Psykiatriveckan - Höglandet den 12 november 2014 Överskuldsättning och dess konsekvenser för hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga Richard Ahlström Institutionen.

En presentation över ämnet: "Psykiatriveckan - Höglandet den 12 november 2014 Överskuldsättning och dess konsekvenser för hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga Richard Ahlström Institutionen."— Presentationens avskrift:

1 Psykiatriveckan - Höglandet den 12 november 2014 Överskuldsättning och dess konsekvenser för hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga Richard Ahlström Institutionen för hälso –och välfärdsstudier Malmö Högskola

2 Några fakta (EU) Ca 15 % av EU:s befolkning är skuldsatt (7%-35%) Skuldsanering är INTE en rättighet i många medlemsländer Skuldsanering skiljer sig avsevärt mellan olika medlemsländer och andra länder utanför EU, t ex USA, Kanada and Japan). Inom EU, varierar skuldsaneringstiden från ett år (UK) till tolv år (Frankrike).

3 Hur ser det ut i Sverige? 400.000-600.000 överskuldsatta individer enligt (Kronofogden, 2008) Inkasso och olika former av utmätning är vanligt Vräkning och tvångsförsäljning av bostad relativt vanligt i jämförelse med många andra länder (Stenberg & Laere, 2009) Överskuldsättning innebär ekonomisk misär Skuldsanering är svårt att erhålla (endast ca 1 % per år) Antalet frivilliga lösningar behöver ökas Alltför få söker skuldsanering Många överskuldsattas hälsa är påtagligt försämrad i jämförelse med normalbefolkningen

4 Vilka får skuldsanering i Sverige? Källa: Kronofogden

5 Ny studie i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut Tvärsnittsstudie med möjlighet till uppföljningar Självrapportering Instrument: SF-36 (psy, fys), HAD s, Förekomst av diagnosticerad sjukdom (30+st), Peykel, VE --------------------------------------------------------------------------------------- CLE, Hopplöshet, IMPdebts, PCL, SOC, AVSI-AVAT, RESsat, Livsstil, Coping --------------------------------------------------------------------------------------- Skuldsituationen, bakgrundsfrågor (bl a vårdbehov, tandhälsa, näringsstatus, spelberoende, hjälp från budget –och skuldrådgivare) -----------------------------------------------------------------------------------------

6 Vilka är hälsoproblemen? Påtaglig försämring av psykisk och fysisk hälsa Ångest, depression och hopplöshet PTSD (Post traumatic stress disorder) Suicid Förtidig död

7 HälsoproblemHjärtsjukdomHypertoniDiabetesMage,lever,gallCancerReumatismGiktHuvudvärkRygg/nackeAllergier Psykisk ohälsa Målgruppen 11% ( 20,6%) 11% ( 20,6%) 15% (22,6%) 15% (22,6%) 3% (9,4%) 3% (9,4%) 43% (21,2%) 43% (21,2%) 4% (4%) 4% (4%) 9% (9,4%) 9% (9,4%) 2% (2,8%) 2% (2,8%) 42% (20,5%) 42% (20,5%) 61% (43,5%) 61% (43,5%) 26% (31,3%) 26% (31,3%) 28% (19,3%) 28% (19,3%)Normvärden 0.8% 0.8% 1.3% 1.3% 1.2% 1.2% 3.2% 3.2% 1.5% 1.5% 1.3% 1.3% 0.5% 0.5% 2% 2% u.s. u.s. 8% 8% 17% 17%

8

9

10 Tabell 11 HAD VariabelKategoriÖverskuldsatta % Depressio n Non-case46,7 Possible case19,5 Probable case28,7 Ångest Non-case38,9 Possible case18,5 Probable case37,5 Tabell 12 Had Ångest Kön Medelvärde Överskuld Medelvärde normalpop Totalt9,0 (SD = 5,2)4,55 (SD = 3,73) Man8,0 (SD = 5,1)4,27 (SD = 3,78) Kvinna9,8 (SD = 5,2)4,76 (SD = 3,58) Tabell 13 Had Depression KönMedelvärde ÖverskuldMedelvärde normalpop Totalt7,8 (SD = 5,0)3,98 (SD = 3,46) Man7,7 (SD = 5,2)4,27 (SD = 3,57) Kvinna7,8 (SD = 5,0)3,76 (SD = 3,36)

11 Utmattning ( Vital exhaustion, Appels et al ) Detta instrument som innefattar 21 frågor mäter generell utmattning, och har ett specifikt värde vid riskvärderingen av hjärtinfarkt. Medelvärdet i normalbefolkningen är 8.1 Ett värde > 21 indikerar hög risk för infarkt. Medelvärdet för målgruppen var 24.8

12 Tabell 17 HS- Hopplöshetsskalan PoängÖverskuldsatta %Normdata % 9-14 poäng (måttlig hopplöshet)21,58,7 15-20 poäng (stark hopplöshet)17,92,6 Hur ser du på framtiden? (HS) (s. 14)

13 ÖverskuldsattaSoldater utan PTSDSoldater med PTSD 44,9 (sd = 17,2)34,40 (sd = 14,09)63,58 (sd = 14,14) Kategori% Har PTSD (>44)47,9 Har inte PTSD52,1 Tabell 32 Posttraumatiskt stressyndrom (PCL)

14 1. Nej 2. Livet är inte värt att leva 3. Önskat att de vore död 4. Allvarligt övervägt att ta sitt liv 5. Någonsin försökt att ta sitt liv Paykels kategorier för självmordsbenägenhet

15 Figuren är baserad på 686 överskuldsatta personer

16

17

18

19 NormalbefolkningenPsykvårdspersonal 1 Överskuldsatta (n=686) Självmordstankar20,3 %42,8 %35,7 % Självmordsförsök3,6 %4,8 %17,9 % 1 Källa: Ramberg & Wasserman, 2000) Källa: Ramberg & Wasserman, 2000

20 Vilka beteendeförändringar kan sättas i samband med den dåliga hälsan hos överskuldsatta? Kognitiv försämring (t ex minne, koncentrationsförmåga och förståelse av abstrakta resonemang,) Oförmåga att agera Emotionell instabilitet Uppgivenhet Skam Begränsad framtidstro Bristande sociala nätverk Familjestödet i olag Begränsad arbetsförmåga

21 Vad vi inte vet Situationen för speciella riskgrupper, t ex barn och ensamstående Hur förändras hälsa och livskvalitet under skuldsättningsprocessen? Stort behov av hälsoekonomiska analyser Hjälper skuldsanering i dess nuvarande form? Blir man återställd? Behöver överskuldsatta speciella former av rehabilitering?

22 Socio-ekonomiskt bokslut för överskuldsättningen i Sverige Kronofogden, 2008) Hälsovårdskostnader = 8 miljarder kronor per år Produktionsbortfall = 20-40 miljarder kronor per år _______________________ Totalt: 30-50 miljarder kronor per år

23 Upprätthållandet av betalningsmoralen! Psykiskt lidande Ohälsa Kreditförluster Nationalekonomiskt minus Barns uppväxtvillkor Kriminalitet