Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Åtgärder på gårdsnivå Anna Hagerberg Jordbruksverket.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Åtgärder på gårdsnivå Anna Hagerberg Jordbruksverket."— Presentationens avskrift:

1 Åtgärder på gårdsnivå Anna Hagerberg Jordbruksverket

2 Jordbrukets klimatpåverkan – lite repetition Metan - djurhållning Lustgas - kväve Kol i mark Koldioxid från fossil energi Utsläpp från tillverkning inköpta varor Efter bild Maria Berglund, HS Halland

3 Vad är en åtgärd?!

4 Vad är en åtgärd, egentligen?! 1. Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred” för? Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka! 2. Minska utsläppen per enhet produkt! En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthusgasutsläppen från gården och gårdens produkter Vad är egentligen en åtgärd?

5 Varför ”livscykeltänk” i klimatfrågor? Klimatpåverkan Globalt miljöproblem Det som sker utanför gården har stor påverkan Utsläppen flyttas om produktionen ändras Relevant se till mängden produkter -Viss skillnad mot hur vi jobbat tidigare med miljöfrågor -Det viktiga är att ni börjar förstå principerna, inte att ni ska kunna göra LCA själva! Övergödning Lokalt/regionalt miljöproblem Det som sker på gården har stor påverkan Hektaret/arealen har stor betydelse

6 Råvara Processning Användning Avfalls- hantering ”Vaggan” ”Graven ” Produkterna som lämnar gården bär med sig sina ackumulerade klimatkostnader! Utgångspunkt Bild: Maria Berglund HS Halland

7 Djurhållning, stallgödsel Schematisk bild över utsläpp djurgård CO 2 N 2 O CH 4 NO 3 - N2ON2O N2ON2O CO 2 Försålda varor Insatsvaror & inköpta tjänster Växtodling NH 3 Direkta förluster Djurhållning & stallgödsel CH 4 Indirekta förluster Efter bildidé, Maria Berglund, 2012 HS Halland

8 Hög jämn produktion i förhållande till insatta resurser av kväve och energi Hur minska jordbrukets klimatpåverkan… Foto: Anna Hagerberg

9 Fyra situationer där man kan säga att en förändring även är en åtgärd:

10 1. Gårdens växthusgas- utsläpp minskar, Mängden produkter den samma

11 2. Gårdens växthusgas- utsläpp är desamma, Mängden produkter ökar

12 3. Gårdens växthusgas- utsläpp är desamma, Men även nya produkter

13 4. Gårdens växthusgas- utsläpp ökar, Men mängden produkter ökar mer

14 Det är svårt sätta siffra när: det saknas kunskap för att kvantifiera och verifiera alla effekter av en åtgärd Exempel: reducerad jordbearbetning: Dieselförbrukning  Lustgas från mark  ELLER  Mullhalt  ?? Skörd per hektar?? Totalt: +-? mängden eller typen av produkter ut ändras Exempel börjar odla ny gröda, samlar in och säljer halm Hur kvantifiera eller verifiera förändringar i klimatavtrycket?

15 Rangordna åtgärder för gården – lägg upp en strategi Exempel: Mindre lustgas från mark Åtgärderbetydelsepåverkar Högt kväveutnyttjande Gödselgiva Teknik och tidpunkt Stor Mindre N och C i mark Optimalt utnyttjande av stall- gödsel och annat org. N N och C i mark Bra markstruktur vattenhalt, N-utnyttjande, skördenivå Bra dränering vattenhalt, N-utnyttjande, skördenivå Kalkning pH (om lågt pH) Bra växtföljd marksstruktur, skördenivå, kvävegiva Minimerad jordbearbetning Vattenhalt, markpackning (på jord m. god markstruktur) Val av mineralgödselprodukt Tillverkningsprocessen Nitrifikationsinhibitor Oxidation av NH 4 +

16 Tre kategorier av åtgärder Förbättrad produktivitet och effektivitet Byte av insatsvaror och teknik Genomgripande ”systemändringar” ?? Samarbete med annat företag? Åtgärdskategorier

17 I. Förbättrad produktivitet och effektivitet  Resurseffektiv, hög och jämn produktion.  Litet spill  Fokusera på KVÄVE, energi och foder. II. Byte av insatsvaror och teknik  Insatsvaror med låg klimatpåverkan, t ex klimatmärkt BAT N- gödsel och förnybar energi, och undvik ”klimatbovar” som soja  Mer energieffektiv teknik  Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt III. Genomgripande ”systemändringar”  Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein  Produktion av biogas..kategorier av åtgärder

