Nutid och framtid utifrån ett nationellt perspektiv

En presentation över ämnet: "Nutid och framtid utifrån ett nationellt perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Nutid och framtid utifrån ett nationellt perspektiv
Södertuna Slott, Gnesta 14 mars 2013

2 Förbundets huvuduppgifter
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner, landsting och regioner. Vår huvuduppgift är att vara en social- och sjukvårdspolitisk intressebevakare utifrån huvudmännens ansvar och uppdrag, främja och utveckla samverkan mellan huvudmännen, med hög kompetens bidra till utveckling av sjukvård och socialtjänst i landsting, kommuner och regioner, väcka frågor, agera kraftfullt och skapa opinion, utgöra en nationell politisk arena för förtroendevalda inom kommuner, landsting och regioner, vara en mötesplats för medlemmarna.

3 Under 2007-2011 har följande större satsningar genomförts:
Barn och ungas psykiska hälsa genom ”Modellområdesprojektet”,” ”Bättre stöd till utsatta barn” och ”Förstärkt vårdgaranti vid psykisk ohälsa”. Förbundet har också sedan 2010 ett positionspapper om ”Psykisk hälsa, barn och unga”. Den psykiatriska heldygnsvården genom projekten ”Kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården”, ”Bättre vård – mindre tvång”, ”Utveckling av psykiatrin med hjälp av nationella kvalitetsregister”. Sedan 2007 finns ett positionspapper om ”Psykiskt störda lagöverträdare”. Missbruks- och beroendevården: Sedan 2008 har SKL, genom utvecklingsarbetet ”Kunskap till praktik”, bedrivit en satsning på att förbättra vård och stöd till personer med riskbruk, missbruk eller beroende. Sedan hösten 2011 omfattar också satsningen ”Att förstärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården”. Rehabiliteringsgarantin som syftat till att minska sjukskrivningarna och åstadkomma en återgång i arbete genom evidensbaserade rehabiliteringsinsatser som exempelvis KBT.

4 Långsiktighet och samordning

5 En långsiktig gemensam handlingsplan för psykisk hälsa 2012-2016
Uppdrag från förbundskongressen 2011 och antogs av förbundsstyrelsen den 25 maj 2012 Samverkan mellan huvudmännen utgör en central beståndsdel i handlingsplanen

6 Mål och syfte Att skapa en långsiktig struktur för att stödja kommuner och landsting i ledning och styrning samt utveckling av den psykiatriska vården och omsorgen. Utgöra underlag för förbundets arbete med att skapa bästa möjliga förutsättningar för medlemmarna i uppdraget.

7 Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2014
Årliga överenskommelser mellan staten och SKL barn och unga mellan 0 till 25 år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Nationell samordningsfunktion: Ett gemensamt ansvarstagande från regeringen och SKL SKL bidrar bl.a. till samordning av genomförandet av insatser som sker i kommuner och landsting. Skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan huvudmännen och lyfta fram och sprida goda exempel. Samverkan med organisationer som förträder brukare, patienter och anhöriga.

8 Nationella samordningsfunktionen

9 Målsättning med satsningen
Målsättningen med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för de prioriterade målgrupperna Övergripande målsättningar i arbetet är: En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet Tillgång till arbete och sysselsättning Möjlighet till delaktighet och inflytande Tydlig inriktning på samverkan och att genom bra samverkansformer skapa en gemensam kunskap om hur strukturer kan byggas som ger goda förutsättningar för långsiktighet och helhetssyn.

10 Struktur och disposition
Bakgrund och faktabeskrivning Möjligheter och utmaningar Kraftsamling kring två prioriterade målgrupper Långsiktiga övergripande mål Inriktningsmål Process- och strukturmål Tio framgångsfaktorer för en förbättrad psykisk hälsa, vård och omsorg Strategier och aktiviteter för att stödja utvecklingen

11 Tre utmaningar Områden som bör vara föremål för särskild uppmärksamhet och uppföljning för den psykiatriska välfärden de närmaste åren: Unga personer med psykisk sjukdom vårdas allt oftare inom den psykiatriska slutenvården. Ökningen gäller hela ungdomsgruppen och kan inte enbart förklaras av psykosocialt belastande faktorer. Personer med psykisk sjukdom riskerar sämre hälsa och förtida död och får inte lika vård vid somatisk sjukdom. Personer som insjuknat i schizofreni har en ekonomiskt utsatt situation och etablerar sig inte på arbetsmarknaden i samma utsträckning.

