Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen."— Presentationens avskrift:

1 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

2 Pågående riktlinjearbeten Stroke Stroke Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Diabetes Diabetes Demens Demens Psykosocialt omhändertagande vid schizofreni Psykosocialt omhändertagande vid schizofreni Lungcancer Lungcancer Metoder för att förebygga sjukdom Metoder för att förebygga sjukdom Rörelseorganens sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Tandvård Tandvård Preliminära versioner Regionala seminarier Slutversion 2009 /2010 Prioriteringsfas Preliminära versioner 2010 Regionala seminarier Slutversion 2010/11 Prioriteringsfas 2010 Preliminära versioner Regionala seminarier Slutversion 2011

3 Bästa tillgängliga kunskap Systematiska kunskapsöversikter Nationell uppföljning Nationella riktlinjer och öppna jämförelser Uppföljning och analys Lokal/regional styrning på lokal/regional nivå och systematiskt förbättringsarbete God vård och omsorg Nationell strategi för god vård och omsorg

4 Indikatorer -Mått för att följa utvecklingen och förbättringen av socialtjänsten och hälso- och sjukvården inom det psykosociala området -Viktig del av riktlinjerna -Utgår från riktlinjernas viktigaste rekommendationer -Preliminära – vi behöver era synpunkter till den slutliga versionen

5 Nationella riktlinjer – olika dokument Stöd för ledning och styrning Vetenskapligt underlag Webbaserade tillstånds- och åtgärdslistor: aden/nationella_riktlinjer/ aden/nationella_riktlinjer/ Populärversion

6 Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Bidrar till öppna och systematiska beslut om resursfördelning

7 Vem riktar sig riktlinjerna till? Politiker, tjänstemän och verksam- hetschefer Vård- och omsorgspersonal Patienter, brukare och anhöriga

8 Nationella riktlinjer - schizofreni Förutsättningar för arbetet Regeringsuppdrag (2008) Syfte: - underlag för beslut om fördelning av resurser - främja utveckling av evidensbaserad praktik inom området Avgränsning: - psykosociala insatser ges i tillägg till lämplig läkemedelsbehandling - riktlinjerna utgår från de metoder inom området där det finns vetenskapligt underlag

9 Förutsättningar för arbetet, forts. Vissa insatser berör flera aktörer – kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förtydligande i lagstiftning (HSL och SoL) 1 jan 2010

10 Psykosociala insatser bidra till att individen kan - behålla eller öka sin delaktighet i samhället - behålla eller förbättra sin funktion inom viktiga livsområden som boende, arbete och mellanmänskliga relationer. - behålla eller förbättra den subjektiva livskvaliteten samt minska symtom. - ges i tillägg till adekvat läkemedelsbehandling.

11

12 Tillstånd/ åtgärdslistans roll i riktlinjearbetet Ger en struktur för det systematiska arbetet med bedömning av det vetenskapliga och hälsoekonomiska läget Underlag för disposition av och innehåll i det medicinska och hälsoekonomiska faktadokumentet Definierar de områden där vi kommer att lämna rekommendationer

13 Vetenskapligt underlag och centrala preliminära rekommendationer Agneta Öjehagen, professor, Lunds universitet Lena Flyckt, docent, Norra Stockholms psykiatri Lotta Persson, socialchef, Botkyrka kommun

14 Fakta om schizofrenisjukdom Livstidsrisken är cirka 0,8 procent Mellan – personer behöver samhällets insatser till följd av sjukdomen Debuterar ofta i unga år (män insjuknar mellan års ålder och kvinnor mellan års ålder)

15 Det vetenskapliga underlaget inkluderar Systematiska översikter (av god kvalitet) Primärstudier om insatsers effekter (av god kvalitet) Olika kvalitetsaspekter på översikterna och studierna vägs in och leder fram till bedömning av evidensstyrka

16 Sammanfattning evidens Evidensstyrka 1 – Hög vetenskaplig evidens Arbetslivsinriktad rehabilitering (Supported employment) Psykologiska insatser (KBT) Familjeinsatser (ett flertal olika) Samordnade vård och stödinsatser (ACT) Kognitiv träning (Integrerad Psykologisk Terapi, IPT) Evidensstyrka 2 - Måttlig vetenskaplig evidens Social färdighetsträning (Liberman ”Ett självständigt liv”) Psykoedukativa program (anhöriga/patienter)

17 Sammanfattning evidens, forts. Evidensstyrka 3 - Låg vetenskaplig evidens Brukarinflytande i vård och stöd Tidig intervention/insatser för förstagångsinsjuknade Insatser för att öka deltagande i vård och stöd Eget boende och Boendestöd (Bostad först) Evidensstyrka 4 - Otillräckligt vetenskapligt underlag Daglig sysselsättning

