Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

En presentation över ämnet: "Kunskap och bedömning för utveckling och lärande"— Presentationens avskrift:

1 Kunskap och bedömning för utveckling och lärande
Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun

2 Kunskap och bedömning ”Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan aktualiserar behovet av en utvecklad debatt rörande likvärdig bedömning av elevers resultat. Vi har under föregående läsår fördjupat ledarskapets kunskaper i ämnet och nu behöver vi föra den vidare till pedagogerna. Uppdraget handlar om att hitta former för denna process samt stödja den” VEP, Luleå kommun, 2007

3 Kunskap och bedömning Ett förvaltningsövergripande uppdrag
2007/2008, 2008/2009, 2009/2010, 2010/2011 1 – 19-årsperspektiv Förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola Pedagoger och rektorer Verksamhetschefer Utvecklingsenhet Nulägesanalys Behovsinventering Projektplan Förankring

4 Projektets syfte ”Att öka pedagogers och skolledares kunskaper i kunskap och bedömning genom att stödja skolutveckling i en lärande organisation”

5 Projektets mål Att utveckla en likvärdig bedömning
Att stärka rektor som pedagogisk ledare Att förbättra resultaten i verksamheten Att möta kommande politiskt beslutade förändringar

6 Arenor för rektorer Ledardagar Rektorskonferenser Handledning
Lärande samtal Lokala utvecklingsarbeten Förskolerektorsnätverk

7 För alla pedagoger och rektorer
Föreläsningar Lärande seminarier Lokala utvecklingsarbeten

8 För pedagoger i åk 7 – 9 och gy
Ämnesnätverk – 54 stycken Nätverksträffar – 2 ggr/termin – 3 år Lokala utvecklingsarbeten

9 Ämnesnätverk, åk 7 – 9 och gy
Processledarutbildning Handledning Studiehandledning Checklista Stödmaterial

10 Fördjupningsseminarier
Ett urval: Vad har betyg med lärande att göra? När språket inte gör tanken rättvisa – att bedöma flerspråkiga barns kunskapsutveckling Att bedöma och betygssätta ”elever i behov av särskilt stöd” – pysparagrafen Betygssättning som myndighetsutövning Varför allt detta skrivande? Hur förhåller sig läroplaner, kursplaner, LPP, IUP och skriftliga omdömen till varandra? Utvecklingssamtal – hur ger man feed forward och inte bara feed back?

11 Särskilda satsningar F – åk 6-skolor – efterfrågan, behov
Särskilt utvalda skolor – efterfrågan, behov Särskolan Gymnasiet – projektarbeten Föräldramöten

12 Föreläsare Ett urval: Annika Zetterström Mats Ekholm Leif Strandberg
Christian Lundahl Gudrun Ericsson Staffan Sjöberg Christina Monthan Åsa Gardelli Anna Wikström Gunnar Jonsson Ulrika Bergmark Eva Alerby

13 Innehåll Kunskapssyn – värdegrund – elevinflytande Kursplaneanalys
Ämnesdidaktik Lokal pedagogisk planering Utvecklingssamtal IUP med skriftliga omdömen Åtgärdsprogram – barn och elever i behov av särskilt stöd Betyg och bedömning Formativ och summativ bedömning Bedömning av projektarbeten Skollagen – Lpfö - Lgr 11 – Gy 11

14 Identifierade utvecklingsområden
Skapa struktur och organisation Avsätta tid och skapa mötesplatser Ge nödvändiga förutsättningar för arbetet Stöd i processerna Utveckla befintliga nätverk Skapa nya nätverk utifrån identifierade behov Tydliggöra rektors roll Tydliggöra uppdrag och roller för processledare, nyckelpersoner, piloter, kontaktlärare Tydlig projektledning Utvärdering processledare och rektorer

15 ”Kunskap och bedömning som kompetensutvecklingsprojekt – en sammanfattande analys av en pågående process” Henrik Roman Fil. Dr. Pedagogiska institutionen Uppsala universitet

16 Analys – projektets mål
Att utveckla en likvärdig bedömning Att stärka rektor som pedagogisk ledare Att förbättra resultaten i verksamheten Att möta kommande politiskt beslutade förändringar

17 Analys – projektets syfte
Det innehållsliga syftet: att vidga insikterna om bedömning och lärande i allmänhet och likvärdig bedömning i synnerhet. Processyftet: att utveckla det pedagogiska samarbetet (kring bedömning och lärande) inom och mellan skolorna och mellan skolledare och pedagoger.