12 Prioriterade målgrupper 2012-2016
Barn och unga mellan 0-25 år med psykisk ohälsa och sjukdom eller befinner sig i riskzonen att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning eller allvarlig psykiatrisk problematik

13 Personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning
Avgränsning och definition utifrån Nationell Psykiatrisamordning 2006:5: Svår att avgränsa men erfarenhetsmässigt utgörs den av personer med: schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, svåra bipolära syndrom eller långvariga depressioner, svåra personlighetsstörningar, svåra neuropsykiatriska tillstånd, eller med någon av ovanstående i kombination med missbruk och beroende s.k. samsjuklighet. Uppskattningsvis mellan

14 Långsiktiga och övergripande mål för barn och unga
En god psykisk hälsa och goda skolresultat för barn och unga förutsätter att kommuner och landsting kan erbjuda en hälsofrämjande skola och effektiva vård-, stöd- och hjälpinsatser vid psykosocial ohälsa; barn och unga med psykisk ohälsa ska mötas, bedömas och behandlas utifrån ett biopsykosocialt synsätt och perspektiv; barn, unga och deras närstående ska få rätt och adekvat hjälp inom rimlig tid och på rätt vårdnivå.

15 Inriktningsmål för barn och unga
att minska den psykiska ohälsan hos barn, ungdomar och unga vuxna, att minska förekomsten av självskadande beteende, självmordsförsök och självmord hos barn, ungdomar och unga vuxna, att barn och ungdomar som uppvisar tecken på psykosocial problematik eller psykisk ohälsa ska erbjudas och ges extra stöd för att klara skolans mål, att öka möjligheten för att unga med psykisk ohälsa ska kunna arbeta, studera eller ha meningsfull sysselsättning.

16 Process- och strukturmål för barn och unga
en skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst som arbetar aktivt med att synliggöra barnens behov och arbetar aktivt med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter, en väl utvecklad mödra-, barn-, ungdoms-, och elevhälsa med kunskap om riskfaktorer för psykisk ohälsa och metoder för att identifiera riskgrupper samt metoder för att ge riktade förebyggande och hälsofrämjande insatser till barn, unga och deras närstående, väl utvecklade verksamheter med uppdrag att möta barn och ungdomar med psykisk ohälsa, både i första linjen och på specialistnivå, med kunskap och metoder för att upptäcka, behandla och vårda barn och unga med självskadebeteende, missbruk eller annan svår psykisk ohälsa, väl utvecklade samverkansmodeller och metoder som gör det möjligt att möta, bedöma och behandla unga vuxna med psykosocial problematik utifrån ett biopsykosocialt synsätt.

17 Långsiktigt och övergripande mål för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning
Goda levnadsförhållanden inom väsentliga och viktiga livsområden Genom samordning av olika insatser mellan kommun, landsting, Arbetsförmedling och Försäkringskassan kan allvarliga psykiska, fysiska och sociala konsekvenser minskas hos personer som lider av allvarlig psykisk sjukdom och därigenom säkerställa en bättre kvalitet inom alla livsområden.

18 Inriktningsmål för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning
att minska risken för förtida död hos målgruppen orsakad av somatisk sjukdom och självmord, att minska behovet av tvångsåtgärder och förbättra patientens upplevelse vid tvångsåtgärd inom den psykiatriska heldygnsvården, att öka patient- och brukarinflytande inom vården och omsorgen såväl på organisations- och verksamhetsnivå som på det individuella planet, att öka andelen med meningsfull sysselsättning och höja arbets- och sysselsättningsgraden för målgruppen.

19 Process- och strukturmål för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning
kompetens och god kunskap inom primärvården, specialistpsykiatrin och den kommunala hälso- och sjukvården om långvariga psykiska funktionsnedsättningar och dess konsekvenser samt om betydelsen att behandla somatisk sjukdom hos personer tillhörande målgruppen, utvecklade integrerade och teambaserade behandlingsmodeller för personer med komplexa och svåra vårdbehov, integrerade mottagningar alternativt väl fungerad samverkan mellan sjukvård och socialtjänst inom missbruks- och beroendevård, att landsting och kommuner har implementerat och arbetar efter aktuella och förekommande nationella riktlinjer.

20 Tio framgångsfaktorer för en förbättrad psykisk hälsa, vård och omsorg (1-5)
Lättillgänglig information och stöd för egenvård och behandling. Skriftliga samarbetsöverenskommelser. Vårdprogram, riktlinjer och rutiner för att säkerställa att adekvata vård- och stödinsatser ges. Individuell plan till alla som har behov av insatser från båda huvudmännen. Rutiner för samordnad vårdplanering och informationsöverföring.

21 Tio framgångsfaktorer för en förbättrad psykisk hälsa, vård och omsorg (6-10)
Registrering och användning av nationella psykiatriska kvalitetsregister. Utveckling av grunddata och kvalitetsindikatorer för regelbunden och systematisk uppföljning. Ändamålsenlig kunskap och kompetens inom samtliga vårdnivåer. Patienters och brukarnas samt anhörigas kunskap, synpunkter och erfarenheter synliggörs och tillvaratas, samt att stödet till anhöriga och närstående stärks. Organisation och struktur för samverkan mellan landstinget, kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

22 Strategier och aktiviteter för att stödja utvecklingen
Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Kan fungera som en katalysator med prestationsbaserade stimulansmedel till kommuner och landsting med årliga målnivåer som stöder en långsiktig utveckling, förbundet får en viktig roll att stödja kommuner och landsting att utveckla den psykiatriska välfärden och uppnå målnivåerna. Utvecklingsstöd Utvecklingsarbeten med stöd av statliga medel Sedvanligt linjearbete på förbundet. Stöd från myndigheter och organisationer med uppdrag om kunskapsstöd, uppföljning och data hantering. Framtagande av verktyg och hjälpmedel för att stödja utvecklingen mot de övergripande målen. Lagar och regelverk Personal- och kompetensförsörjning Kunskaps- och forskningsutveckling

23 Hur gör vi skillnad? Att diskutera
Är de nationella målen och prioriteringar relevanta utifrån ett Sörmlandsperspektiv? Styrkor och svagheter utifrån ett länsperspektiv ett länsdelsperspektiv brukarens fokus anhörigas fokus Möjligheter och utmaningar Hur gör vi skillnad?