18 Samtidigt missbruk, beroende - otillräckligt vetenskapligt underlag Metoder riktade mot missbruket: Inga specifika metoder (KBT, MI) har ännu visat bättre resultat utöver sedvanlig behandling för psykossjukdomen Samordningsmodeller (över längre tid): ACT och intensiv case management -viss effekt missbruket -påverkar ej avbrott (hög vet evidens)

19 Delkomponenter vid prioriteringar Människovärdesprincipen Behovs och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Hälsotillståndets svårighetsgradPatientnytta (effekt av åtgärd)Kostnadseffektivitet EVIDENSEVIDENS *Aktuellt hälsotillstånd - symtom - funktionsförmåga - livskvalitet *Risk för - förtida död - permanent sjukdom/skada - försämrad livskvalitet *Effekt på aktuellt sjukdomstillstånd - symtom - funktionsförmåga - livskvalitet *Effekt på risk - förtida död - permanent sjukdom/skada - försämrad livskvalitet *Risk för biverkningar och allvarliga komplikationer av åtgärden *Direkta kostnader - medicinska åtgärder - ej medicinska åtgärder *Indirekta kostnader - produktionsbortfall - andra tidskostnader (patient, anhörig m. fl.) I förhållande till………. Patientnytta (effekt av åtgärd)

20 Tre typer av rekommendationer Rekommendationer om vad som bör eller kan göras  10-gradig skala Rekommendationer om vad som inte bör göras Rekommendationer om fortsatt forskning  inte tvingande, men stark vägledning

21 Samordnade vård- och stödinsatser Case management Intensiv case management ”Assertive Community Treatment” Team med aktivt uppsökande arbetssätt Små case loads klienter/CM Icke tidsbegränsade insatser Koordination av alla interventioner, merparten interventioner genomförs av teamet Interventioner i klientens miljöer Mobilt krisstöd dygnet runt Hög grad av tillgänglighet

22 Effekter Färre inläggningar Kortare vårdtider Färre som avbryter kontakt Fler i självständigt boende Mindre risk för hemlöshet Fler i arbete Färre symtom

23 Preliminära rekommendationer: Samordnade vård och stödinsatser Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör - erbjuda intensiv case management enligt ACT-modellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård, riskerar att ofta bli inlagd på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter (prioritet 1) - erbjuda mindre intensiv case management enligt resursmodellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av insatser (prioritet 6)

24 Familjeinterventioner Gemensamma drag i effektiva familjeinsatser: Skapa en positiv allians med anhöriga Minska negativa aspekter i familjeklimat (fientlighet, kritik, överengagemang) Öka kunskaper om sjukdom, behandling, återfall, familjens roll Öka kapacitet för problemlösning och krishantering Skapa rimliga förväntningar på den sjuke familjemedlemmen Skapa ett system med ändamålsenliga gränser i familjen

25 Effekter Reducerar återfall med ca 1/3 (1-årsuppföljningar) Minskar återinläggningar på sjukhus Fler patienter stannar kvar i behandling Förbättrar det känslomässiga klimatet i familjen

26 Preliminära rekommendationer: Familjeinterventioner Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör - erbjuda familjeinterventioner till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med sin familj eller närstående (prioritet 1).

27 Psykologisk behandling - Psykoterapi Kognitiv beteendeterapi Korrigera felaktiga uppfattningar/föreställningar om symptom Undersöka och ge stöd till alternativa tolkningar Förbättra coping/stresshantering Förbättra problemlösningsfärdigheter

28 Effekter Minskar symtom positiva och negativa symtom stämningsläge och ångest Förbättrar psykosocial funktion

29 Psykologisk behandling - Psykoterapi Psykodynamisk terapi Kan inkludera en mångfald av flexibelt använda strategier och Kan vara utforskande, insiktsorienterande, stödjande Metod: att arbeta med överföring och motstånd

30 Effekter Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av psykodynamisk terapi

31 Psykologisk behandling - Psykoterapi Musikterapi Hjälper personen att kommunicera Personen behöver vara motiverad att arbeta aktivt med musik (som lyssnare eller medverkande) Kan ske i grupp eller individuellt

32 Effekter Har positiva effekter på symtom och funktionsnivå

33 Psykologisk behandling - Psykoterapi Bildterapi Hjälper personen att kommunicera Kan ske i grupp eller individuellt

34 Effekter Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av bildterapi

35 Psykologisk behandling - Psykoterapi Stödterapi Syftar till att personen ska behålla sin nuvarande funktion Viktigt att skilja åtgärden stödterapi från de stödjande samtal som sker i samband med uppföljning av pågående behandling eller insats

