Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle, 14 mars 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle, 14 mars 2014."— Presentationens avskrift:

1 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle, 14 mars 2014

2 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget
Utgångspunkter Uppdraget och syfte Tillvägagångssätt och upplägg av sammanställningens 2. Befolkningens sammansättning och hälsoläge Befolkningens sammansättning Hälsoläget 3. Socioekonomisk position och hälsa Utbildningsnivå Ekonomiska villkor Social klass och arbetsmarknadsposition 4. Könsskillnader i livsvillkor och hälsa 5. Livsloppsperspektiv Barn och unga Vuxna och äldre 6. Utländsk bakgrund, livsvillkor och hälsa 7. Sexuell läggning, livsvillkor och hälsa 8. Funktionsnedsättning, livsvillkor och hälsa 9. Sammanfattning 10. Referenser

3 Tolkning av uppdraget, och uppdragets syfte
1. Beskrivning av uppdraget Tolkning av uppdraget, och uppdragets syfte Utgångspunkterna för denna sammanställning har varit: Gävleborgs tre prioriterade folkhälsopolitiskamålområden: Delaktighet och inflytande, Sociala och ekonomiska förutsättningar, Barn och ungas uppväxtvillkor. GU Folkhälsas specificering av prioriterade befolkningsgrupper utifrån socioekonomisk position, kön, livsloppsperspektiv, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund, sexuell läggning. Konkreta konsekvenser av GU Folkhälsas Vägledande Principer: ”För att i planering, genomförande och uppföljning på ett bättre sätt ta hänsyn till variationer i hälsa … bör uppdrag ges att genomföra en litteraturgenomgång av dessa orsakssamband. Den bör kompletteras med en kartläggning av förekomsten av dessa mekanismer i länet och i de enskilda kommunerna”. Utifrån detta har uppdraget definierats till att: ”…kartlägga och sammanställa tillgänglig data som beskriver hälsoläget bland befolkningen i Gävleborgs län” , och sammanställningens syfte har formulerats till att: ”…utgöra ett underlag för politiska prioriteringar i arbetet mot en mer jämlikt fördelad hälsa i Gävleborgs län.” ”kartläggning av förekomsten av dessa mekanismer ” med mekanismer avses variationen av livsvillkor, livsmiljöer, levnadsvanor och hälsa mellan de prioriterade befolkningsgrupperna beskrivna i GU folkhälsa. Rapporten redovisas utifrån de prioriterade befolkningsgrupperna, de prioriterade målområdena ingår under dessa avsnitt. En viktig avgränsning är att denna sammanställning är baserad på ett antal redan befintliga rapporter och annat material om regionen och riket. Presentationen av materialet görs på länsnivå och jämförs om möjligt mot riket. För några faktorer finns data enbart på riksnivå. Så långt datakällan tillåter redovisas data för kvinnor och män separat. Åldersgruppsindelningar varierar Data kommer främst från : Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor 2010 då vi hade ett utökat urval i länet, detta görs om nu i år med personer i Gävleborgs län som fått enkät senaste veckorna. Urvalsundersökning. Datat för åren är fyraårsmedelvärden på mindre urval, vilka inte är lika säkra som data från det utökade uravalet från 2010. Statistiska centralbyrån (SCB), bl.a. Undersökningen levnadsföhrållanden, urvalsundersökning Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Skolverket Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). Poängteras kan också att eftersom utgångspunkterna är de första tre hälsopolitiska målområdena (kallat de strategiska området: livsvillkor) och de prioriterade befolkningsgrupperna är fokuset i rapporten trender och strukturer för hälsa och förutsättningar för hälsa, snarare än specifika nivåer av hälsa. Sådana förutsättningar för hälsa som skapas av strukturella förhållanden är att anta tämligen stabila oavsett geografiskt område som studeras. Det är mer troligt att samma strukturella förhållanden finns i alla våra kommuner än att de skulle avvika. Sammanställning av data som beskriver hälsoläget i länet, som ett underlag för politiska prioriteringar

4 Befolkningspyramiden
2.2. Befolkningens sammansättning Befolkningspyramiden I Gävleborgs län bor invånare. Den största kommunen är Gävle kommun med invånare och den minsta kommunen, Ockelbo kommun, har 5848 invånare.6 Länet har en tendens av urbanisering då Gävle är den kommun som har högst befolkningstillväxt medan befolkningen i länet som helhet har minskat med ca 4 procent under 2000-talet.7 Befolkningens sammansättning i olika åldersgrupper framgår av figuren. Nära en fjärdedel (23 procent) av befolkningen i länet är 65 år eller äldre. 6 procent av befolkningen är 80 år eller äldre. I riket är motsvarande andel 19 respektive 5 procent. Personer i arbetsför ålder (20-64 år) står för 56 procent av befolkningen, och 21 procent av länets befolkning är barn och ungdomar.8 Trenden är att andelen äldre invånare i länet ökar i förhållande till andelen i arbetsför ålder.7-8 Inom 20 år beräknas andelen 65 år och äldre i öka med fem procentenheter bland både män och kvinnor. Detta innebär en ökning med ca personer samtidigt som antal personer i arbetsför ålder beräknas minska med ca Befolkningspyramid Gävleborgs län, Källa: Samhällsmedicin Gävleborg, Äldrerapporten. Gävleborg har en hög, och ökande, andel äldre personer i befolkningen. Länets förutsättningar Kortfattat här, hör samman med nästa bild Befolkningens sammansättning i olika åldersgrupper framgår av figuren. Nära en fjärdedel (23 procent) av befolkningen i länet är 65 år eller äldre. 6 procent av befolkningen är 80 år eller äldre. Trenden är att andelen äldre invånare i länet ökar i förhållande till andelen i arbetsför ålder.7-8 Personer i arbetsför ålder (20-64 år) står för 56 procent av befolkningen, och 21 procent av länets befolkning är barn och ungdomar.8

