Lektion 1 Kostsituationen i världen

En presentation över ämnet: "Lektion 1 Kostsituationen i världen"— Presentationens avskrift:

1 Lektion 1 Kostsituationen i världen
Näringslära Lektion 1 Kostsituationen i världen näringslära, 1, Lärlingen, NGS

2 Många människor svälter
En sjättedel av jorden befolkning lider av undernäring VAR? I västvärlden har vi överkonsumtion av socker, fett och animaliska produkter som i sin tur leder till välfärdssjukdomar. MEN 15 miljoner människor lider även här av undernäring! näringslära, 1, Lärlingen, NGS

3 Ekonomiska och politiska orsaker
Pengar o makt istället för förståelse och kunskap! I Brasilien odlas sojabönor för djurfoder där man förr odlade spannmål till mat. Kaffe, sockerrör ananas enbart för export! Handelshinder Bristen på livsmedel pga övergödsling, utarmning näringslära, 1, Lärlingen, NGS

4 Mat och vatten används som maktmedel
Om skörden slår fel i ett land så höjer grannen priset på sina varor etc. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

5 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Sociala orsaker I fattiga länder ökar befolkningen pga bättre hygien och många i barnafödande ålder. Man avstår eller kanske inte ens känner till preventivmedel. Barnen skall försörja föräldrarna Jordbruksbefolkning som har mycket sysselsättning näringslära, 1, Lärlingen, NGS

6 Utbildning och mikrolån
Vägen bort från fattigdomen är oftast utbildning av kvinnor och mikrolån till kvinnor. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

7 Ekologiska och geografiska orsaker
Inga golfbanor på odlingsbar mark i Vietnam – hur är det i Sverige? Mikroorganismer förstör i fuktiga varma länder Få skördar i kalla klimat näringslära, 1, Lärlingen, NGS

8 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Kulturella orsaker Vi håller fast vid vår matkultur och har svårt att ändra den …eller? Hur är det med potatis, kaffe, tomater, paprika Eller pizza, lasagne, kebab, hamburgare metze….. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

9 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Hjälpinsatser FN förenta nationerna näringslära, 1, Lärlingen, NGS

10 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Nutrition Näringslära, nutrition, är drygt hundra år gammal som vetenskap. 1898 sammanfattade C F Langworthy i det amerikanska jordbruksdepartementet kunskaperna i näringslära så här. ”Födan har ett dubbelt syfte- att bygga upp och reparera samt att ge energi för värme och arbete. Födan består av näringsämnen protein, fett, kolhydrat och olika mineralsalter. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

11 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Felnärd i välfärd Våra folksjukdomar beror på vår matvanor och livsstil! näringslära, 1, Lärlingen, NGS

12 För att inte bli felnärd bör DU
Öka dina kunskaper när det gäller sambandet mellan kost, livsstil och hälsa Äta lagom mycket, allsidigt och näringsriktigt Äta långsamt Tugga väl Dricka mellan målen Motionera minst 30 minuter dagligen näringslära, 1, Lärlingen, NGS

13 Konsumtionen av skräpmat har ökat
Glass ,7 kg ,2 kg Choklad 6,7kg och ,1 kg Läsk då 22,3 l ,1 l Starköl 1,3 l 1960 och ,4 l Vin 3,3 l 1960 och 20,5 l 2007 näringslära, 1, Lärlingen, NGS

14 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Så här skall vi leva 30 minuter lågintensiv fysisk aktivitet dagligen Undvik övervikt 25-35% av energiintaget bör utgöras av fett. (Max 10 % mättat fett.) g kostfiber per dag Högst 10% av energin får komma från raffinerat socker näringslära, 1, Lärlingen, NGS

15 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Mera goda råd Koksalt konsumtionen skall minskas till 5-6 g per dag. Alkoholkonsumtionen skall vara måttlig mindre än 10 g per dag för kvinnor o mindre än 20 g per dag för män eller hlet undvikas Konsumtionen av stärkelserika produkter skall ökas näringslära, 1, Lärlingen, NGS

16 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
..o ännu mera goda råd… Man bör varje dag äta livsmedel från matcirkelns alla delar Hårdstekning av kött och fisk bör undvikas Energi- och näringstillförseln bör fördelas på tre huvudmål och två eller flera mellanmål näringslära, 1, Lärlingen, NGS

17 Livsmedelsindustrin och storhushållen skall
Utveckla fler magra och fiberrika alternativ som kan förses med nyckelhålsmärkning Ange energiinnehåll och fettmängd i portionen på matsedeln eller en tallriksmodell av aktuell rätt. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

18 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
…mera industri råd… Begränsa fettet vid all tillagning och servering. Stek inte när det är möjligt att koka. Hårdstek inte.när maten tillagas i fett bör det få rinna av innan maten serveras. Minska eller uteslut matfettet vid smörgåstillverkning. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

19 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Låt ett eller flera livsmedel rika på vitamin C ingå i varje måltid. Vitaminet underlättar upptagningen av järnet i maten och minskar riskerna för att nitrosaminer bildas i mag-tarmkanalen. Kokning av grönsaker bör ske så skonsamt som möjligt. Undvik varmhållning. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

