Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Etik i arbetsmilj Ø- og sundhetsrådgivning Peter Westerholm, MD FFOM Professor emeritus Arbetslivsinstitutet, Vanadisvägen 9, SE - 113 91 Stockholm Tel:

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Etik i arbetsmilj Ø- og sundhetsrådgivning Peter Westerholm, MD FFOM Professor emeritus Arbetslivsinstitutet, Vanadisvägen 9, SE - 113 91 Stockholm Tel:"— Presentationens avskrift:

1 Etik i arbetsmilj Ø- og sundhetsrådgivning Peter Westerholm, MD FFOM Professor emeritus Arbetslivsinstitutet, Vanadisvägen 9, SE Stockholm Tel: 08 – e-post:

2 Näringslivets Etik – Förtroendets betydelse Sveriges förtroendekommission 2003 Kommissionens iakttagelser -Kraftigt försämrat förtroende för stora företag -Försvagat förtroende för finanssektorn -Intakt förtroende för små företag Förtroendeförlust -Höjer transaktionskostnader -Höjer försäkringskostnader -Svårigheter i marknaden för den som möter svagt förtroende Orsaker -Höga ersättningar till höga chefer -Diskutabelt utnyttjande av marknadsställning och informationsövertag - Ingen insyn. ”No transparency”

3 Per Fibæk Larsen: ”Om professioner” ”Det er stadig hold i den oprindelige begrundelse for at professionsbegrebet blev introduceret, nemlig at professionerne sammenlignet med alternative måder at organisere ekspertise på repræsenterer noget samfundsmæssigt værdifult. Dette ændres ikke fundamentalt af den kritiske professionssociologis korrekte indsigter i at professionalisering (også) er et led i de professionelles varetagelse af egne interesser”

4 Professionalisering – några kriterier Specialisering och kvalifikationshöjning Problemlösningsförmåga Yrkesutövning baserad på tillämpning av vetenskap Moment av praktik eller hantverk ingår i yrkesutövandet Gemensam kunskapsgrund Självständighet Service-ideal. Professioner är det allmännas tjänare Yrkesetik PW Nyborg Sept_2006

5 Hörnstenarna i en rådgivare-konsult-kundrelation Samarbetsförmåga – Personrelationer. ”Personkemi” Sakkunskap om frågors substans Förmåga att finna integration mellan egen och kundens-klientens kompetens Enighet om uppdragets avgränsningar Konsultens mandat Förmåga att övertyga. Social kompetens Trovärdighet i konsultrollen

6 Professionalism - Sakkunskap och kompetens Att ha något konkret att säga om de sakfrågor som är viktiga för klienten Det som proffset säger är relevant för kundens problem och och begripligt Att kunna göra något konkret och praktiskt. Enbart teori och råd på abstrakt nivå uppfattas ofta som otillräckligt Intuition. En erfaren yrkesman/kvinna kan ofta göra snabba och säkra bedömningar av en situation inom sitt sakområde

7 Konsultens rollmodeller Sakkunnig expert Förändringsagent Partner

8 Professionalism – den sakkunnige experten Neutral, objektiv, håller sig på distans Koncentrerar sig på sin bit inom väldefinierad uppgift eller mandat Sakkunskap och förmåga att kommunicera är viktiga egenskaper Bidrar i bästa fall till kunskapshöjning och lärande Med lite otur kan det stanna vid professionellt koketteri

9 Professionalism - Förändringsagent Verksam på personlig ideologisk grund med strävan att sprida den i kundföretaget eller –organisationen Indirekt verkan i klientföretaget : Manipulation. Sökande av bundsförvanter I bästa fall ledande till att god praxis omärkligt utbreder sig i företaget I sämsta fall ledande till fundamentalistisk manipulation

10 Professionalism - Partner Deltagande, engagerad roll Målet är fördelar för alla deltagare (”win-win”) och gemensamt lärande Öppen och rak kommunikation. Genomsynlighet (s.k.Transparens) Djupgående och delat förtroende. Obs! Också delat ansvar.