5 2.2. Befolkningens sammansättning
Försörjningskvot Andelen människor i arbetsför ålder, i relation till andelen äldre och andelen barn och unga i befolkningen ger en uppfattning om både tillgång på arbetskraft, skatteunderlag och vårdbehov. Försörjningskvoten är ett mått som visar hur många personer i icke arbetsför ålder (<20 år, och >64 år) som 100 personer i arbetsför ålder (20-64 år) måste försörja. Försörjningskvoten i Gävleborgs län är 78 personer. 100 personer i arbetsförålder måste alltså försörja ytterligare 78 personer i icke arbetsför ålder. Gävleborgs försörjningskvot ligger betydligt högre än rikets försörjningskvot som är 70 personer. Inom tio år förväntas länets försörjningskvot stiga till 93 personer.8 Den största delen av försörjningsbördan är i Gävleborg från de äldre. I riket som helhet står barn och unga för merparten av försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många personer i icke-arbetsför ålder som 100 personer i arbetsför ålder måste försörja. Gävleborgs försörjningskvot var 78 personer år 2012, den förväntas stiga till 93 personer år 2022. Försörjningskvot för riket och prognos Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Försörjningskvot för Gävleborgs län och prognos Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Andelen människor i arbetsför ålder, i relation till andelen äldre och andelen barn och unga i befolkningen ger en uppfattning om både tillgång på arbetskraft, skatteunderlag och vårdbehov. Försörjningskvoten är ett mått som visar hur många personer i icke arbetsför ålder (<20 år, och >64 år) som 100 personer i arbetsför ålder (20-64 år) måste försörja. Försörjningskvoten i Gävleborgs län är 78 personer. 100 personer i arbetsförålder måste alltså försörja ytterligare 78 personer i icke arbetsför ålder. Inom tio år förväntas länets försörjningskvot stiga till 93 personer.8

6 2.3. Befolkningens hälsoläge
Åtgärdbar dödlighet Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet är dödsorsaker som anses vara möjliga att påverka genom förebyggande, hälsofrämjande åtgärder. Sjukvårdpolitiskt åtgärdbar dödlighet är dödsorsaker som anses vara möjliga att påverka genom tidig upptäckt eller medicinsk behandling.8 De två måtten fångar upp i vilken utsträckning den kunskap som finns om sjukdomarnas orsaker omsätts till åtgärder som påverkar dödligheten, och behandlingsmetoders effektivitet.8 I Gävleborgs län var den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten år dödsfall per invånare bland kvinnorna, och 55 dödsfall per invånare bland männen. Dessa dödfall hade kunnat påverkats av hälsopolitiska åtgärder. I Gävleborg består den största andelen av hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet av lungcancer (68 %). Andra sjukdomar som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt är cancer i matstrupe, levercirros och motortrafikolyckor.2 Den sjukvårdspolitiskt åtgärdbara dödligheten var i länet år dödsfall per invånare bland kvinnorna och 58 dödsfall per invånare bland männen. Stroke upptar den största delen (59 %) av den sjukvårdpolitiskt åtgärdbara dödligheten i länet.8 Andra exempel på dödsfall som orsakats av sjukdomar vilka bedöms kunna påverkas genom medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling är: livmodertappscancer, graviditetskomplikationer, diabetes, astma, och hypertonisjukdomar .11 Nivån för hälsopolitisk och sjukvårdspolitisk åtgärdbar dödlighet är högre i länet jämfört med riket.8 Skillnaden mellan länet och riket är större, och statistiskt säkerställd, gällande den sjukvårdspolitisk åtgärdbara dödlighet. Hälsopolitisk och sjukvårdspolitisk åtgärdbar dödlighet i Gävleborg och riket 2012, antal dödsfall per 100 000 invånare 1-79 år. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården: Den vanligaste dödsorsaken i Gävleborgs län år 2012 var cirkulationsorganens sjukdomar (Ischemisk hjärtsjukdom och cerebrovaskulära sjukdomar ). Stod för för 39 % avdödsfallen hos kvinnorna och 36 % hos männen för av dödfallen. Den näst mest vanliga dödsorsaken i Gävleborgs län 2012 var tumörer. 22 % bland kvinnorna och 28 % Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet är dödsorsaker som anses vara möjliga att påverka genom förebyggande, hälsofrämjande åtgärder. Sjukvårdpolitiskt åtgärdbar dödlighet är dödsorsaker som anses vara möjliga att påverka genom tidig upptäckt eller medicinsk behandling.8 De två måtten fångar upp i vilken utsträckning den kunskap som finns om sjukdomarnas orsaker omsätts till åtgärder som påverkar dödligheten, och behandlingsmetoders effektivitet.8 I Gävleborgs län var den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten år dödsfall per invånare bland kvinnorna, och 55 dödsfall per invånare bland männen. största andelen av hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten av lungcancer (68 %). Den sjukvårdspolitiskt åtgärdbara dödligheten är, i Gävleborgs län, 43 dödsfall per invånare bland kvinnorna och 58 dödsfall per invånare bland männen. Stroke upptar den största delen (59 %) I jämförelse med riket har länet en högre andel som dör i sjukvårdspolitiskt åtgärdbar dödlighet än i riket. När det gäller den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten är länet i stort i nivå med riket. Gävleborgs län har en högre andel Sjukvårdpolitiskt åtgärdbar dödlighet än riket. Störst del av upptas av dödsfall av Stroke

