Ungas väg till vuxenhet i ett föränderligt samhälle

En presentation över ämnet: "Ungas väg till vuxenhet i ett föränderligt samhälle"— Presentationens avskrift:

1 Ungas väg till vuxenhet i ett föränderligt samhälle
Något - Någon

2 Ungdomstidens uppgifter
Kompetens och kunskap Genom…skola, utbildning och andra slags lärande aktiviteter (CV-samhället) Ett komplext samhälle förutsätter kompetenta individer. Livslångt lärande Arbetslivet (variabelt) Samhället (globalt och mångkulturellt, resande etc.) Emotionell mognad Genom att växa upp i en emotionellt stabil miljö med relevanta och stabila ’signifikanta andra’ och dito ’referensgrupper’ (Goffman 1972) Att klara av att bryta med föräldragenerationen och stå som modell och grund för en egen familj

3 Individ, grupp, kollektiv, egenskaper
Barn, barnen, barndom, barnslighet Ung, ungdomar, ungdomen, ungdomlighet Deskriptivt Värderande Biologi, javisst men hela tiden inom ramen för det föränderliga sociala och kulturella Normer och värderingar: barndomens födelse under 1500-talet, unga som hittar på rackartyg, etc. Politik, lagstiftning: ungdomslagar, ungdomspolitik, Barnkonvention Sociala praktiker: institutionalisering av barndoms- och ungdomstid Ålderssegregerat samhälle. Stora delar av befolkningen förhindras delta i det på lika villkor som de vilka är äldre än 18 år. Kulturella preferenser: eftersträvansvärda egenskaper eller förkastningsvärda egenskaper Barnslig – ungdomlig Timing av biologisk utveckling i relation till sociala/kulturella preferenser Värdering: lillgammal, barnslig, omogen Biologisk mogenhet – social mogenhet: RISKBETEENDE ? Beroende visavi frihet (föräldrar, offentliga och privata institutioner etc.)

4 Generationer visavi livsfaser
Nature and Nuture Nature: biologi/fysiologi – utvecklingsstadier Nuture: fostran/socialisation - samhällets hantering av biologin/fysiologi, antagna utvecklingsstadier och förhållningssätt till dem. Being and becomming Being: för sig själv (individen och gruppen) Becomming: i tillblivelse, transition, övergång… inget bestående (ngt. man passerar) Struktur, kultur och aktör Passivt accepterande av färdiga modeller för vuxenblivandet (marknad och stat) Default individualization (Côte) - konformitet Aktivt kulturskapande – aktivt/strategiskt förhållningssätt till struktur/regler Developmental individualization (Côte) - nyordning Generationer visavi livsfaser Olikhet genom skilda förutsättningar Likhet genom utmaningar och förväntan (social interaktion, man är den man blir sedd att vara som)

5 Generation Mannheim, Karl (1952[1928], 1943) Människor som föds vid ungefär samma tidpunkt och upplever likartade samhälleliga förutsättningar under sin barn/ungdomstid kommer att likartade värderingar och beteenden t.ex. krigsgenerationer, Generation X, ’moklofs’, materialister/ postmaterialister (Wyn, Woodman 2006, Haavio-Mannila et al. 1996, Inglehart 1977) Karghet eller överflöd – basala förutsättningar Grundläggande för vilka prioriteringar som görs av skilda ålderskohorter (eller avgränsade generationer). Vad är viktig, arbete eller fritid – kollektiv eller individen? Värderingar följer med individen genom hela livet (Fürth, 2002/3), berör således inte enbart ungdomar utan också vuxna och pensionärer Vilken musik kommer ni att lyssna till på ålderdomshemmet?

6 Signifikanta händelser under ungdomstiden Utbildnings- system
Födelseår Ungdoms- tid Signifikanta händelser under ungdomstiden Utbildnings- system Arbetsmarknad Omvärldskon- takter / globalisering 1925–1930 1939–1945 Världskrig ”Krigsgeneration” Selektivt: Real/folkskola. Massarbetslöshet. Kris och AK- arbeten. Konsolidering av nationalstaten. 1945–1950 1959–1965 Ekonomisk tillväxt, välfärdsstat ”Folkhems- generation” Utbildningsreform er: gymnasium och högskola. Arbetskraftsinvandr ing. Kvinnor till offentlig sektor. Internationaliser ing. Kalla kriget. 1975–1980 1989–1995 Ekonomisk kris. Massarbetslöshet ”Krisgeneration” Lgy Ämnesbetyg. Expansion av högskola. Recession. Lågkvalificerade arbeten minskar i antal. Globalt ekonomiskt beroende. 1985–1990 1999–2005 Ekonomisk tillväxt, privatisering ”Tillväxtsgeneration” Lgy Kursbetyg. Friskolor procent till högskola. Polariserad arbetskraft: hög- och lågutbildade. Outsorcing. Nätverks- samhälle. Effekter av EU.

7 Olika förutsättningar

8 Status passage A rite of passage is that series of instructions, ceremonies, and ordeals by which those already in a special status initiate neophytes into their charmed circle, by which men turn boys into fellow men, fit to be their own companions and successors (Becker et.al. 1961, s.4) Formell: juridik/ålder (12 år, 15 år, 16 år, 18 år, 20 år, 25 år etc…) Informell: när andra uppfattar att man kan ta ansvar och betraktar individen som likvärdig: t.ex. lärling/novis – gesäll – mästare/mentor. Nyckelövergångar: av samhället/sociala sammanhang sanktionerade ”markörer” för vuxenblivandet (i) sluta skolan, (ii) varaktigt arbete (iii) flytta hemifrån, (iv) bilda egen familj (Hurrelman 1989, George 1993) Standardisering genom att vuxenblivandet är strukturerat genom skolan och utbildningssystemets försorg (Buchmann 1989). Alla gör samma resa… Korta och långa transitioner (short track, long track – klassbundet) Komplext genom media och många olika slags referensgrupper/identiteter.

