Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Workshop 1 Jämlik vård = lika för alla? Gerda Adelgren, Stefan Lindgren och Barbro Holm Ivarsson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Workshop 1 Jämlik vård = lika för alla? Gerda Adelgren, Stefan Lindgren och Barbro Holm Ivarsson."— Presentationens avskrift:

1 Workshop 1 Jämlik vård = lika för alla? Gerda Adelgren, Stefan Lindgren och Barbro Holm Ivarsson

2 Ojämlikheten i hälsa - och faran med att alltid göra lika Sjuksköterskedagarna 19 nov 2014 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

3 Det finns en ojämlikhet i hälsa mellan befolkningsgrupper Socioekonomiskt svaga grupper har sämre hälsa än starka grupper: korttidsutbildade har sämre hälsa är långtidsutbildade, och tendensen är att dessa skillnader ökar Kvinnor har mer psykisk ohälsa och upplever generellt sin hälsa som sämre än män Kvinnor lever längre än män Alkohol- och narkotikamissbruk är vanligare bland män Unga vuxna har sämre psykisk hälsa än äldre Vissa invandrargrupper har sämre hälsa Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008; Socialstyrelsen. Folkhälsan i Sverige Barbro Holm Ivarsson

4 Social gradient gäller de flesta sjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar Psykisk ohälsa Fetma Typ 2-diabetes Lungcancer Canceröverlevnad Skador på grund av våld Fritzell, 2012; Marmot m.fl., Barbro Holm Ivarsson

5 Marmotkommissionen För att utjämna de sociala skillnaderna i hälsa måste man påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer - de livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan Folkhälsomyndigheten, 2014a; Fritzell, 2012; Marmot m.fl., Barbro Holm Ivarsson

6 Hälsans bestämningsfaktorer Levnadsvanor Individen kan själv påverka Social miljö inverkar Livsvillkor Samhällets org. Politiska beslut Levnadsvanor Individen kan själv påverka Social miljö inverkar Stress Solvanor

7 Övergripande mål För folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen För hälso- och sjukvården Att stödja en jämlik hälsoutveckling i hela befolkningen Det är landstingens ansvar att planera hälso- och sjukvården så att befolkningen ges möjlighet att uppnå en god hälsa på lika villkor WHO, 2010a. Barbro Holm Ivarsson

8 Att göra lika kan öka ojämlikheten Hälso- och sjukvården kan bidra till att öka skillnaderna i hälsa då de socialt mest utsatta är de som har minst benägenhet att svara på hälsointerventioner Människor har olika hälsoförhållanden och vårdbehov, och man når dem på olika sätt, på olika arenor Ska man minska hälsoklyftorna måste insatserna inriktas på de lågutbildade, och kanske t.ex. arbeta uppsökande mot både lågutbildade och vissa invandrargrupper Mest resurser ska riktas till dem som har störst behov Folkhälsomyndigheten, 2014a; Fritzell, 2012; Marmot m.fl., Barbro Holm Ivarsson

9 Ohälsosamma levnadsvanor bidrar stort till ojämlikhet i hälsa Individer i låg socioekonomisk position har fler ohälsosamma levnadsvanor - de röker mer, har sämre matvanor och är mindre fysiskt aktiva Män har fler ohälsosamma levnadsvanor – de använder mer tobak, dricker mer alkohol, äter sämre och har mer övervikt Folkhälsomyndigheten, 2014a; Fritzell, 2012; Marmot m.fl., Barbro Holm Ivarsson

10 Fyra ohälsosamma levnadsvanor orsakar de fyra huvudsakliga sjukdomar som dödar WHO, 2010a. Samt fyra metabola fysiologiska riskfaktorer som till stor del är en konsekvens av de ohälsosamma levnadsvanorna Barbro Holm Ivarsson

11 Förändrade levnadsvanor förebygger sjukdom WHO uppskattar att förändrade levnadsvanor kan förebygga 80 % av all kranskärlssjukdom 80 % av all stroke 80 % av all typ 2-diabetes minst en tredjedel av all cancer WHO Europa, 2013a; WHO Fact sheets 297, 312, 317. Barbro Holm Ivarsson

12 Åtgärder i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tre rådgivningsnivåer med olika intensitet Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Alla inom vården som identifierar en patient med ohälsosamma levnadsvanor ska kunna erbjuda någon form av rådgivning Nivå på rådgivningen beror på vilken tid man har till förfogande, rådgivarens kompetens och patientens motivation och behov Socialstyrelsen, 2011a. Barbro Holm Ivarsson Dialog

13 Patientcentrerad vård Statens folkhälsoinstitut, 2011b. Person- eller patientcentrerad vård innebär att göra människor delaktiga i sin egen vård och behandling. Med hjälp av personligt anpassad information och ett patientcentrerat förhållningssätt bör vården stödja människor att själva ta så stort ansvar som möjligt för sin hälsa, vare sig det gäller att förebygga eller behandla sjukdom och skada Så hur når vi de socioekonomiskt svaga? -Hur hittar vi dem? -Hur talar vi med dem? Barbro Holm Ivarsson