7 En positiv trend i länet är att valdeltagandet ökat.
2.3. Befolkningens hälsoläge Valdeltagande Valdeltagande i Gävleborgs län , val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Källa: SCB För att känna samhörighet med samhället behöver människor ha rätten och möjligheten att påverka sina egna livsvillkor och samhället de lever i.3 Därför är delaktighet och inflytande i samhället är grundläggande för människan och hennes hälsa. En del i detta är valdeltagande. Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också har en låg självskattad hälsa. Diagrammen till vänster visar hur valdeltagandet i Gävleborgs län och riket varierat de åren. Efter en nedgång mellan 1998 och 2002 har valdeltagandet i Gävleborg och riket ökat de senaste tre valen, men valdeltagande har under hela perioden varit en till tre procentenheter lägre i Gävleborg än i riket som helhet. Valdeltagande riket , val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Källa: SCB Delaktighet i samhället innebär en möjlighet att påverka sina livsvillkor, och har ett positivt samband med hälsa För att känna samhörighet med samhället behöver människor ha rätten och möjligheten att påverka sina egna livsvillkor och samhället de lever i. Brist på makt och möjligheter att påverka har ett negativt samband med hälsa. Medan Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet (valdeltagande en indikator på detta) och hälsa (t.ex. självskattad hälsa). En positiv trend i länet är att valdeltagandet ökat.

8 Förtroende för olika samhällsinstitutioner
2.3. Befolkningens hälsoläge Förtroende för olika samhällsinstitutioner Som en del av delaktighet och inflytande i samhället ingår också förtroende för myndigheter. I Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ingår frågan: ”Vilket förtroende har du för följande institutioner/politiker i samhället” till vilken en lista av stort antal myndigheter och institutioner uppräknas. I figuren nedan visas andelen av Gävleborgs befolkning som har mycket eller ganska stort förtroende, ingen åsikt, samt inte stort eller inget förtroende. Störst andel av befolkningen i Gävleborg har förtroende för polisen och sjukvården följt av skolan. En mindre andel av befolkningen har förtroende för politiker i landsting, politiker kommuner samt, för arbetsförmedlingen. Det kan också noteras att när det gäller sjukvården och polisen är det är en liten andel som inte har någon åsikt, medan det är större andelar som inte har åsikt om domstolar, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. I jämförelse med riket är förtroendet i Gävleborg något lägre för sjukvården, försäkringskassan och politiker. I övrigt är mönstren likartade. Förtroende för myndigheter och andra samhällsinstitutioner i Gävleborg 2010, andelar efter svarskategori. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Tillit mellan människor har betydelse för hälsan. Tillit till andra kan sannolikt minska människors stress, vilket i sin tur har en positiv inverkan på hälsan. Tillit ger också högre deltagande i sociala nätverk och aktiviteter, något som ytterligare bidrar till en god hälsa. Även tillit till olika demokratiska institutioner och myndigheter är viktig. Människor som har blivit orättvist behandlade av samhället litar mindre på andra, och det kan påverka hälsan negativt. 2. Text i bilden 3. Många har åsikter om sjukvården och polisen. Få har åsikt som domstolar, socialtjänsten och arbetsförmedlingen I Gävleborg varierar andelen med stort förtroende för de olika myndigheterna och samhällsinstitutionerna.