18 Minska klimatavtrycket för inköpta varor som kommer till gården Välj varor med minsta möjliga ”carbon footprint” Foderkoncentrat Gödselmedel Energi Minimera inköp av proteinfoderkoncentrat Maximera protein- och energiinnehåll i vallproduktion Påbörja/utöka sammarbete kring foder Minska behovet av inköpt N-gödsel förbättra kvävestrategi och ta vara stg-värdet fullt ut påbörja/utöka samarbete kring gödselhantering Undvik förluster i foderkedjan Undvik överutfodring och spill

19 Minska lustgasutsläppen på gården Fortsätt arbeta med resurseffektivitet i växtodlingen t ex Minimera höstspridning av stallgödsel Plöj på våren istället för hösten eller sen höst på lerjord Anpassa kvävegivan –Efter grödans behov –Inomfältsvaritoner –Direkt kväveverkan från stallgödsel –Långsiktig kväveverkan från stallgödsel –Flytta stallgödsel till fält/gårdar som inte brukar få stallgödsel Balans mellan NPK och andra mikronäringsämnen Undvik långsiktiga problem som markpackning och översvämning

20 20 Antropogena CO 2 emissioner Var tar det vägen? Le Quéré et al. 2009, Nature-geoscience; Canadell et al. 2007, PNAS, updated 1.4 Pg C år Pg C år Pg C år -1 29% 4.1 Pg C år -1 45% 26% 2.3 Pg C år -1 avskogning kolinlagring

21 Jordbrukets energianvändning i Sverige GWh INDIREKT energianvändning svenska gårdar vid tillverkning insatsvaror DIREKT energianvändning svenska gårdar Källa: Jordbruksverket,

22 Genomsnittligt årligt världsmarknadspris olja i tre scenarios Källa: Tillväxtanalys, 2012

23 Organiskt material i marken (mull) har en genomsnittlig kolhalt på drygt 50% Kolförråden ökar från syd till norr Mineraljordar nära balans Organogena jordar är en stor källa för CO 2 och N 2 O Att röra I marken sätter igång mineraliseringen av kol (Kolbalanser i mineraljordar beräknas med en dynamisk modell, ICBM, bygger på heltäckande markinventering talet, data fr SMHI-klimatstationer och SCB) Kolförråd i svensk åkermark

24 Att jobba med när det gäller kol i mark Mineraljordar På mullfattiga mineraljordar finns det potential att öka kolinlagringen På mineraljordar som stallgödslats länge och mullrika jordar är målet att behålla inlagrat kol Organogena jordar är en stor källa för CO 2 och N 2 O Går ej att öka kolinlagring men det går I viss mån att bromsa nedbr. sträva efter att minimera nedbrytning och optimera skörd i förhållande till insatser Betesmark God skötsel och bete ökar förutsättningarna för kolinlagring

25 Kolets flöden till och från åkern och luften CO 2 Foder Vegetabilier Humus K ött, mjölk ….. CO 2

26 Nedbrytningsprocessen av organiskt material i marken Växt- eller djurrester Lättnedbrytbara föreningar är borta MB CO 2 Svårnedbrytbara för. kvar MBMB HCO 2 Svårn. för. MHCO 2 H Tid Dag 0 3 mån 1 år 2 år 6 år 30 år MB= mikrobiell biomassa; H=humus Efter Kätterer 2013

27 Nedbrytning av tillfört org mtrl och humusbildning 27 Efter Kätterer, 2013

28 Det har mycket stor betydelse för markens fysikaliska förutsättningar och är den enskilt viktigaste faktorn för markens bördighet Att dubbla humusinnehållet i en mineraljord innebär: En ökning av jordens vattenhållande förmåga med cirka 10% En minskning av volymvikten med ca 10% (ger alltså ökad porositet i jorden) Influencing soil hydraulic properties effect is (larger in a coarser soil) Det organiska materialet i jorden är urviktigt!