14 Att göra olika – ett sätt att uppnå jämlikhet i vården Stefan Lindgren Professor,överläkare Lunds universitet, Gastrokliniken, Skånes Universitetssjukhus Vice ordförande, Svenska Läkaresällskapet Hälsotorget, Stockholm, november 2014

15 Hälso-och sjukvårdssystem Tillgänglighet Personcentrerad vård. Möter patientens behov Delaktighet Individualiserad vård (personalized medicine) Uppmärksamhet på livskvalitet Kontinuitet Optimalt resursutnyttjande Patient säkerhet

16 Patientens hälsa i centrum Personcentrerad vård Hälsa Frånvaro av sjukdom samt Fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande

17 Ojämlik hälsa Ojämnlik hälsa utgör ett större problem än bristande jämställdhet i vården Malmökommissionen Kan bara förbättras i bred samverkan mellan olika intressenter och aktörer. I samverkan med medborgarna!

18 Health needs of SOCIETY

19 Hälso-och sjukvårdsteamet Inkluderar patienten! Interprofessionell kompetens Använder patienten som en resurs i vården Utgår från patientens behov Samverkan mellan patienten och ett kunskapssystem Använder modern IKT Samverkan med patienten/familjen

20 Bästa möjliga hälsa för personer med IBD tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och optimalt resursutnyttjande Person med misstänkt IBD Ingången kan vara: Primärvård Akutsjukvård Annan ingång Inom 2 veckor IBD- team 1 Inom 1 vecka Skov 6 (vecka) Inom 2 arbetsdagar Optimering av behandling / Egenbehandling 3 Kontinuerlig inrapportering till SWIBREG (SHS, Hb, CRP, Kalprotektin, klinisk aktivitet) 4 Uppföljning enl. individuell vårdplan som uppdateras minst årligen

21 För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning

22 Hälsofrämjande omvårdnad och jämlik hälsa Gerda Adelgren Distriktssköterska Hälsomottagningen Södertälje

23 Hälsofrämjande omvårdnad Bygger på en humanistisk syn på människan och inriktar sig på att förstå personens livsvärld i relation till hälsa, sjukdom och lidande istället för att fokusera på problem och diagnoser (Svensk sjuksköterskeförening 2008)

24 Att fokusera på det friska och det positiva hos personer med en mångfasetterad problematik kan ge nytt hopp och energi att också kunna göra förändringar

25 Hur tänker vi? Motivation Engagera anhöriga/vänner Patienten kommer inte på den bokade tiden Hälsolitteracitet Mer?

26 Livsstilskolan ”Tänk Om ” Livsstilskolan ”Tänk Om ” Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

27 Södertälje Perspektivet Södertälje utmärker sig från Stockholms län med en större andel människor med fetma, en hög andel rökare samt en betydligt större andel som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar Lägre andel med riskabla alkoholvanor Oroväckande hög andel unga kvinnor med psykisk ohälsa Högre andel rökande blivande mammor och dagligrökare jämfört med länet och riket.

28 Livsstilskolan Livsstilsskolan ”Tänk Om” erbjuds till personer från Öppenvårdspsykiatrin Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadscentrum Primärvården Kommunen – Resursenheten Andra aktörer i samarbete med Arbetsförmedlingen

29 ”Tänk Om” kurs om livsstilens betydelse för hälsan. Vad är Hälsa? Sömn Stress påverkan och Hälsa Avspänning Motivation & Beteende- Förändring Faktorer som stärker hälsan Tobak/ Alkohol eller Hälsa Mat och Hälsa Hälsoeffekter av Fysisk Aktivitet Patienten bestämmer Vad de vill ha hjälp med att förändra

30 Teamet Består av: Distriktssköterska Hälsopedagog Sjukgymnast Kurator vid behov

31 Deltagarnas upplevelse De har fått tid- Samtalen var på min Fortsatt stöd i en förändringsprocess Känt sig sedda och fått bekräftelse Ökad tilltro till den egna förmågan.

32 Människor har olika hälsoförhållanden och vårdbehov, och man når dem på olika sätt, på olika arenor Använd patienten som en resurs i vården Utgå från patientens behov Känner sig sedd och får bekräftelse Ökar tilltro till den egna förmågan. Jämlik vård = Inte lika för alla

33 Tack för ert deltagande! Välkomna till workshop 2 20/11 kl


Ladda ner ppt "Workshop 1 Jämlik vård = lika för alla? Gerda Adelgren, Stefan Lindgren och Barbro Holm Ivarsson."

Liknande presentationer


Google-annonser