9 Socioekonomisk position
3. Socioekonomisk position och hälsa Introduktion Trots att vi generellt sett ser en positiv hälsoutveckling i Sverige, och Gävleborg, är denna utveckling ojämnt fördelad i befolkningen. Dessa skillnader i hälsa har uppmärksammats både nationellt och internationellt.4,13-14 Skillnader i hälsa mellan grupper skiljer sig från skillnader i hälsa mellan individer. Att nivån av hälsa kan variera mellan individer och över tid är något som kan ses som acceptabelt eller ”normalt” och behöver inte upplevas som orättvisa eller orättfärdiga. Att nivån av hälsa varierar mellan olika befolkningsgrupper kan däremot indikera att det finns sociala strukturer och/eller processer som skapar olika förutsättningar för hälsa för olika grupper av befolkningen. Detta är vad vi kallar systematiska skillnader i hälsa. Systematiska skillnader i hälsa finns mellan olika befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön.4,13-14 Social position är ett komplext begrepp som beskriver en person eller grupps ställning i samhällsstrukturen. Social position definieras vanligen genom utbildning, klass eller inkomst. En högre social position innebär tillgång till resurser, inflytande, bättre boende, mer statusfyllda arbeten, medan en lägre social position ger mer begränsad tillgång till resurser. Sociala skillnader i hälsa kan uppstå dels via faktiska skillnader i livsvillkor så som inkomst, boende, arbetsvillkor; dels genom relativa skillnader i livsvillkor som skapar skillnader i psykosocial stress; dels genom levnadsvanor och/eller selektion. En väl använd modell, framtagen av Diderichsen och Hallqvist, beskriver olika mekanismer för hur systematiska skillnader hälsa skapas via systematiska skillnader i social position [1], i exponering av riskfaktorer [2], i såbarhet för ohälsa [3], och i konsekvenser av ohälsa [5], och var insatser för att minska systematiska skillnader i hälsa kan sättas in (A-D).5,13 Modell över sambandet mellan social kontext, social position och hälsa. Källa: Diderichsen & Hallqvist, 1998. Socioekonomisk position Exponering Sjukdom eller skada Konsekvenser Livsvillkor, och hälsa, beror i hög utsträckning på social position. Men det omvända sambandet råder också: konsekvenser av ohälsa kan påverka individens sociala position.4 t.ex. kan en nedsättning av hälsa leda till att en invid förlorar en stor del av sin inkomst. Mekanism [1] visar hur individer har olika möjlighet att nå olika sociala positioner utifrån förutsättningar i den sociala kontexten: social bakgrund, utbildningsnivå, kön, ålder, etnicitet t.ex. Status, makt och pengar fördelas olika i olika sociala positioner, så gör också olika exponeringar och riskfaktorer. Mekanism [2] illustrerar denna varians i exponeringar mellan olika sociala positioner, några exempel kan vara högre förekomst av skadliga belastningar i lägre sociala positioner, och mer fördelaktiga anställningsvillkor i högre sociala positioner. Mekanism [3] påvisar att det finns skillnader i sårbarhet för sjukdom och skada mellan sociala klasser. Lägre klasser med ansamlingar av riskfaktorer och högre klasser med fler skyddande faktorer kan t.ex. skapa denna skillnad i sårbarhet. Mekanism [4] visar slutligen på variation i konsekvenser av skada/sjukdom/ohälsa. Konsekvenser av skada/sjukdom/ohälsa kan t.ex. vara av social karaktär genom arbetsvillkor inom yrket, medicinska karaktär genom tillgång till vård, eller ekonomisk karaktär genom sjukförsäkring. Individer från olika sociala positioner har olika resurser att hantera dessa konsekvenser. Modellen visar också var insatser och policys kan sättas in för att påverka dessa sociala skillnader i häls det kan t.ex. vara att påverka den sociala stratifieringen t.ex. genom utbildnings- och välfärdspolitik [A], minska skillnaderna i exponering t.ex. genom arbetsmarknadspolitik och arbetsmiljöåtgärder [B], minska skillnaderna i sårbarhet för ohälsa genom att skydda utsatta grupper [C], eller minska skillnaderna i konsekvenser av ohälsa genom reducera hälso- och sjukvårdskostnader eller större flexibilitet på arbetsmarknaden [D]. Vi får anledning till att återkomma till möjliga insatspunkter senare i sammanställningen.

10 Gävleborgs län har lägre utbildningsnivå än riket.
Utbildningsnivå i Gävleborg Figuren nedan visar utbildningsnivån bland kvinnor och män i Gävleborg och i riket år Eftergymnasial utbildning är mindre vanligt förekommande i Gävleborgs län jämfört med riket, särskilt tydlig är detta för eftergymnasial utbildning längre än tre år. Endast förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning kortare än tre år är istället vanligare i Gävleborgs län än i riket som helhet. I både länet och riket är det vanligare med längre utbildning bland kvinnor än bland män. Gävleborgs län har lägre utbildningsnivå än riket. Utbildningsnivå i Gävleborgs län och riket 2012, andel av befolkningen år, fördelat efter kön. Källa: SCB 0. denna figur visar utbildningsnivå i gävleborgslän jämfört med riket 1. Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Detta är tydligt i flera fall av sjukdom (t.ex. cancer och hjärt- och kärlsjukdom); i kroppsliga hälsobesvär (t.ex. värk från rygg, nacke och leder), psykiska hälsobesvär (t.ex. ängslan och oro), självskattad hälsa, samt dödsrisker och medellivslängd. 2. Utbildning kan påverka hälsan genom att ge antal strukturella fördelar, som i sin tur kan förväntas ge en bättre hälsa. Utbildning kan t.ex. ge möjlighet till bättre jobb och högre lön, vilket kan minska fysiska och psykosociala risker, ekonomisk utsatthet, lägre hälsorisker i arbetslivet.1 3. Det handlar alltså snarare om vad utbildningen kan ge, än utbildningen i sig. Framförallt är det hur utbildning formar våra möjligheter på arbetsmarknaden, och i förlängningen våra inkomster, som är av stor vikt. (SWECO menar i sin rapport ”Socioekonomisk analys av mellan Sverige” att utbildningsnivå fått en ökad betydelse för individers möjlighet att påverka sina liv. Tidigare var det möjligt att påbörja en yrkesbana efter grundskolan och arbeta sig uppåt och nå en bra lön och en hög materiell standard. Idag är det utbildning som i hög grad ger individer den möjligheten.15) 4. Text i bilden