36 Effekter Stödterapi tycks vara mindre effektiv i jämförelse med KBT och jämfört med annan specifik behandling

37 Preliminära rekommendationer: Psykologisk behandling Hälso- och sjukvården bör - erbjuda individuell kognitiv beteendeterapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom (prioritet 1). Hälso- och sjukvården kan - erbjuda musikterapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom när behov av icke-verbala terapiformer finns (prioritet 4) - erbjuda bildterapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom när behov av icke-verbala terapiformer finns och musikterapi inte är lämplig (prioritet 8).

38 Preliminära rekommendationer: Psykologisk behandling, forts. Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall - erbjuda psykodynamisk terapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom (prioritet 10). Hälso- och sjukvården bör inte - erbjuda stödterapi i syfte att minska kvarstående symtom vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (däremot bör man ge stödjande samtal som sker i samband med uppföljning av pågående behandling eller insats). Hälso- och sjukvården bör - erbjuda kognitiv beteendeterapi i grupp till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom endast inom ramen för vetenskapliga studier (FoU).

39 Arbetslivsinriktad rehabilitering Två traditioner för arbetslivsinriktad rehabilitering –Arbetsinriktade träningsmodeller –Arbete med stöd (Supported employment/ Individual placement and support)

40 Arbetsinriktad rehabilitering Arbetsförberedande träningsmodell Ursprung i institutionernas arbetsterapi Skyddade träningsmiljöer Stegvis arbetsträning för att nå konkurrensutsatt arbete Generalisering av färdigheter kan ske från träningssituation till arbetssituation Supported employment Baserad på individens personliga val Direkt fokus på konkurrensutsatt arbete med lön Inga krav på mer omfattande bedömningar ”Place then train” Integrerad del av andra psykiatriska eller övriga stödinsatser Individualiserat stöd anpassat till den enskildes behov och förmåga Ej tidsbegränsat stöd

41 Effekter Arbete med stöd effektivare än arbetsinriktad träning –Fler erhåller konkurrensutsatt arbete (65% vs 26%) –Fler behåller arbete (34 vs 12 % vid 18 månaders uppföljning) –Högre månadsinkomst, fler arbetstimmar Arbetsinriktad träning inte effektivare än ”vård som vanligt”

42 Preliminära rekommendationer: Arbetslivsinriktad rehabilitering Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör - inom ramen för sitt ansvar och i kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda supported employment enligt IPS- modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett reguljärt arbete (prioritet 1). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör inte -erbjuda arbetsförberedande träningsmodeller till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett reguljärt arbete.

43 Preliminära rekommendationer: Sysselsättning Socialtjänsten bör - erbjuda dagverksamhet som är anpassad och har individuell målsättning och uppföljning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 3)

44 Fortsättning vetenskapligt underlag och preliminära rekommendationer

45 Eget boende och boendestöd ”Housing first” (Bostad Först) - att nå och erbjuda hemlösa personer med psykisk sjukdom (ofta med samsjuklighet) en långsiktig boendelösning. Erbjudandet ges utan några krav på att personen först har genomgått behandling eller uppvisat nykterhet och drogfrihet

46 Eget boende och boendestöd Trappstegsmodellen - att avhjälpa hemlöshet på sikt genom motivera hemlösa personer att acceptera ett temporärt lågtröskelboende (härbärge eller annat övergångsboende). Klientens kliniska tillstånd och grad av följsamhet kopplas till boendet inom denna modell.

47 Effekter Långsiktigt boende av olika utformning till tidigare hemlösa personer i målgruppen innebär minskat behov av sjukhusvård Att erbjuda boende utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering enligt housing first-modellen tycks avhjälpa hemlöshet i större utsträckning än om erbjudandet om boende följs av sådana krav.