11 Professionell värdeorientering (Parsons) Affektiv neutralitet – att undvika känslomässigt engagemang med klienten utöver att hjälpa klienten i specifikt avseende Universalism – att handla utgående från generella principer som gäller lika för alla klienter Kollektiv orientering – Klienternas och professionens intressen sätts framför egna intressen Prestationsorientering – Klienterna bedöms och värderas på basis av sina handlingar och inte på egenskaper som kön, religion, maktposition etc Specificitet – en professionell relation avser en bestämd aspekt hos en klient och dennes verksamhet – inte klienten generellt

12 Professionalism i Affärsrelationer Typ av Relation TillfälligAvtal eller Överenskom -melse Samarbets- relation Djupgående partnerskap Avtals eller kontrakts perspektiv KortsiktighetRamöverens- Kommelse. Partiell lösning Långsiktig gemensam lösning sökes Gemensam verksamhets- idé och delat ansvar Relation kund- leverantör Neutral eller Konkurrens Konkurrens på längre sikt Mindre konkurrens mera samarbete Win-Win situation och långsiktigt samarbete Processers integration Endast begränsat. Liten kontaktyta På några produktområ den sammanlänk ade processer På centrala produktområ den processerna förenade Processer samordnas och förnyas

13 Professionalism – Affärsrelationer (forts.) Processers integration LågNågra affärsområden/ funktioner Samband centrala aff.områden Sammansmältn ing och förnyelse Informationens spridning LågI viss utstäckning Info av central betydelse delas Gemensam. Nyckelinfo delas lika, Lärandeproces ser Investering i relationen NejLåg nivåGanska omfattande Stor Gemensamma mål Nej eller Suboptimering Nej eller suboptimering Mål sammanfaller delvis Helhetsoptimer ing. Vinstdelning Ömsesidighet Förtroende LågtMåttligtGanska stortStort. ”Öppna kort”. Riskdelning Fri konkurrens Begränsad konkurrens Visst kompanjonskap Strategiskt kompanjonskap

14 Prevention - Kunddialogen Processen påverkas av Typ av relation till kunden Storlek på kundföretaget Vilka personer som representerar kunden Kundens avsikter, ambition och kompetens Hälsovårdsorganisationens kompetens och affärsstrategi

15 Kundbehov - exempel Ökad närvaro / minskad frånvaro Ökad hälsomedvetenhet Bättre hälsa Bättre arbetsmiljö Bättre samverkan Förbättrad delaktighet Ökad tillfredsställelse i arbetet Ökat lärande

16 Konsultativt förhållningssätt i kunddialogen Respektera kunden Komplement till kunden Dela med Dig av all kunskap och erfarenhet Undvik elitistisk expertroll Försök vara opartisk Sök utnyttja alla möten, aktiviteter, koncept och kontakter för lärande

17 En proffs (hälsoyrke) och en affärsperson – grundläggande skillnader Yrkesmannen och –kvinnan drivs av att lösa sin uppgift på ett maximalt bra sätt från kundens synpunkt på hög professionell kvalitetsnivå För hälsoproffs är ekonomisk ersättning (lön) inte viktigast. Viktigast är kundens hälsa och livsmiljö I en affärsrelation är målet ekonomisk vinst, gärna i en ”win-win”- situation. Drivkraften i affärer är egenintresse – inte primärt omsorg om någon annan, t.ex. en kund Företagsledare har ekonomisk framgång som huvudsaklig agenda Hälsoproffset har två agendor, personalens hälsa och företagets framgång

18 Professionell Etik i h ä lsov å rd - Etiska principer Appleton Consensus 1989 – fyra grundläggande kriterier Att G ö ra Gott (Beneficence) – Principen och skyldigheten att verka för och bidra till människors hälsa och välfärd. Den innebär en plikt att verka aktivt för ett sådant mål – inte enbart att avstå från handlingar som orsakar skada (“The prima facie principle and obligation to contribute to the welfare of others. The beneficence principle implies an obligation to take positive steps for this objective, not only to refrain from harmful acts” Att inte orsaka skada (Non-maleficence) – Principen och skyldigheten att inte orsaka människor skada (“The prima facie principle and obligation not to inflict harm on others”) Autonomi – Att respektera och skydda människors självbestämmande och människovärde Rättvisa/likställdhet – en kombination av principerna om likställdhet (icke-diskriminering) och solidaritet (stöd för samhällets utsatta och sårbara) Eng. “The combination of principles of Equality (non-discrimination) and Solidarity” Andra v ä rden / kriterier (exempel) Människovärde – mänskliga rättigheter Integritet Principen om hälsobehov och solidaritet Principle om kostnad-effektivitet Harmoni OBS!!! I en etisk analys – v ä lj de v ä rdepremisser som bed ö ms som viktigast f ö r ett v ä rdebaserat beslut. H ä r har endast getts exempel p å vanligen anv ä nda v ä rden PW Professionalism Nyborg 2006

19 Strukturen i en etisk analys Hälsoundersökning av företagets anställda inför omorganisation Intressenterna De etiska principerna Beneficence Autonomy Justice Personal A F K Arbetsgivare/ägare B G L Hälsokonsulenten C H M BST-enheten D I N Kommun/Samhälle E J O 1) Välj handlingsalternativ; 2) Anteckna i rutorna A-O konsekvenser för intressenten av det Du gör och som på något sätt berör värdekriterierna – de etiska principerna. PW Nyborg Professionalism