11 Utbildningsnivå, livsvillkor och hälsa
Hälsorisker i Gävleborg 2010, fördelat efter utbildningsnivå och kön. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag hälso- och sjukvården. Figurerna till höger visar hälsorisker kopplade till livsvillkor (lågt socialt deltagande och saknar kontantmarginal), hälsorisker kopplade till levnadsvanor (stillasittande, röker dagligen och fetma), samt långvarig sjukdom med nedsatt funktion, fördelat efter utbildningsnivå. Figurer kommer från rapporten ”Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården”.8 Figurerna uppvisar ett tydligt socioekonomiskt mönster, en social gradient, med högre andel risk i grupper med kort utbildning (högst 11 år) jämfört med grupper med lång utbildningsnivå (minst 15 år), och mellanlång utbildningsnivå däremellan. Långvarig sjukdom är mest vanligt förekommande bland kvinnor med kort utbildning (ca 36 %), jämfört med kvinnor med mellanlång utbildning (ca 31 %) och kvinnor med lång utbildning (ca 22 %). Även om nivån är något lägre bland männen än hos kvinnorna är den sociala gradienten tydligare: ca 32 % av männen med kort utbildning, ca 26 % av männen med mellanlång utbildning, och ca 19 % av männen med lång utbildning har långvarig sjukdom med nedsatt funktion. Bland kvinnor med kort utbildning saknar drygt 40 % kontantmarginal. Motsvarande andel bland kvinnor med mellanlång utbildning är ca 27 % och bland kvinnor med lång utbildning ca 14 %. Motsvarande trend ses också bland männen högst andel (27 %) bland männen med kort utbildning, och lägre andelar bland män med mellanlång (14 %) utbildning och lång utbildning (9 %) saknar kontantmarginal. Här visas exempel på samband mellan utbildningsnivå och livvsvillkor/hälsa från länet. En tydlig social gradient. Förklara>SOCIAL GRADIENT< Kort. (sett förut) Även den självskattade hälsan följer en social gradient. Figuren nedan visar hur Gävleborgarna i undersökningen Hälsa på lika villkor skattade sin hälsa år Genomgående skattar en mindre andel kvinnor sin hälsa som bra eller mycket bra, jämfört med män. Både kvinnor och män med kort utbildning skattar till lägre utsträckning sin hälsa som bra eller mycket bra jämfört med kvinnor och män från de högre utbildningsnivåerna. Senare nationella data från Folkhälsomyndigheten och SCB visar samma trend i fördelningen av bra självskattad hälsa. Till exempel är daglig tobaksanvändning är mest vanligt förekommande bland kvinnor med kort utbildning (ca 22 %), användningen är lägre bland kvinnor med mellanlång utbildning (ca 14 %) och lägst bland kvinnor med lång utbildning (ca 9 %). Bland männen är nivån högre och den sociala gradienten ännu tydligare: ca 38 % bland män med kort utbildning, ca 28 % bland män med mellanlång utbildning, och ca 19 % bland män med. Samma sociala gradient ses också för andel personer som är stillasittande och fetma. Av kvinnor med kort utbildning är ca 17 % stillasittande, jämfört med 12 % bland kvinnor med mellanlång utbildning och ca 9 % bland kvinnor med lång utbildning. Liknande trend finns också bland männen: ca 20 %, ca 13 % respektive ca 10 %. Förekomsten av fetma är bland kvinnor med kort utbildning, ca 20 %, att jämföra med 16 % bland kvinnor med mellanlång utbildning och ca 9 % bland kvinnor med lång utbildning. Bland männen är motsvarande trend av förekomst av fetma: ca 21 %, ca 12 % respektive ca 9 %. Så väl livsvillkor som levnadsvanor följer en social gradient i Gävleborgs län.

