Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Föreläsning 6 Stats- och regeringsstrukturer. Litteratur Hague, R & Harrop, M, Comparative Government and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004),

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Föreläsning 6 Stats- och regeringsstrukturer. Litteratur Hague, R & Harrop, M, Comparative Government and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004),"— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning 6 Stats- och regeringsstrukturer

2 Litteratur Hague, R & Harrop, M, Comparative Government and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004), chs Tallberg, J EU:s politiska system (2:a uppl.), Studentlitteratur (Lund, 2004). Kapitel 5-9 Birgerson, S.M After the breakup of a multi- ethnic empire Praeger (Westport, CT, 2002). Kap. 1-2

3 Geografisk maktfördelning Relationer mellan nivåer Legislaturer Exekutiver

4 Geografisk maktfördelning Enhetsstat Exempel: Sverige, Förenade Kungariket Federation Exempel: USA, Tyskland Konfederation Exempel: EU (?), CIS/OSS (?) (Imperium) Exempel: Sovjetunionen Relationer mellan nivåer Decentralisering Kommunal självstyrelse

5 Statschefens roll Monarki/Republik Monarki: Sverige, Förenade Kungariket Republik: USA, Tyskland, Frankrike Formell/Reell maktutövning Formell makt: Sverige, Förenade Kungariket Reell makt: USA, Frankrike Kan diskuteras: Tyskland

6 Geografisk maktfördelning: centrering och decentralisering

7 Statsformationer på national- statsnivå

8 Enhetsstater Kännetecken: Historisk förankring Homogenitet Enkammarpalament

9 Enhetsstater: Graden av centralisering skiljer sig emellan de olika enhetsstaterna. Sätt att sprida makt från central till lokal nivå: Dekoncentration Decentralisering Delegering

10 Federativa system Kriterier: Huvuddelen av territoriet ska vara indelat i självstyrande regioner. Dual ordning Jämbördighet mellan central och regional nivå

11 Federativa system Gemensamma drag: Delstaterna har egna parlament och regeringar; Delstaternas existens och funktion är befästa i konstitutionen; Vanligtvis har man ett tvåkammarsystem i parlamentet där medborgarna representeras i den ena kammaren och delstaterna i den andra. Delstaternas representanter kan vara a) direktvalda (USA), eller b) indirekt valda av delstaternas parlament (Tyskland); Vanligtvis har man en författningsdomstol där kompetenstvister mellan nivåerna behandlas; Konstitutionen är relativt svår att ändra för att skydda delstaternas status.

12 Varför federalism?  Storlek  Areal (Ryssland, Indien, USA)  Folkmängd (Indien  Ej naturliga enheter – konstgjorda.  Hålla samman etniskt och kulturellt heterogena samhällen (Schweiz, Belgien, Indien)  Demokratiteoretiskt argument  Möjlighet till anpassning till lokala preferenser

13 Federativa system Synnetriska och assymetriska federationer - vilken är skillnaden? Symmetrisk Assymetrisk (Ryssland, Belgien) Dual eller kooperativ federalism? Dual (USA) Kooperativ (Tyskland)

14 Konfederationen

15 Imperiet Två sorters imperier  Territoriellt sammanhållet  Koloniala imperier Orsaker till imperiers undergång  Interna  Externa Post-imperiska förhållanden formas av förhållandet mellan center- periferi (jmf. de olika förhållandena mellan de post-sovjetiska regionerna, dvs periferin, och Ryssland, dvs. centrum)

16 TYPOLOGI för statsskick på nationell nivå samt frivilligasamman- slutningar av suveräna stater

17 Nationella parlament Den parlamentariska församlingen är det kompetensmässigt dominerande organet i nutida demokratiska länder, på deras bord ligger bland annat: Lagstiftningsmakten. Finansmakten. Utnämningsmakten. Kontrollmakten.

18 Nationella parlament Enkammarsystem Tvåkammarsystem Mandattiden kan skilja sig mellan kamrarna Befogenheter kan skilja sig mellan kamrarna

19 Nationella regeringsstrukturer Statsskick kan klassificeras olika beroende på svaren på dessa två frågor: Vilken är relationen mellan den verkställande och den lagstiftande makten? Vem leder regeringen, och inför vilka är denne ledare ansvarig?

20 Nationella regeringsstrukturer Monistisk kontra dualistisk princip: Monism - parlamentarism Dualism - presidentialism

21 Presidentiella system


Ladda ner ppt "Föreläsning 6 Stats- och regeringsstrukturer. Litteratur Hague, R & Harrop, M, Comparative Government and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004),"

Liknande presentationer


Google-annonser