29 Växttillgängligt vatten och porositet vid olika kolhalt i jorden

30 Perenner som vall bildar större rotsystem vilket ger mer koltillskott till marken och en positiv kolbalns jämfört med ettåriga grödor som spannmål Foto: L Andersson Tre platser I norra Sverige med 6-åriga växtföljder: pasture and annual crops

31 Foto: Gunnar Torstensson. Timothy and English Ryegrass bild efter Kätterer 2013 Fånggrödor och skyddszoner fångar både kväve och kol!

32 Kolförrådet måste fyllas på varje år Efter Kätterer, 2013

33 Minska metanutsläppen per kilo produkt Fortsätt arbeta med resurseffektivitet i rekrytering och mjölk- och köttproduktion Använd koncentrat med lägre Carbon footprint per kg Minimera foderspill Minska inkalvningsåldern Optimalt kalvningsintervall beroende på avkastning och laktations kurva God djurhälsa är A och O

34 Andra förbättringsåtgärder, alla djurslag God tillväxt/produktion och låg dödlighet/små kassationer är centralt. God djurhälsa är mycket viktigt! Jobba för att ha en hög andel producerande djur i besättningen. Hantera stallgödseln på ett effektivt sätt. Minimera användningen av el och fossila bränslen inomgårds (gäller speciellt gris- och fågel, och om uppvärmning)

35 Kolfastläggning i betesmark är lägre i vårt klimat jämfört med platser längre söderut i Europa Kolfastläggning i svenska betesmarker – förmodligen försumbar Snitt 30 kg C per ha år i vårt klimat ( permanenta rutor, 383 rutor på betesmark Förändringar i kolförråd (Karltun et al., 2010)) Läs mer rapporten Högre intensitet (gödsling, betestryck) kan öka på kolförrådet på ett åkerbete

36 Hur kan man minska förlusterna på lång sikt? Vårda marken långsiktigt!! Glöm inte bort det långsiktiga behovet av klimatanpassning  Undvik markpackning (bra växtföljd, maskinval etc)  Se över dräneringen  Ta hänsyn till klimatenergi och energieffektivitet vid nyinvestering  Anpassa byggnader till framtida krav –För att hålla djuren friska –minimera växthusgasförluster i stallet –Minimera växthusgasförluster vid gödsellagring  Kommer vattenbehovet att täckas på sikt?  Kan marken användas på ett bättre sätt?  Använd gödseln för biogasproduktion innan spridning

37 I mötet med lantbrukare

38 Fokusera på det lantbrukaren kan påverka = vad som görs på den egna gården och inköp Växthusgaser ≠ ammoniak Hur undvika responsen ”allt vi gör är ändå bara fel!” – hitta rätt ingång I mötet med lantbrukaren

39 Du kan ge samma råd som inom annan (miljö)rådgivning! Viktiga områden: Kväve! Resursutnyttjandet & minska förluster God djurhälsa, frisk gröda, bördighet ”Nya” områden: Energi Klimatavtryck av inköpta varor Av mindre vikt: Fosfor, Kem (nitrat- och ammoniakförluster)

40 ”Allt är så osäkert!” Handlar även om stor naturlig variation! Fokusera på rätt riktning och att minska risken för växthusgasutsläpp Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om… ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgödsel, NH 3 -förlust i stall, lager och från mark, P-utlakning/ha priserna på vete, diesel.. nästa år.. Vädret …. ….. …. ….. ….…..

41 Sex påminnelser….

42 1. Temporär kolinlagring i gröda är INGEN kolsänka! CO 2 Foder Vegetabilier Humus K ött, mjölk ….. CO 2

43 2. Gränsen går vid gårdsgrinden…

44 Djurhållning, stallgödsel Växtodling gårdsgräns Försåld vara systemgräns Insatsvaror och inköpta tjänster Foder?! Energi?! Livsmedel?! Råvara?! ??? 3. … så ge inte ohämmat ”kred” för förändringar i omvärlden

45 4. Resultatdiagrammet avslöjar inte om gården är bra eller dålig ur klimatsynpunkt – måste analysera mer!

46 5. Använd rätt termer!

47 Resultat från en LCA är ingen innehållsförteckning  Prata om en produkts klimatavtryck (på engelska ”Carbon Footprint”)  Kan inte säga ”produkten innehåller X kg CO 2 -ekv” 6. LCA ger info om en produkts miljöpåverkan


Ladda ner ppt "Åtgärder på gårdsnivå Anna Hagerberg Jordbruksverket."

Liknande presentationer


Google-annonser