12 3.2. Ekonomiska villkor Disponibel inkomst
Diagrammen från Landstinget Gävleborgs rapport ”Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården” visar hur den disponibla inkomsten i riket och Gävleborgs län har utvecklats under de senaste 15 åren. Den disponibla inkomsten är också betydlig högre hos män jämfört med kvinnor, detta gället för såväl riket som länet. Både män och kvinnor har under perioden ökat sin disponibla inkomst, men männens disponibla inkomst har ökat mer än kvinnorna: i genomsnitt 5-30 % i länet och % i riket Den disponibla inkomsten är lägre i Gävleborgs län än i riket, och skillnaderna har ökat under de senaste 15 åren. Skillnaderna är särskilt tydliga för män 35 år och äldre. Den disponibla inkomsten är lägre i Gävleborgs län än i riket, och skillnaderna har ökat under de senaste 15 åren. Disponibel inkomst bland kvinnor, Gävleborgs län och riket, fördelat på åldersgrupp. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag hälso- och sjukvården. Disponibel inkomst bland män, Gävleborgs län och riket, fördelat på åldersgrupp. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag hälso- och sjukvården. Som beskrivet är utbildningsnivå, inkomst och arbete alla markörer för social position. De är nära sammankopplade till varandra, men de har också eget förhållande till hälsa.4 Sambandet mellan inkomst och hälsa är mycket tydligt. Ekonomiska resurser som inkomster och ekonomiska tillgångar är bland de mest betydelsefulla faktorerna för hälsa. Köpkraft: Familjernas köpkraft (eller disponibel inkomst per konsumtionsenhet) avser summan av disponibel inkomst (i löpande priser) inklusive alla bidrag, ersättningar och stöd, per familjemedlem, med hänsyn taget till barnets ålder och familjestorlek (dvs. stordriftsfördelar i en större familj) delad med antalet familjemedlemmar. Alla familjer i länet har rangordnats efter sin köpkraft och placerats i fem grupper med lika stort antal familjer i varje grupp. Låg köpkraft avser familjer i gruppen med den lägsta inkomsten. Den relativa inkomsten är även det en viktig bestämningsfaktor för hälsa. Den relativa positionen är också en del av förklaringen. Var i den sociala positionen en person befinner sig i förhållande till var andra befinner sig kan skapa en psykosocial stress som bidrar till den ojämlika hälsan. Att inte ha möjlighet till samma ekonomiska förutsättningar som sina kamrater kan t.ex. skapa en känsla av utanförskap och frustration.16 På befolkningsnivå finns ett negativt samband mellan inkomstspridning och hälsa, länder eller regioner som har mer jämna inkomstnivåer upplever inte bara en mer jämnt fördelad hälsa utan också en högre nivå av hälsa.16 Att ha goda ekonomiska resurser leder alltså till en ökad kontroll. Att däremot leva med knappa resurser kan innebära att ständigt leva med en oro för att få ihop vardagen eller frustration över att inte leva upp till samma standard som andra.13,15 Gävleborg har relativt sett flest hushåll med ekonomiskt bistånd i jämförelse med övriga län i riket. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per invånare är 30 i Gävleborgs län, riksgenomsnittet är 22 hushåll per invånare.15 Skillnaderna mellan länet och riket är störst i de yngre åldersgrupperna. hushållstyp. Av alla ensamstående kvinnor med barn är 23 % mottagare av ekonomiskt bistånd. Den procentuellt sett största gruppen bland mottagarna av ekonomiskt bistånd är ensamstående män utan barn (40 %), följd av ensamstående kvinnor utan barn (24 %). Andra indikatorer på ekonomiska villkor som återkommer i rapporten är kontantmarginal. (Att sakna kontantmarginal innebär att sakna möjligheten att på en vecka skaffa fram kr) och problem att klara löpande utgifter senaste 12 mån(ekonomisk kris). Män och kvinnor som ej upplevt ekonomisk kris under de senaste 12 månaderna och som har kontantmarginal skattar till högre andel sin hälsa som bra. På motsvarande vis är det en högre andel män och kvinnor som upplevt ekonomisk kris och som saknar kontant marginal som skattar sin hälsa som dålig och som upplever sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Självskattad hälsa 2013 fördelat på ekonomiska villkor och kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Bra hälsa 2013 Ekonomisk kris 51K 59M Ej ekonomisk kris 72K 77M Saknar kontantmarginal 51K 59M Har kontantmarginal 74K 78M Dålig hälsa 2013 Ekonomisk kris 13K 14M Ej ekonomisk kris 5 4 Saknar kontantmarginal 14 12 Har kontantmarginal 4 4 Nedsatt psykisk hälsa 2013 Ekonomisk kris 41 36 Ej ekonomisk kris 17 12 Saknar kontantmarginal 35 28 Har kontantmarginal 17 13

13 3.3. Social klass och arbetsmarknadsposition
Social klass och självskattad hälsa Vilken social klass du tillhör samvarierar starkt med flera hälsoparametrar. Figuren nedan visar hur den självskattade hälsotillståndet varierar mellan över social klass. En tendens till social gradient finns bland kvinnor där arbetare i minst utsträckning (ca. 61 %) skattar sin hälsa som mycket bra eller bra och mellan/högre tjänstemän till högst andel (ca. 71 %) skattar sin hälsa som bra och lägre tjänstemän däremellan (ca. 68 %). Trenden är inte lika tydlig för män, även om det finns en skillnad mellan arbetare och mellan/högre tjänstemän (ca. 68 % respektive ca. 78 %). Genomgående skattar en lägre andel kvinnor än män sitt hälsotillstånd som bra. Självskattat hälsotillstånd visar en social gradient mellan klasser av arbete. Andel i Gävleborgs län som skattat sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller bra 2010, fördelat på social klass och kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Social klass utgår nästan alltid utifrån yrkestyp, exempelvis genom kategorisering av tjänstemän och arbetare. (Social klass innehåller flera olika dimensioner till exempel anställning, makt och kontroll, och så väl fysiska som psykosociala arbetsförhållanden´) Ett exempel är vilka exponeringar vi utsätts för i vårt arbete. Detta varierar med social klass och det påverkar vår hälsa. Arbetsställning är en typ av exponering i arbetet. Arbetsställningen för tjänstemän inom hälso- och sjuksvården är till exempel inte den samma som för vårdbiträden och sjuksköterskor. Möjligheten till kontroll av arbetssituation är annat exempel Den sociala gradienten är än tydligare när vi ser till levnadsvanor : tobak dagligen. ; äter lite frukt dagligen ; Stillasittande och fetma följer samma trend, för både kvinnor och män.

14 3.3. Social klass och arbetsmarknadsposition
Arbetslöshet och självskattad hälsa Tabellen till höger visar självskattad hälsa (Bra respektive dålig) samt nedsatt psykisk hälsa bland yrkesarbetande respektive arbetslösa. En större andel män (81 %) och kvinnor (77 %) som yrkesarbetar skattar sin hälsa som bra, jämfört med män (59 %) och kvinnor (56 %) som är arbetslösa. Noterbart är också att könsskillnaden är mycket mindre bland de arbetslösa. På motsvarande vis är det en högre andel män och kvinnor i arbetslöshet som skattar sin hälsa som dålig och som har nedsatt psykiskt välbefinnande. Återigen är en särskilt utsatt grupp för arbetslöshet är ungdomarna. Enligt Folkhälsomyndigheten påverkar arbetslöshet och bristande möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden de ungas (18-21 år) hälsa mer än de vuxnas. Dessutom har unga som varit arbetslösa under längre period betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden och kan fastna i arbetslöshet och sjukskrivningar. Detta kan ge förlängda sociala, ekonomiska och hälsomässiga bekymmer genom livet. Självskattad bra respektive dålig hälsa, samt nedsatt psykiskt välbefinnande 2013 fördelat på arbetsmarknadsposition och kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Kvinnor Män Bra hälsa 2013 Yrkesarbetande 77 81 Arbetslös 56 59 Dålig hälsa 2013 3 12 8 Nedsatt psykisk hälsa 2013 19 13 41 33 Obs Nationella data En högre andel män och kvinnor i arbetslöshet har nedsatt psykiskt välbefinnande.