24 Överenskommelse 2013 Fortsättning på överenskommelsen 2012 med grundkrav och prestationsmål Fortsatt fokus på: barn och unga mellan 0 till 25 år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik För 2013 omfattar den 687,5 mnkr ( ,5 mkr)

25 Bedömning av grundkrav och prestationer
Mallar för bedömning av grundkrav och prestationsmål tas fram av Socialstyrelsen i samråd med SKL och Socialdepartementet Klart senast 1 mars 2013 Under förutsättning att inlämning görs i september ska preliminär bedömning av grundkraven ha gjorts av Socialstyrelsen, och återkopplats till landsting och kommuner före den 1 oktober SKL ska lämna underlaget till Socialstyrelsen för bedömning senast den 15 november om inte annat anges Socialstyrelsen ska lämna sin slutliga bedömning av grundkrav och prestationsmål till regeringen senast den 30 november 2013

26 Inlämning av uppgifter till SKL
Kommuner och landsting skickar in bedömningsunderlag, material och uppgifter till SKL senast 1 november för sammanställning och kontroll Inmatningsfunktion på SKL ska finnas till sommaren Fr.o.m. augusti kommer det att vara möjligt att lägga in data

27 Grundläggande krav 1 I länet ska finnas överenskommelser enligt 5 kap 8 a § SoL och 8 a § HSL om samverkan kring personer barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning

28 Krav på överenskommelserna
Det ska framgå vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål för landstingens och kommunernas verksamheter, rutiner för samarbete kring enskilda personer med psykiska funktionsnedsättningar och hur individuella planer (SIP) enligt 2 kap 7 § SoL och 3 f § HSL ska upprättas, ansvarsfördelningen på områden där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan parterna ska lösas. Uppföljning ska ha skett under året, och handlingsplaner ska ha upprättats för att utveckla samverkan. Organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska ha getts möjlighet att lämna synpunkter på överenskommelsen och handlingsplanerna.

29 Grundläggande krav 2 Landstinget och kommunerna i länet ska tillhandahålla webbaserad information eller motsvarande där det beskrivs vart i landstinget och/eller kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig med olika typer av problem såsom: Olika exemplifierade psykiatriska symtom Olika exemplifierade sociala svårigheter Relationssvårigheter Stöd och rådgivning Insatser och behandling Andra områden som kommunen och landstinget identifierat

30 Prestationsbaserad ersättning barn och unga
Förutsätter att man klarat grundkraven Prestationsmål barn och unga: K Lt 1. Tillgänglighet till första besök inom 30 dgr (90%) 80 mkr 2. Tillgänglighet till utredning eller behandling inom 30 dgr (80%) 100 mkr 3-4. Rapportering om samordnade individuella planer (SIP) 50 mkr Summa: 230 mkr

31 Prestationsbaserad ersättning personer med omfattande problematik
Förutsätter att man klarat grundkraven Personer med omfattande problematik: K Lt 1. Registrering i kvalitetsregister (4+4 register) och läkemedels uppföljning 100 mkr 2. Systematiskt förbättringsarbete inom heldygnsvården och registrering i PAR 50 mkr 3. Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning 150 mkr Summa:

32 Ekonomiskt stöd till utvecklingsarbeten
Barn och unga: Psynk 33,5 mkr Självskadebeteendeprojektet Tillgänglighet – första linjen 2 mkr Personer med omfattande problematik: Utveckling av heldygnsvården 8,5 mkr Inventering i kommunerna och nationell sammanställning 2 mkr Stöd till utveckling av integrerade arbetsformer i öppenvård Stöd och behandling på nätet: 10 mkr Summa: 56 mkr

33 Nationell samordning och stöd
Utvecklingsarbeten Prestationsmålen Psynk Tillgänglighet Information till kommuner och landsting Acceptera mallar för bedömning av prestation från SoS Insamling av data för att redovisa prestation Sprida goda exempel Stöd till medlemmar utifrån önskemål Bättre vård mindre …. II Inventering Kvalitets-register IT-stöd Integrerade arbetsformer Självskade-beteende proj. Deltagare: Till hela landet

34 För information: www.skl.se/psykiskhalsa

35 Redovisning av prestationerna: www.skl.se/psykiskhalsa

36 Frågor om satsningen och överenskommelsen: