Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Näringslära, 1, Lärlingen, NGS1 Näringslära Lektion 1 Kostsituationen i världen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Näringslära, 1, Lärlingen, NGS1 Näringslära Lektion 1 Kostsituationen i världen."— Presentationens avskrift:

1 näringslära, 1, Lärlingen, NGS1 Näringslära Lektion 1 Kostsituationen i världen

2 näringslära, 1, Lärlingen, NGS2 Många människor svälter En sjättedel av jorden befolkning lider av undernäring VAR? I västvärlden har vi överkonsumtion av socker, fett och animaliska produkter som i sin tur leder till välfärdssjukdomar. MEN 15 miljoner människor lider även här av undernäring!

3 näringslära, 1, Lärlingen, NGS3 Ekonomiska och politiska orsaker Pengar o makt istället för förståelse och kunskap! I Brasilien odlas sojabönor för djurfoder där man förr odlade spannmål till mat. Kaffe, sockerrör ananas enbart för export! Handelshinder Bristen på livsmedel pga övergödsling, utarmning

4 näringslära, 1, Lärlingen, NGS4 Mat och vatten används som maktmedel Om skörden slår fel i ett land så höjer grannen priset på sina varor etc.

5 näringslära, 1, Lärlingen, NGS5 Sociala orsaker I fattiga länder ökar befolkningen pga bättre hygien och många i barnafödande ålder. Man avstår eller kanske inte ens känner till preventivmedel. Barnen skall försörja föräldrarna Jordbruksbefolkning som har mycket sysselsättning

6 näringslära, 1, Lärlingen, NGS6 Utbildning och mikrolån Vägen bort från fattigdomen är oftast utbildning av kvinnor och mikrolån till kvinnor.

7 näringslära, 1, Lärlingen, NGS7 Ekologiska och geografiska orsaker Inga golfbanor på odlingsbar mark i Vietnam – hur är det i Sverige? Mikroorganismer förstör i fuktiga varma länder Få skördar i kalla klimat

8 näringslära, 1, Lärlingen, NGS8 Kulturella orsaker Vi håller fast vid vår matkultur och har svårt att ändra den …eller? Hur är det med potatis, kaffe, tomater, paprika Eller pizza, lasagne, kebab, hamburgare metze…..

9 näringslära, 1, Lärlingen, NGS9 Hjälpinsatser FN förenta nationerna

10 näringslära, 1, Lärlingen, NGS10 Nutrition Näringslära, nutrition, är drygt hundra år gammal som vetenskap sammanfattade C F Langworthy i det amerikanska jordbruksdepartementet kunskaperna i näringslära så här. ”Födan har ett dubbelt syfte- att bygga upp och reparera samt att ge energi för värme och arbete. Födan består av näringsämnen protein, fett, kolhydrat och olika mineralsalter.

11 näringslära, 1, Lärlingen, NGS11 Felnärd i välfärd Våra folksjukdomar beror på vår matvanor och livsstil!

12 näringslära, 1, Lärlingen, NGS12 För att inte bli felnärd bör DU Öka dina kunskaper när det gäller sambandet mellan kost, livsstil och hälsa Äta lagom mycket, allsidigt och näringsriktigt Äta långsamt Tugga väl Dricka mellan målen Motionera minst 30 minuter dagligen

13 näringslära, 1, Lärlingen, NGS13 Konsumtionen av skräpmat har ökat Glass ,7 kg ,2 kg Choklad 6,7kg och ,1 kg Läsk då 22,3 l ,1 l Starköl 1,3 l 1960 och ,4 l Vin 3,3 l 1960 och 20,5 l 2007

14 näringslära, 1, Lärlingen, NGS14 Så här skall vi leva 30 minuter lågintensiv fysisk aktivitet dagligen Undvik övervikt 25-35% av energiintaget bör utgöras av fett. (Max 10 % mättat fett.) g kostfiber per dag Högst 10% av energin får komma från raffinerat socker

15 näringslära, 1, Lärlingen, NGS15 Mera goda råd Koksalt konsumtionen skall minskas till 5-6 g per dag. Alkoholkonsumtionen skall vara måttlig mindre än 10 g per dag för kvinnor o mindre än 20 g per dag för män eller hlet undvikas Konsumtionen av stärkelserika produkter skall ökas

16 näringslära, 1, Lärlingen, NGS16..o ännu mera goda råd… Man bör varje dag äta livsmedel från matcirkelns alla delar Hårdstekning av kött och fisk bör undvikas Energi- och näringstillförseln bör fördelas på tre huvudmål och två eller flera mellanmål

17 näringslära, 1, Lärlingen, NGS17 Livsmedelsindustrin och storhushållen skall Utveckla fler magra och fiberrika alternativ som kan förses med nyckelhålsmärkning Ange energiinnehåll och fettmängd i portionen på matsedeln eller en tallriksmodell av aktuell rätt.

18 näringslära, 1, Lärlingen, NGS18 …mera industri råd… Begränsa fettet vid all tillagning och servering. Stek inte när det är möjligt att koka. Hårdstek inte.när maten tillagas i fett bör det få rinna av innan maten serveras. Minska eller uteslut matfettet vid smörgåstillverkning.

19 näringslära, 1, Lärlingen, NGS19 Låt ett eller flera livsmedel rika på vitamin C ingå i varje måltid. Vitaminet underlättar upptagningen av järnet i maten och minskar riskerna för att nitrosaminer bildas i mag-tarmkanalen. Kokning av grönsaker bör ske så skonsamt som möjligt. Undvik varmhållning.

20 näringslära, 1, Lärlingen, NGS20 …ännu fler råd… Använd grovt, mörkt bröd, gärna med hela korn samt rotfrukter och andra grönsaker som är fiberrika. Frukt, ärter och bönor ger kostfibrer. Minska användningen av salt. Hälften av vår dagliga saltkonsumtion beräknas komma från mat som är tillverkad inom industrin.

21 näringslära, 1, Lärlingen, NGS21 Nyckelhålsymbolen Talar om vad livsmedel och maträtter får innehålla i fråga om följande ämnen –Mängden fett –Vilken sorts fett (mättade och transfettsyror) –Sockerarter (deklareras under kolhydrater) –Salt (natriumklorid, deklareras som natrium) –Fiber

22 näringslära, 1, Lärlingen, NGS22 Sundhetsregler från 1746 Drick intet och ät inte mera när knappt Du nöjder och mätter. Snus litet, sup litet, rök lagom och sitt icke upp om nätter Bruk sparsamt salt, bittert, sött och surt så ock älskogsbedrift, tjock dricka, hård spis och falska läkare. Drick aktsamt kallt, kyl icke bröst, huvud och mage. Ät långsamt, lagom varmt, sov sparsamt, fly vrede, avund, täcks Gudi, räds icke movera din kropp. Knappt tarvar du då läkaren, men har om Din hälsa gott hopp.

23 näringslära, 1, Lärlingen, NGS23 Statens folkhälsoinstitut Folkhälsoinstitutet är en statlig myndighet Arbetar för att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada samt för att öka människors kunskaper om mat och motion. Man arbetar även för att stimulera till en bra livsstil med goda mat- och motionsvanor hos barn, ungdomar och äldre och genomför insatser mot alkohol-, drog- och tobaksanvändning.

24 näringslära, 1, Lärlingen, NGS24 Fetma - obesitas 26% av alla kvinnor i Sverige mellan 16 o 84 år lider av övervikt! Aptitregleringen sker i hypotalamus i mellanhjärnan. Det finns ett mättnadscentrum och ett hungercentrum. Hungercentrum påverkas av blodsockernivån och fettcellernas fyllnadsgrad. Olika sinneintryck och lusten att äta stimulerar även hungercentrum. Mättnadskänslan kommer efter 20 minuter.

25 näringslära, 1, Lärlingen, NGS25 Fettdepåerna Olämpliga kostvanor. Äter för fort och för mycket. Oregelbundna matvanor, stor alkoholkonsumtion, fel attityder. Psykiska faktorer – tröstätning Låg fysisk aktivitet Ämnesomsättningssjukdomar Störning av aptitregleringen Arvsanlag och miljö

26 näringslära, 1, Lärlingen, NGS26 Mät din kroppsvikt BMI eller body Mass Index mäter genom att dividera personens vikt i kg med längden i meter i kvadrat. 18,4 Undervikt 18,5 -24,9 Normalvikt övervikt 30 och mer fetma

27 näringslära, 1, Lärlingen, NGS27 Midjemått För kvinnor över 80 cm ger ökad risk för sjukdom Över 88 cm mycket ökad risk för sjukdom För Män: 94 cm ökad risk för sjukdom 102 cm mycket ökad risk för sjukdom

28 näringslära, 1, Lärlingen, NGS28 Bukfetma Bukfetma räknas ut genom att man mäter dels midjemåttet, dels höftmåttet. Sedan räknar man ut kvoten av midjemåttet delat med höftmåttet. Risken för olika sjukdomar ökar avsevärt om kvoten blir mer än 1 hos män och mer än 0,8 hos kvinnor.

29 näringslära, 1, Lärlingen, NGS29 Förklara ? Medelhavskosten Montignacmetoden Atkins Stenålderskosten Viktväktarnas metod Anorexia nervosa Ortorexi Bulimia nervosa

30 näringslära, 1, Lärlingen, NGS30 Vällevnadssjukdomar? Förstoppning Karies, parodontit Hjärt och kärlsjukdomar Allergier Cancersjukdomar Diabetes Njursten Gallbesvär Ryggproblem Reumatiska sjukdomar Osteoporos – benskörhet

31 näringslära, 1, Lärlingen, NGS31 Friskvård Friskvårdsbidrag Pausgymnastik Friskvårdskonsulenter Rökavvänjning Kost och motion Gym Träna på arbetstid Fri frukt Stegräknare Hälsotester mmmmmmmmm

32 näringslära, 1, Lärlingen, NGS32 Effekter av regelbunden motion Stimulerar matspjälkningen Förebygger förstoppning Underlättar näringsupptagningen Ökar muskelmassan Minskar fettförråden Kan ge en bättre blodfettsbild Motverkar benskörhet Förbättrar ork och kondition, sänker vilopulsen Förebygger hjärt- och kärlsjukdomar Ökar blodgenomströmningen i muskler och organ Stärker lungorna och förbättrar andningen Kan normalisera blodtrycket Ökar lymfans cirkulation, minskar risk för ödem Ökar syretillförseln till hjärnan

33 näringslära, 1, Lärlingen, NGS33 Rörelse och psykiska faktorer Ökar muskelstyrkan Stärker senor, muskelfästen och leder Skyddar mot ryggbesvär och ryggproblem Tränar koordination och balanssinne Frigör kroppens egna morfin liknande ämnen, endorfinerna som ger naturlig stimulans och minskar smärtor Minskar stressymtom Ger bättre sömn Ger ofta kontakt med naturen Stimulerar till en bättre livsstil Stimulerar positiva tankar Ökar välbefinnandet


Ladda ner ppt "Näringslära, 1, Lärlingen, NGS1 Näringslära Lektion 1 Kostsituationen i världen."

Liknande presentationer


Google-annonser