48 Eget boende och boendestöd Boendestöd till personer i målgruppen som inte befinner sig i konkret hemlöshet - i ordinärt boende - bostad med särskild service

49 Effekter Stabilitet i boendet oavsett boendelösning tycks minska inläggningar på psykiatrisk vårdinrättning Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om stöd i ordinärt boende eller bostad med särskild service ger bättre resultat

50 Preliminära rekommendationer: Eget boende och boendestöd Socialtjänsten bör - erbjuda en långsiktig boendelösning till hemlösa personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 1) - erbjuda en boendelösning enligt ”housing-first”-modellen utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering till hemlösa personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 3) - i undantagsfall erbjuda bostad enligt en trappstegsmodell där målsättningen på sikt är eget boende för hemlösa personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 10)

51 Preliminära rekommendationer: Eget boende och boendestöd, forts. Socialtjänsten bör - erbjuda stöd i ordinärt boende (som är individanpassat) till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 2) - erbjuda bostad med särskild service om personen har behov av sådant stöd för att klara boendet (prioritet 4)

52 Tidiga insatser Utbildning till allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och direkt hänvisning till specialteam Effekter Tiden med obehandlad psykos tycks minska

53 Tidiga insatser Samordnade insatser i ett team enligt ACT-modell med case management, familjeinterventioner och social färdighetsträning i tillägg till sedvanlig behandling för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom Effekter Personerna tycks oftare ha tillgång till eget boende även efter avslutad insats Personerna tycks tillbringa färre dagar på sjukhus även efter avslutad insats Symtomen tycks minska så länge insatsen pågår

54 Preliminära rekommendationer: Tidiga insatser Hälso- och sjukvården bör erbjuda - utbildning till allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och direkt hänvisning till specialteam (prioritet 3) - samordnade insatser i ett team enligt ACT-modell med case management, familjeinterventioner och social färdighetsträning i tillägg till sedvanlig behandling för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom (prioritet 3)

55 Psykoedukativa insatser - Patient och anhörigutbildning Tre varianter av insatser Patientutbildning Patient + anhörigutbildning Anhörigutbildning Innehåll –Kunskap om sjukdom –Kunskap om behandling –Tecken på försämring/återfall i sjukdom –Familjens/Anhörigas roll

56 Effekter Enbart patientutbildning –Inga effekter på återfall eller symtom Patient och anhörigutbildning –Minskar risk för återfall –Minskar symtom hos patienten Enbart anhörigutbildning –tycks minska risk för återfall

57 Psykoedukativa insatser – Illness management and recovery-modellen (IMR- modellen) Innehåll Psykopedagogisk metod syftar till att öka personens kunskap om sin sjukdom, dess behandling och dess konsekvenser för livssituationen Innehåller även kognitiva beteendetekniker

58 Effekter psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen tycks: ge personen ökade kunskaper om sin sjukdom och större möjlighet att nå personliga mål för återhämtning psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen som tillägg till boendestöd tycks: förbättra personens vardagliga hantering av sjukdomen och förbättra livskvaliteten samt minska symtom

59 Preliminära rekommendationer: Psykopedagogiska insatser Hälso- och sjukvården bör erbjuda: - gemensam utbildning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och deras anhöriga (prioritet 1) - utbildning till anhöriga till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd där gemensam utbildning tillsammans med personen inte är möjlig (prioritet 3) - psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen (sjukdomsåterhämtning) till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 4).

60 Kognitiv träning Integrerad psykologisk terapi Innehåll –manualbaserat program med kognitiv beteende- terapeutisk grund –integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial inriktning

61 Effekter ger positiva effekter på psykosocial funktion, symtom och kognition

62 Preliminära rekommendationer: Kognitiv träning Hälso- och sjukvården bör erbjuda: - integrerad psykologisk terapi (IPT) till personer med schizofreni- eller schizofreniliknande tillstånd som har kvarvarande psykossymtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter (prioritet 1). (IPT = manualbaserat program med kognitiv beteendeterapeutisk grund, som integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial inriktning).

63 Social färdighetsträning syftar till att.. Förbättra sociala färdigheter Minska återfallsrisk Bli mer kunnig om egna reaktioner Minska kvarstående symptom Förbättra compliance/samarbete med vården Exempel på moduler: Hantera medicinering Förebygga/identifiera återfall Hantera/kontrollera symptom Vardagliga samtal med andra Konfliktlösning Missbruksfrågor ” Ett självständigt liv” Robert P Liberman

64 Effekter Sociala färdigheter förbättras Färdigheter kan vidmakthållas (dock få långa uppföljningar) Social funktion förbättras Färre symtom (negativa symtom) Minskad risk för återfall

65 Preliminära rekommendationer: Social färdighetsträning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör - erbjuda social färdighetsträning enligt ESL-modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har en nedsatt funktion i olika sociala färdigheter (prioritet 2).

66 Inflytande och delaktighet En modell finns beskriven och studerad: Shared decision making Innehåll –hjälper patienterna/brukarna att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa –förmedlar information om alternativ –tydliggör patienternas/brukarnas preferenser

67 Effekter Metoden tycks medföra att personen blir mer delaktig i beslut om sin egen behandling Personens kunskap om sin sjukdom och dess behandling tycks öka

68 Preliminära rekommendationer: Inflytande och delaktighet Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör - erbjuda metoden shared decision making till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd när vård- och stödinsatser planeras (prioritet 4).