15 4. Könsskillnader i livsvillkor och hälsa
Könsskillnader i livsvillkor och hälsa hör på flera vis ihop med socioekonomiska skillnader i livsvillkor och hälsa, beskrivna i tidigare avsnitt. Att det finns skillnader i inkomstnivåer mellan könen är väl känt, liksom att kvinnor i högre andel går vidare till högre utbildning i jämförelse med män. Länets starkt könsegregerade arbetsmarknad med skillnader i såväl arbetsmiljö som arbetsvillkor (heltidsarbeten är t.ex. mer förekommande mansdominerande branscher och deltidsarbeten mer förekommande i och kvinnodominerande branscher) är också ett exempel på systematiska skillnader i livsvillkor mellan kvinnor och män som inte kan förklaras av kön.15,22 Från Nationella Folkhälsoenkäten 2010 kan visas att i Gävleborgs län finns flertalet livsvillkor och centrala bestämningsfaktorer för hälsa som varierar mellan könen. Större andel kvinnor (29 %) än män (20 %) saknar kontantmarginal, och större andel kvinnor (19 %) än män (15 %) har upplevt en ekonomisk kris. Det är också betydligt större andel kvinnor (35 %) än män (8 %) som är rädda för att gå ut ensam. Mindre, men statistiskt säkerställda, skillnader finns för lågt socialt deltagande där männen till större andel har denna ofördelaktighet (25% respektive 22 %). Männen saknar också emotionellt stöd i större utsträckning än kvinnorna (15 % respektive 9 %). Livsvillkor i Gävleborgs län Procent i befolkningen år, uppdelat på kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Kvinnor Män Lågt socialt deltagande* 22 25 Saknar kontantmarginal* 29 20 Ekonomisk kris* 19 15 Rädd att gå ut ensam* 35 8 Svårt lita på andra människor 26 28 Saknar emotionellt stöd* 9 Saknar praktiskt stöd 5 Flertalet centrala bestämningsfaktorer för hälsa varierar mellan könen.

16 4. Könsskillnader i livsvillkor och hälsa
Figuren nedan visar fem olika hälsoparametrar för fysisk och psykisk hälsa bland män och kvinnor i Gävleborgs län. Genomgående skattar kvinnor sin hälsa sämre än män. Högre andel kvinnor har t.ex. nedsatt psykiskt välbefinnande (20 %, respektive 14 %), en högre andel kvinnor har svår värk i rörelseorganen (18 %, respektive 14 %), och en högre andel av kvinnorna rapporetrar ett eller flera symtom på psykisk ohälsa (15 %, respektive 10 %), i jämförelse med männen. Det finns flertalet skillnader i hälsa mellan kvinnor och män i Gävleborgs län. Hälsa i befolkningen år i Gävleborgs län 2010, fördelat på kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Ser vi till hälsa är det Genomgående så att kvinnor skattar sin hälsa sämre än män. Självskattad hälsa, medelvärde , riket och Gävleborgs län, fördelat på kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Bra hälsa 2013 Sverige 70K 75M Gävleborg 67K 71M Dålig hälsa 2013 Sverige 6K 5M Gävleborg 5K 6M Nedsatt psykisk hälsa 2013 Sverige 20K 14M Gävleborg 17K 14M Mäns och kvinnors förutsättningar för god hälsa skiljer sig också något när vi tittar på levnadsvanor, generellt sett än riskfaktorerna högre hos männen än hos kvinnorna. Det är tex…. Antal ohälsosamma levnadsvanor , Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. 0 51K 34M 1 30K 33M 2 13K 20M 3 4K 9M 4-8 1K 4M Största skillnaden i levnadsvanor är andelen som äter för lite frukt och grönsaker. 41 % av männen och 21 % av kvinnorna inte når det rekommenderade intaget. Stor skillnad finns också i snusanvändning, 23 % av männen använder snus dagligen, jämfört med 5 % av kvinnorna. Även riskabla alkoholvanor finns i högre andel hos männen (16 %) jämfört med kvinnorna (9%).