20 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
…ännu fler råd… Använd grovt, mörkt bröd, gärna med hela korn samt rotfrukter och andra grönsaker som är fiberrika. Frukt, ärter och bönor ger kostfibrer. Minska användningen av salt. Hälften av vår dagliga saltkonsumtion beräknas komma från mat som är tillverkad inom industrin. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

21 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Nyckelhålsymbolen Talar om vad livsmedel och maträtter får innehålla i fråga om följande ämnen Mängden fett Vilken sorts fett (mättade och transfettsyror) Sockerarter (deklareras under kolhydrater) Salt (natriumklorid, deklareras som natrium) Fiber näringslära, 1, Lärlingen, NGS

22 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Sundhetsregler från 1746 Drick intet och ät inte mera när knappt Du nöjder och mätter. Snus litet, sup litet, rök lagom och sitt icke upp om nätter Bruk sparsamt salt, bittert, sött och surt så ock älskogsbedrift, tjock dricka, hård spis och falska läkare. Drick aktsamt kallt, kyl icke bröst, huvud och mage. Ät långsamt, lagom varmt, sov sparsamt, fly vrede, avund, täcks Gudi, räds icke movera din kropp. Knappt tarvar du då läkaren, men har om Din hälsa gott hopp. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

23 Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsoinstitutet är en statlig myndighet Arbetar för att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada samt för att öka människors kunskaper om mat och motion. Man arbetar även för att stimulera till en bra livsstil med goda mat- och motionsvanor hos barn, ungdomar och äldre och genomför insatser mot alkohol-, drog- och tobaksanvändning. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

24 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Fetma - obesitas 26% av alla kvinnor i Sverige mellan 16 o 84 år lider av övervikt! Aptitregleringen sker i hypotalamus i mellanhjärnan. Det finns ett mättnadscentrum och ett hungercentrum. Hungercentrum påverkas av blodsockernivån och fettcellernas fyllnadsgrad. Olika sinneintryck och lusten att äta stimulerar även hungercentrum. Mättnadskänslan kommer efter 20 minuter. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

25 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Fettdepåerna Olämpliga kostvanor. Äter för fort och för mycket. Oregelbundna matvanor, stor alkoholkonsumtion, fel attityder. Psykiska faktorer – tröstätning Låg fysisk aktivitet Ämnesomsättningssjukdomar Störning av aptitregleringen Arvsanlag och miljö näringslära, 1, Lärlingen, NGS

26 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Mät din kroppsvikt BMI eller body Mass Index mäter genom att dividera personens vikt i kg med längden i meter i kvadrat. 18,4 Undervikt 18,5 -24,9 Normalvikt övervikt 30 och mer fetma näringslära, 1, Lärlingen, NGS

27 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Midjemått För kvinnor över 80 cm ger ökad risk för sjukdom Över 88 cm mycket ökad risk för sjukdom För Män: 94 cm ökad risk för sjukdom 102 cm mycket ökad risk för sjukdom näringslära, 1, Lärlingen, NGS

28 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Bukfetma Bukfetma räknas ut genom att man mäter dels midjemåttet, dels höftmåttet. Sedan räknar man ut kvoten av midjemåttet delat med höftmåttet. Risken för olika sjukdomar ökar avsevärt om kvoten blir mer än 1 hos män och mer än 0,8 hos kvinnor. näringslära, 1, Lärlingen, NGS

29 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Förklara ? Medelhavskosten Montignacmetoden Atkins Stenålderskosten Viktväktarnas metod Anorexia nervosa Ortorexi Bulimia nervosa näringslära, 1, Lärlingen, NGS

30 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Vällevnadssjukdomar? Förstoppning Karies, parodontit Hjärt och kärlsjukdomar Allergier Cancersjukdomar Diabetes Njursten Gallbesvär Ryggproblem Reumatiska sjukdomar Osteoporos – benskörhet näringslära, 1, Lärlingen, NGS

31 näringslära, 1, Lärlingen, NGS
Friskvård Friskvårdsbidrag Pausgymnastik Friskvårdskonsulenter Rökavvänjning Kost och motion Gym Träna på arbetstid Fri frukt Stegräknare Hälsotester mmmmmmmmm näringslära, 1, Lärlingen, NGS

32 Effekter av regelbunden motion
Stimulerar matspjälkningen Förebygger förstoppning Underlättar näringsupptagningen Ökar muskelmassan Minskar fettförråden Kan ge en bättre blodfettsbild Motverkar benskörhet Förbättrar ork och kondition, sänker vilopulsen Förebygger hjärt- och kärlsjukdomar Ökar blodgenomströmningen i muskler och organ Stärker lungorna och förbättrar andningen Kan normalisera blodtrycket Ökar lymfans cirkulation, minskar risk för ödem Ökar syretillförseln till hjärnan näringslära, 1, Lärlingen, NGS

33 Rörelse och psykiska faktorer
Ökar muskelstyrkan Stärker senor, muskelfästen och leder Skyddar mot ryggbesvär och ryggproblem Tränar koordination och balanssinne Frigör kroppens egna morfin liknande ämnen, endorfinerna som ger naturlig stimulans och minskar smärtor Minskar stressymtom Ger bättre sömn Ger ofta kontakt med naturen Stimulerar till en bättre livsstil Stimulerar positiva tankar Ökar välbefinnandet näringslära, 1, Lärlingen, NGS