9 Identitet/självet en process alla genomgår oavsett tid och rum
Identitetskriser knutet till plasticitet, life careers Ständigt (om)skapa sin identitet, sitt jag och sina mål en successiv tillblivelseprocess i ett socialt och kulturellt rum Livsstilslaborering gm. subkulturer en eller flera övergångsrit(er) Skola, arbete, flyttande, förhållanden, egen familj… rationalisering från föräldrars erfarenhet om Vad jag är (Något)  ungas sökande efter Vem jag är (Någon) genom anpassning till yttre omständigheter) Yttre gestaltning genom media och populärkultur – åldersadekvata markörer tillskriven (som gruppassociation) eller förvärvad identitet en generationsspecifik process unik för dagens barn/ungdomar (som särskiljer sig från gårdagens…) A. Barn/unga idag jämfört med förr. B. Barn/unga idag jämfört med föräldrar idag.

10 Identitetsutveckling
Biologi (medicin – psykiatri) Utifrån kroppens utveckling: Pubertet, vuxendom, ålderdom Att hantera åldrandet Kropp och psyke i ett sammanhang Psykologi (psykologi – psykiatri – utbildningsvetenskap) Psykisk utveckling kopplad till fysiologisk utveckling barndom pubertet (adolescens), åldrandets fysiologi Social (samhällsvetenskap – humaniora – utbildningsvetenskap) Samhällsfaktorer påverkar identitetsutvecklingen Villkor och möjligheter (media, utbildning, vänner, familj, släkter, religion, politik, ekonomi, ritualer, konfrontationer, generationer). Skilda barndomar i relation till klass, kön, etnicitet etc. ev. funktionshinder, var man bor etc.

11 - tre generationer

12

13 Traditionellt samhälle:
Lokala sammanhang (byn – municipalsamhället) Självförsörjande (lokal arbetsmarknad) Migration: arbete (religiositet) Demokrati: sociala skillnader ”av börd”, Kollektiv: förenade av likhet Trögrörligt och ”trygg” reproduktion Utbildning: folkskola - real (selektiv) Ungdom: lydnad – plikt. Gerontokrati. Både ansvar och underkastelse. Vuxenhet: attraktion Generation/genus: tydligt patriarkat – mellankrigsgeneration … Media: tidningar/kristallmottagare Funktionshinder: Halta och lytta, original, Delaktighet men synlighet (stigmatiserande) Världen Nationen Byn

14 Bilder av omvärlden… Sven Hedin Skolplanscher Kungar och krig
Barbarer och Från Pol till Pol Skolplanscher Det heliga landet Naturen Kungar och krig Rommel/Montgomery Finska vinterkriget OMVÄRLDEN: EN OSÄKER PLATS

15

16 Modernt samhälle Nationellt sammanhang: Sverige, Norden, Europa…
Välfärdsstaten: Uppbyggnad och expansion. Migration: Arbete och utbildning Demokrati: ”av börd”  ”förvärvade egenskaper” Kollektiv: Social mobilitet av ”sakskäl” – karriär för alla (?) Bekämpa orättvisor… Utbildning: grundskola – gymnasium Ungdom: uppror – något eget. Linjär process. Vuxenhet: det man inte vill (men det man blev…) Generation/genus: ”dolt” patriarkat. Baby Boomer + Generation X Media: TV – kassettbandspelare – VHS (fildelning!!!) Funktionshinder: handikappade – Fysiskt: hjälpmedel, rehab, etc. Psykiskt: institutionsvård, medicinering… Världen Nationen Byn

17 Bilder av omvärlden Välfärdssamhället Väst/Öst Studier för alla
Sällskapsresor Television

18 Omvärlden Tillväxt… Möjligheter… Politik… Kommersialism Livsstil…
Rekreation… BORTA BRA, MEN HEMMA BÄST

19 2000-talet

20 Senmodernt samhälle Globala möjligheter i lokala miljöer
Dolda beroenden Välfärdsstaten: nedmontering och regression Migration: Arbete, utbildning och intresse Demokrati: förvärvade egenskaper  intressebaserad orientering (deltagandet minskar…) Individualitet: envar sin egen lyckas smed Utbildning: förskola – grundskola – gymnasium - universitet Ungdom: ökad press – något unikt och eget, Vuxenhet: ointressant? Generation/genus: uppbrott? återgång? Generation Y, MeWe Media: MP3, Ipod, Iphone, appar, HD, MSN, FaceBook…, Funktionshinder: integration gm. Delaktighet (likaOlika) – Samhall, Paralympics etc. Världen Nationen Byn

21 Bilder av omvärlden Globalt Lokalt

22 Något  Någon Perspektivförskjutning Lokalt  Nationellt  Globalt
Oss  Jag  Vi Arbete  Utbildning  Erfarenhet Likhet  Pluralism  Fundamentalism Styrning  Frihet  Osäkerhet Styrd  Förhandlingsbar  Föränderlig Något  Någon 1800 talet talet talet