20 Några hårda yrkesetiska frågor Är det etiskt försvarbart att vidta åtgärder som inte svarar mot ett behov ? Är det etiskt försvarbart att vidta åtgärder som man själv inte tror på ? Är det etiskt försvarbart att ge vidta åtgärder på ett område där man inte besitter kompetens ? Är det etiskt försvarbart att vidta åtgärder med främsta motiv att behålla sin ställning och maktposition i en marknad. PW_Nyborg_2006

21 ”A handshake should not go beyond the elbow” African proverb – Quoted by Godfrey B Tangwa, Yaounde University, Cameroon PW_Nyborg_2006

22 Professionalism i hälsoyrken Att vara programmerad att verka för det som främjar hälsa Att vägledas av yrkesetiskt etos Att basera tänkande och handlande på kunskaper och fakta. ”Vetenskap och prövad erfarenhet” Att verka för sin yrkeskårs anseende Att medverka i uppbyggnaden av kollektiv erfarenhet och kunskap Att acceptera ett ansvar för sitt yrkesutövande inför allmänheten. ”Public Health Accountability” Att verka för företags, näringslivs och den offentliga sektorns sociala ansvarstagande – ”Corporate Social Responsibility” Att kunna särskilja och hantera olika intressenters behov och legitima intressen Att bibehålla och stärka allmänhetens förtroende för yrket/branschen PW_Nyborg_2006

23 Arbetsmiljökonsulten möter Praktiska problemsituationer Kunden önskar ergonomisk optimering för ökad produktivitet – konsulten ser en bättre men mer omfattande organisatorisk lösning som ger fördelar från hälsosynpunkt. Hur förhålla sig? Konsulten har att välja mellan ”hjälp till självhjälp” (utbilda kundens personal) eller egen konsultinsats varje gång då behov finns. Vilket är bäst? Rådgivarna konkurrerar inbördes men behöver också vara effektiva i egen kvalitets- och produktutveckling. Detta innebär kommunicering av information. Är det försvarbart att belägga eget material med sekretess för att monopolisera information? Är det försvarbart att till en kund sälja en konsultprodukt där utvecklingen betalats av en annan kund - till samma pris?

24 Praktiska problemsituationer (forts.) Vilka krav finns på att dokumentera en lösning som konsulten föreslår åt kunden? Uppfattar kunden som orimligt att betala för dokumentation då det gäller t.ex. en välkänd lösning som finns i marknaden? Skall man legitimera billiga men halvdåliga lösningar när det finns bättre – men samtidigt dyrare – lösningar i marknaden? Låter vi vår värdering av vad som är ”godt nok” påverkas av om kunden är ett stort och för konsulten viktigt företag? Om man är auktoriserad på basis av samarbetsavtal med annan konsult – försöker vi då få uppdrag som ligger inom partnerns kompetensområde men där partner inte önskar medverka? På vilket sätt refererar vi till konsultkolleger som vi konkurrerar med i kontakter med egna kunder och klienter?

25 American Evaluation Association – Guiding Principles for Evaluators 1995 Systematic Inquiry Competence Integrity/Honesty Respect for people Responsibilities for general and public welfare

26 Några strategiskt viktiga punkter Access och samarbete Trovärdighet och förtroende Konfidentiell information Uppdragskontraktet Kommunikation av resultat Dolda dagordningar (”Hidden agendas”)

27 Hälsokonsulentens professionalism och etik i affärsvärlden - några nyckelreferenser De Professionelle - forskning i professioner og professionsuddannelser (red. Karin Hjorth) Roskilde universitetsforlag 2004 Practical Ethics in Occupational Health (Eds: P. Westerholm, T. Nilstun och J. Övretveit) Kapitel ”Ethical analysis” av Tore Nilstun och John Övretveit Radcliffe Medical Press Abingdon, UK Guiding Principles for Evaluators (adopted by American Evaluation Society) (Eds. Shadish WR, Newman DL, Scheirer MA, Wye C) Jossey-Bass, San Francisco 1995 Ethical Economics MR Griffiths & JR Lucas MacMillan Press Ltd UK


Ladda ner ppt "Etik i arbetsmilj Ø- og sundhetsrådgivning Peter Westerholm, MD FFOM Professor emeritus Arbetslivsinstitutet, Vanadisvägen 9, SE - 113 91 Stockholm Tel:"

Liknande presentationer


Google-annonser