Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Introduktion etik Elin Palm Filosofienheten, KTH.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Introduktion etik Elin Palm Filosofienheten, KTH."— Presentationens avskrift:

1 Introduktion etik Elin Palm Filosofienheten, KTH

2 Upplägg och examination 10 föreläsningar 4 seminarier – seminarieuppgifter. Examination: Uppsats Uppsatsseminarium 24/2, inlämning 11/3. Tenta 11/3 kl

3 Examination och betyg Kursen omfattar 7.5 poäng, fördelade på: Närvaro (1.5p), Skriftlig tentamen (3p), Uppsats (3p). På kursen som helhet utdelas betygen: A, B, C, D, E, FX, F Deltagande (DEL; 1p) För att bli godkänd på detta moment måste studenten aktiv delta i de fyra seminarierna. Detta inbegriper att lämna in skriftliga svar på ca1 sida på instuderingsfrågorna. För komplettering - kontakta läraren. Skriftlig tentamen (TEN1; 2p) äger rum den 11/3 och bedöms med något av betygen: A, B, C, D, E, FX, F. Ingen förhandsanmälan krävs. Omskrivning äger rum efter enskild överenskommelse med kursansvarig. Uppsats (INL1; 2p) Uppsatsen skall vara kort (ca 4-6 sidor), men välskriven. Ämne väljs i samråd med läraren. Uppsatsen bedöms med något av betygen A, B, C, D, E, FX, F Uppsatsen ska vara läraren till handa senast 11/3.

4 Litteratur och kursinformation Litteratur: Sven Ove Hansson: Kompendium Teknik och etik, Torbjörn Tännsjö: Grundbok i normativ etik, Thales, Kursinfo: Ansvarig lärare: Elin Palm,

5 Vad betyder Etik & Moral? Etik – grek. ethos = Sedvänja, sed, bruk, dvs. principer för social samlevnad Etik – grek. ethikos går något djupare = Något som har med en människas karaktär att göra Moral – latin mores = Seder, översättning av ’ethos’ men i plural form

6 Etik & moral som 2 nivåer: Nivå 1. "Moral" – uppfattningar om rätt & fel som styr vårt sätt att agera/välja handlingar (moralisk praxis). Nivå 2. Etik – reflektion över moral- uppfattningar och moralisk praxis. En uppsättning regler för uppträdande och förhållningssätt. En ’vetenskap’ om moralen.

7 Tre typer av etik 1) tillämpad etik 2) metaetik 3) normativ etik

8 Den tillämpade etiken Syftar till att, mha normativ etisk teori, lösa praktiska problem - att ur etiska principer och fakta om ett specifikt fall dra en slutsats om vad som är det rätta att göra. Ofta av gränsdragningskaraktär: Hur skall gränser dras och på vilka moraliska grunder? Fördelar och nackdelar med ny teknik. Fördelar för vem, nackdelar för vem?

9 Metaetik Ex. på metaetiska frågor är frågor om etiska utsagors sanningsvärde. Kan utsagor som: "man bör inte ljuga" och "man bör inte stjäla” vara objektivt sanna? Om så: Var kommer denna sanning ifrån? Några menar att etiska sanningar är sociala konstruktioner (över generationer). Andra att de är givna till människan (ex. kristen etik).

10 Metaetik Ontologi (metafysik): Vad är moraliska värden för något? Finns de oberoende av oss eller är de skapade av oss? Epistemologi: (kunskapsteori): Hur kan vi veta vad som är rätt/fel? Kan vi veta det? Semantik: Vad innebär det att säga att något är rätt/fel?

11 Metaetik Försöker bedöma sanningshalten i etiska påståenden och förklara vad värden är. Diskuterar om de etiska värdena i någon mening är objektiva eller om de enbart är uttryck för känslor. a) relativism b) objektivism

12 Normativ etik fokuserar på vad som är den riktiga moraliska utgångspunkten. rymmer frågor som ”vad är det goda/rätta?", "hur bör man handla?". försöker formulera och ge grunden för principer moraliskt handlande och besvara "Är man förpliktigad att bidra till minskad miljöförstöring ?", "Är abort/genterapi/kloning moraliskt försvarbart?”

13 Den normativa etiken kan i sin tur delas upp i tre huvudgrupper 1) teleologiska /konsekventialistiska 2) deontologiska/plikt/rättighetsetiska 3) dygdetiska

14 Olika etiska teorier - olika betoningar på 1) motiven för ett bestämt handlande – sinnelagsetik 2) det handlande subjektet - dygdetik, ansvarsetik 3) situationsförståelse - situationsetik 4) handlingen, typer av handlingar samt principer för handlingar - plikt-, rättighets- och kontraktsetik 5) handlingens konsekvenser och nytta -konsekvensetik, utilitarism

15 Pliktetik Deontolgi Utgångspunkten i moralen är vissa (på olika sätt grundade) otvivelaktiga regler - plikter. Vissa handlingar utgör plikter (deras motsats är förbjudna), andra handlingar är tillåtna (det är rätt att utföra dem och att avstå från att utföra dem). Plikter är kategoriska d.v.s inte villkorade på något vis. Förgrundsfigur: Immanuel Kant

16 Plikter är kategoriska Moraliska plikter är kategoriska, de är nödvändiga, inte villkorade på eller beroende av andra målsättningar eller omständigheter. Ex. Ljug inte om du vill bli omtyckt (Villkorat). Ex. Ljug inte! (Kategoriskt) Vi har inte plikter för att vi vill uppnå något annat utan plikterna föreligger oavsett vad vi vill eller önskar.