18 Att utveckla en likvärdig bedömning
”Strävan har uppenbarligen varit att öppna för en vidare och mer problematiserande diskussion kring både bedömning och likvärdighet, underbyggd av rön från aktuell forskning” ”Redan från projektstarten syns en övergripande ambition att på olika sätt åskådliggöra bedömning som praktik, genom belysande exempel. I föreläsningar, i studiehandledningar och i nätverken har de konkreta exemplen ofta stått i förgrunden, avpassade till de olika verksamheterna och ämnena” ”Nu har projektdeltagarna under ett par år stött och blött flera olika aspekter av bedömning allt från formativ bedömning för lärande och bedömning av elever med olika behov av särskilt stöd till rättvis betygssättning och provrättning) men har i det arbetet i ganska hög grad kunnat välja vad de velat arbeta mest med”

19 Att stärka rektor som pedagogisk ledare
”Projektet har enligt min uppfattning relativt tydligt arbetat mot målet att stärka skolledarna som pedagogiska ledare. Och även om inte alla skolledare så att säga är med på tåget, så torde ändå det faktum att inte bara pedagogerna utan också skolledarna kompetensutvecklats bidra till en generellt ökad medvetenhet bland skolledarna om deras pedagogiska uppdrag. En sådan överspridningseffekt kan mycket väl ha blivit följden av att projektet genomförts i så stor skala”

20 Att förbättra resultaten i verksamheten
”Genom projektet har pedagogerna och skolledarna förhoppningsvis utvecklat sina kunskaper om kunskapsbedömning i allmänhet och likvärdig bedömning i synnerhet och fått stöd att sätta sig in i de nya skolreformerna. Detta borde i sin tur leda till att projektdeltagarna mer medvetet arbetar med kunskap och bedömning på ett sätt som höjer kvaliteten i skolverksamheten och gynnar elevernas lärande och skolprestationer”

21 Att möta kommande, politiskt beslutade förändringar
”I den mån de första projektåren bidragit till att fördjupa projektdeltagarnas insikter om hur skola och förskola ser och hanterar kunskap och bedömning så torde de insikterna nu vara till hjälp i mötet med de kommande förändringarna” ”Luleåprojektets upplägg (både innehållet och igångsättandet av arbetsgrupper) borde ge goda förutsättningar för kommunens skolor att på ett självständigt och konstruktivt sätt möta de nya reformerna” ”Luleåprojektet kan följaktligen visa sig vara en framgångsrik strategi för att proaktivt möta förändringarna, både på kommunal och lokal nivå”

22 Uppföljning - processledare och rektorer
”Vad anser du/ni att du/ni behöver stöd med under den fortsatta implementeringen av de nya styrdokumenten?” februari 2011

23 Efterfrågat innehåll Skollagen Kapitel 1-2 i läroplanen
Skolans värdegrund och kunskapssyn Kursplaner/ämnesplaner - syfte, centralt innehåll Kursplaner/ämnesplaner – kunskapskrav Planering av undervisning Ämnesdidaktik Dokumentation – IUP, skriftliga omdömen Uppföljning, utvärdering Bedömning för lärande – formativ bedömning Nytt betygssystem och ny betygsskala Betygssättning i årskurs 6 Bedömning i särskolan

24 Efterfrågade möteplatser
Arbete på den egna förskolan/skolan/programmet Arbete i rektorsområdet/rektorsteamet Arbete i kommunen Seminarier Föreläsningar Seminarier/workshops Lärande samtal/handledning Ämnesnätverk – låg/mellan Ämnesnätverk och gymnasiet Ämnesnätverk – över kommungränsen

25 ”Kunskap och bedömning”/ ”Implementering av de nya styrdokumenten”
Långsiktigt, systematiskt, målmedvetet Lå 2011/2012 Lå 2012/2013 Lå 2013/2014 Struktur och organisation Projektbeskrivning/projektplan Styrgrupp, projektledning, referensgrupper

26 Föreläsningar för lärare och rektorer
Lpfö 98, Lgr 11, Gy 2011 Läroplaner, kursplaner, ämnesplaner Bedömning för lärande – formativ bedömning Bedömning i Särskolan Betyg i åk 6 Nationella prov Förskoleklass Fritids Ett systematiskt kvalitetsarbete

27 Föreläsningar för lärare och rektorer
Värdegrund Entreprenöriellt lärande Estetiska lärprocesser Hållbar utveckling Ungdomskultur Sociala medier

28 Seminarieserier för rektorer
Ett systematiskt kvalitetsarbete Mål och målformuleringar Uppföljning och utvärdering Analysarbete

29 Seminarier/workshops
För processledare, nyckelpersoner och förskolechefer/rektorer Skapa nödvändiga förutsättningar för deltagande Använda Skolverkets stödmaterial Utgå från behov och efterfrågan Arbeta med att tolka styrdokumenten planera för undervisning följa upp och utvärdera sitt eget arbete dokumentera bedöma för lärande – formativ bedömning bedöma elevernas kunskapsutveckling

30 Ämnesnätverk Tydliggöra rektors roll och uppdrag
Ett större fokus på processerna på den enskilda skolan Skapa nödvändiga förutsättningar för alla lärares deltagande Ge processledarna nödvändiga förutsättningar för genomförande av uppdraget Ämnesnätverk för fskklass – åk 6

31 Arbete på flera nivåer Skolverket LTU/RUC
Barn- och utbildningsförvaltning Rektorsområde/storteam/rektorsteam Förskolan/skolan/gymnasieprogrammet

32 ”En pikant aspekt av Luleåprojektet är att man gör en kommunal satsning som syftar till lokal utveckling för att kunna möta nya statliga riktlinjer” Henrik Roman