterapi begränsad Elektroniska tjänster både exkluderande och inkluderande

19 Preliminära forskningsresultat Kritiska områden ”Och sedan kanske det där att det skulle kunna finnas andra serviceformer än att sitta och diskutera, speciellt unga killar eller män kanske har svårt att gå och tala med en tant som sitter mitt emot, mera andra former. Ja, vad är de andra formerna?”

20 Preliminära forskningsresultat Kritiska områden ”Det känns ganska ofta att mången service är mer uteslutande, att man funderar på kriterier, att vem som hör hit och vem som hör dit och sedan om du är en ungdom som har lite av allting, så vart hör du då och vart får du komma in?”

21 Preliminära forskningsresultat Behov gällande de unga som riskerar falla utanför stöd- och strukturramarna: o Väldigt konkret handledning för längre tid (modell: Vamos) o Integrerade interventioner i den egna miljön (ex. Hyks Varhain) o Trygga vuxna integrerade i skolmiljön, ex. specialungdomsledare, socialarbetare (Lunabba 2013, Kiilakoski 2014) o Universell förebyggande kunskapsspridning i skolan (Sakellari 2014) o Lättillgänglig, samlad (gränslös), holistisk service mellan primär- och specialsjukvård

22 Utvecklingsrekommendationer 2015 o Det svenskspråkiga serviceutbudet samlat till en webbtjänst o Strukturerade regelbundna dialogiska möten och seminarier o Utveckling av befintlig verksamhet o Klientperspektiv: klienternas syn på servicen, vilka är klienternas behov? o Beslutsfattares (ledning, politik) stöd för svenska frågor

23 Tack! Frida Westerback forskarsocialarbetare Mathilda Wrede-institutet tel


Ladda ner ppt "Ungas mångdimensionella behov av stöd och service - en kartläggning av svenskspråkig service som stöder ungas psykiska hälsa i Helsingfors Frida Westerback,"

Liknande presentationer


Google-annonser