17 Vad gör något till en plikt? Kant: plikter följer ur det Kategoriska imperativet. Handla bara enligt den maxim som är sådan att du samtidigt kan vilja att den skulle bli allmän lag. Maximer (handlingsregler) ska kunna universaliseras, dvs man ska kunna tänka sig att alla agerar likadant i samma situation. - Men hur preciseras vad som är samma situation? Ur det kategoriska imperativet följer absoluta plikter.

18 Kants kategoriska imperativ Immanuel Kant – Handla så att din handling kan upphöjas till allmän lag. Behandla alltid andra människor som mål i sig aldrig som medel. Det viktiga är universaliserbarhet - det finns eviga principer som det alltid är fel att bryta mot oavsett konsekvenserna därav.

19 Är plikter absoluta? Plikter anses ofta vara absoluta, utan undantag. Är detta hållbart? Hur skall man göra när två plikter kommer i konflikt? - Ross: prima facie-plikter (vid första påseende plikter) och kvarstående plikter (all things considered). - Williams: bortprioriterade prima facie-plikter övergår i restplikter. Moraliska dilemman – omöjligt att fullgöra sina moraliska skyldigheter? Eller implicerar bör kan?

20 Typer av plikter Prima facie-plikt Plikt vid första påseendet Kvarstående plikt Den plikt man har när allt är inräknat Restplikt Plikt att ersätta när annan plikt har övertrumfat

21 Utilitarism ”Det gäller att beräkna konsekvenserna av sina handlingar och agera så att man maximerar det positiva utfallet”. Bentham Den dominerande formen av akademisk moralfilosofi Strikt opersonlig (allas intressen)

22 En generell definition En X är rätt omm det inte finns något alternativ till X som medöfr ett större överskott av Y över Z. X = handlingar eller regelsystem Y = lycka eller preferenstillfredställelse Z = lidande eller preferensfrustration

23 Utilitarism Majoritetens lycka, nytta, välbefinnande skall maximeras. (1) Konsekventialism – konsekvenserna är det centrala (2) Värdeteori – nyttan är det eftersträvansvärda

24 1. Konsekventialism Det enda som räknas är konsekvenser Det spelar ingen roll vilken typ av handling som utförs t ex mord eller livräddning. Därmed spelar det inte heller motiven någon roll. Men, konsekvenser av vad?

25 Handlingsutilitarism En handling är plikt omm utförandet av den skulle ha minst lika bra konsekvenser som någon alternativ handling. Men vissa handlingar är kanske för otäcka för att utföras.

26 Regelutilitarism En handling X är plikt omm den påbjuds av ett regelsystem S sådant att allmän efterlevnad av S skulle ha minst lika bra konsekvenser som allmän efterlevnad av något alternativt regelsystem. Men detta kollapsar lätt i handlingsutilitarism.

27 Hedonism Y är gott omm Y är eftersträvansvärt för sin egen skull. Bara lycka är eftersträvansvärt för sin egen skull. Alltså, bara lycka är gott (pleasure – lust – känslor som man gillar att uppleva). Problem: lyckomaskinen.

28 Preferensutilitarism Löser lyckomaskinsproblemet Lättare att mäta Oövertänkta preferenser ett problem (en bägare med gift) Men, vems preferenser är det?

29 Etiska teorier med fokus på agenten - sinnelagsetiska teorier, och dygdetiska teorier -det moraliska värdet av en handling beror på agentens motiv för handlingen. Ex. Fd. Biskopen Martin Lönnebos motto: ”Gör det lilla som du kan och med glädje”.

30 Dygdetiken Fokus på hur individen som handlar bör vara, på hennes karaktärsdrag. En dygdig person motiveras av att handla av att det vore ”rättvist”, ”ärligt”, ”generöst” etc. Dygder är karaktärsdrag, något man kan lära sig: ex mod, givmildhet, vänskaplighet. Personliga egenskaper/personlighetsdrag är medfödda, ex skönhet, styrka, karisma. Förgrundsfigur: Aristoteles.

31 Centrala delar hos dygdetiken Dygderna kan inte reduceras till en. Dygderna är objektivt goda – har inget att göra med våra behov eller önskningar. Vissa intrinsikala värden är agent-relativa – vänskap och familjeband. Moral handlar inte om att maximera ett värde.

32 Dygdetik frågar hurudan människa man är och vill vara, dvs. handlar om vilka karaktärsegenskaper som kännetecknar en god människa. Fokus på att utveckla dygder, goda karaktärsegenskaper (dessa kan förvärvas = dynamisk människosyn) Att agera riktigt är viktigt men sekundärt, följer av att man utvecklat en god karaktär. Att vara dygdig är värdefullt i sig självt, inte ett medel för att uppnå något annat. Aristoteles: dygden är den gyllene medelvägen mellan två extremer.

33 Summering Utilitarismen: vi bör maximera nyttan Pliktetiken: vissa handlingar är förbjudna, andra plikter Utilitarismen fokuserar på konsekvenser (även indirekta), pliktetiken på avsikter och motiv. Utilitarismen klumpar ihop nytta för alla, pliktetiken ser varje individ för sig. Dygdetiken: vi bör utveckla goda egenskaper och agera som goda människor skulle gjort.


Ladda ner ppt "Introduktion etik Elin Palm Filosofienheten, KTH."

Liknande presentationer


Google-annonser