69 Övrigt Synpunkter senast den 31 augusti till Socialstyrelsen: Samtycke till att upprätta lista med E-postadresser för utskick av presentationer och nyhetsbrev

70 TACK!

71 Indikatorer Resultatindikatorer - Överdödlighet för patienter med schizofrenidiagnos (patientregister och dödsorsaksregister) - Återintagningar i psykiatrisk slutenvård av patienter med schizofrenidiagnos (patientregister) - Långsiktig boendelösning för personer med psykisk funktionsnedsättning (utvecklingsindikator) - Hemlöshet hos personer med psykisk funktionsnedsättning (utvecklingsindikator) Indikatorer som speglar de rekommenderade insatserna - Tillgång till respektive rekommenderad insats inom psykiatrin och socialtjänsten – mäts genom återkommande enkäter till landsting och kommun

72 Indikatorer, forts. Indikatorer som speglar mer generella förutsättningar för god kvalitet, samt generella aspekter på god kvalitet i vård- och stödprocessen - T. ex. överenskommelser om samverkan på verksamhets- och individnivå - Uppföljningssystem för insatser på individnivå - Årlig uppföljning av insatser för personer med schizofreni med stöd av etablerade instrument för bedömning/ uppföljning - Etablerade former för brukares och anhörigas delaktighet i verksamhetsutvecklingen Brukar- och anhörigupplevd kvalitet - Brukar- och anhörigföreningarnas upplevelse av delaktighet i verksamhetsutvecklingen (utvecklingsindikator)

73 Prioriteringsgrupp Lena Flyckt, ordförande, docent, Psykiatri Nordöst, Danderyd Lotta Persson, vice ordf., socialchef, Botkyrka kommun Marie Jureén-Bennedich, psykolog, rehabteamet, Södertälje Ulrika Beijerholm, dr med vet, arbetsterapeut, Lunds universitet Mikael Nilsson, avdelningschef psykiatriska kliniken, Varberg Henrik Gregermark, enhetschef, Psykiatri Nordöst, Stockholm Pia Rydell, överläkare, psykiatri, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg Johan Lindström, områdeschef, Eskilstuna kommun Eva Jonsson, t.f. avdelningschef, socialförvaltningen, Falkenberg Nils Varg, chef för boende inom Karlskoga kommun Ingela Lagerskog, verksamhetschef, Luleå kommun Christina Gustafsson, resultatområdeschef, Södertälje kommun

74 Expertgrupp - vetenskapligt underlag Mikael Sandlund, docent psykiatri,Umeå universitet, ordf Lars Hansson, professor, Inst. för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, ordförande Agneta Öjehagen, professor, socionom, psykiatri Lunds universitet Bengt-Åke Armelius, professor, psykologi Umeå universitet Eva Lindström, docent, Rättspykiatriska kliniken, Malmö Lennart Jansson, (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete t. o. m. 2009), Socialstyrelsen Carina Gustafsson, (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete t. o. m. 2009), Socialstyrelsen Karin Tengvald, projektledare t. o. m. februari 2009, Socialstyrelsen

75 Ekonomisk expertgrupp Lars Bernfort, CMT, Linköpings universitet Karin Mossler, Socialstyrelsen Matilda Hansson, Socialstyrelsen Åsa Wikberg, Socialstyrelsen

76 Indikatorexpertgrupp Marianne Björklund, delprojektledare, Socialstyrelsen Carina Gustafsson, projektledare för NR, Socialstyrelsen Lena Steinholtz-Ekecrantz, Socialstyrelsen Birgitta Lindelius, Socialstyrelsen Mattias Agestam, överläkare, Norra Stockholms psykiatri, Stockholms läns sjukvårdsområde Ulla-Karin Schön, Sveriges Kommuner och Landsting Jonas Eberhard, MD och PhD, psykiater, Lunds universitetssjukhus Leena Kuusipalo, verksamhetschef, Socialpsykiatriska enheten, Socialförvaltningen, Botkyrka kommun Lennart Lundin, leg. psykolog, sektionschef, Kompetenscentrum för Schizofreni vid Psykossektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Majka Stenberg, ordförande i Socialpsykiatriskt forum samt projektledare för personliga ombud, Länsstyrelsen i Stockholms län Ann Tjernberg, utvecklare, Västmanlands kommuner och Landsting


Ladda ner ppt "Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen."

Liknande presentationer


Google-annonser