17 5.1. Barn och unga Introduktion
Barn och unga är en målgrupp högt prioriterad på folkhälsoarbetets dagordning. Detta beror dels på att psykosomatiska symptom (t.ex. oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet, och stressrelaterade symptom) nationellt sett ökat, framförallt hos flickor men även hos pojkar, under senaste åren. Dels på att förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De ungas livsvillkor har dessutom grundläggande betydelse för deras hälsa och välbefinnande, både idag och i framtiden. Modellen nedan illustrerar att det är ett stort antal förhållanden och livsvillkor som påverkar hälsan hos barn och unga. Modell över bestämningsfaktorer för hälsa under barndom och uppväxt. Källa: Folkhälsomyndigheten, 2003. Livsloppsperspektivet (engelska: ”life course perspective”) kan sammanfattas utifrån två utgångspunkter: ackumulering av risker och kritiska perioder.13 Ackumulering av risker innebär att vi under livets förlopp möter flera olika exponeringar, eller risker, som vi tar med oss den genom livet. Utifrån livsloppsperspektivet antas att en långvarig exponering ökar risken för att sjukdom och ohälsa. Kritiska perioder innebär att det under livsloppet kan finnas kritiska perioder då exponering för riskfaktorer kan ha större betydelse för vissa sjukdomar eller levnadsvanor. Ett exempel kan vara mammas rökning under fosterstadiet, eller etablering av värderingar och vanor under ungdomsårens psykologiska utveckling. Bland annat därför är det viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar för att lyckas med sin skolgång. En god start i livet är på så vis en av de absolut viktigaste faktorerna för ett långt liv med god hälsa och gott välbefinnande.14 Livsvillkor skapar förutsättningar för hälsa genom livet. På samma vis är hälsa en förutsättning för att påverka sina livsvillkor genom livet.

18 5.1. Barn och unga Barn och unga i ekonomiskt utsatta hushåll
Andelen barn i Gävleborgs län som lever i ekonomiskt utsatta hushåll var 14,0 % Detta är en något högre andel än rikets genomsnitt 12 %. Över länets kommuner var variansen %, alla kommuner låg alltså i nivå med eller över riksgenomsnittet. Både i länet och i riket är andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll betydligt högre bland barn som har utrikes födda föräldrar, än bland barn som har inrikes födda föräldrar. I Gävleborgs län lever 42 % av barnen med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll. Rikets genomsnitt är 30 %. Bland barn med inrikes födda föräldrar är andelen i ekonomiskt utsatta hushåll 8 %. Motsvarande för riket är 6 %. Rädda Barnens årsrapport Barnfattigdom i Sverige beskriver också hur andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll varierar sett till hushållstyp. Nationellt sett var andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll störst bland ensamstående utrikes födda föräldrar (ca 54 %) följt av sammanboende utrikes födda föräldrar (ca 38 %) år Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll bland barn till inrikes födda ensamstående föräldrar var ca 19 %, och ca 1 % bland barn till inrikes födda sammanboende föräldrar. Barnfattigdomsindex. Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll år 2011, fördelat på samtliga, utländsk, och svensk bakgrund. Källa: Folkhälsomyndigheten. Gävleborgs län har en större andel barn som lever i en ekonomiskt utsatt situation, särskilt tydligt är det för barn med utrikes födda föräldrar. ekonomiskt utsatta hushåll – definition? Folkhälsomyndigehetn: Andel barn i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag

19 5.1. Barn och unga Utbildningsval
Den stora majoriteten (97-99 %) grundskoleelever i riket går över till gymnasiestudier. Till vilken typ av gymnasiestudier man går vidare till varierar över landet. I Gävleborgs län är det ca 40 % av ungdomarna som går vidare till yrkesförberedande program.15 Det är större andel pojkar (45 %) än flickor (34 %) som går vidare till yrkesprogram. På motsvarande vis är det är fler flickor (53 %) än pojkar (38 %) som går vidare till högskoleförberedande program I jämförelse med riket är andelen som går vidare till yrkesprogram högre i länet än i riket, och andelen som går vidare till högskoleförberedande program är lägre i länet än i riket. Detta gäller för både pojkar och flickor. Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten samt problemet med brist på arbetskraft inom en del högkvalificerande yrken och överskott av arbetskraft i vissa yrken med lägre kvalifikationskrav, är det viktigt att de yrkesförberedande programmen speglar arbetsmarknadens efterfrågan.15 Andel i på högskoleförberedande program, introduktionsprogram och yrkesprogram i länet och riket 2012, fördelat på kön. Källa: Skolverket. Utbildning är den samhällsstruktur som har den största möjligheten att ge barn och ungdomar möjlighet till att påverka sin sociala position och sin hälsa under livet. Eftersom låg utbildning är förknippat med en mängd ohälsoproblem är det ett stort hälsoproblem att en stor andel ungdomar inte är behöriga till, eller inte fullföljer, gymnasiestudier. Föräldrarnas utbildningsnivå samvarierar med behörighet till gymnasiet, avhopp från gymnasiet och slutbetyg utan behörighet till högskola/universitet. En ojämn fördelning av livsvillkor innebär alltså olika möjligheter i livet efter stora skillnader i skolprestationer.14 4. Text i bild (Det har varit en långtgående trend att en större andel flickor uppnår behörighet till gymnasiet i jämförelse med andelen pojkar. Våren 2012 var det 86 % av flickorna i Gävleborg som var behöriga till gymnasiet, mot 83 % bland pojkarna. Rikets genomsnitt var 89 % respektive 86 %. ) 5. Positivt är att Gävleborg ligger i nivå med riket avseende andelen av gymnasieelever med behörighet till högskola och universitet 87 %. Som andel av de folkbokförda 20-åringarna är det 61 % i Gävleborg och 64 % i riket som hade behörighet till högskola och universitet.

20 5.1. Barn och unga Självskattad hälsa
Figuren nedan visar hur barnen i årskurs 6 och årskurs 9 i Gävleborgs län skattade sin hälsa i Folkhälsomyndighetens nationella kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa På frågan ”Hur mår du rent allmänt” svarade ca. 70 % av flickor i årskurs 6 ”Utmärkt” eller ”Mycket bra”, medan ca 11 % av flickorna skattar sin hälsa som ”Ganska bra” eller ”Dåligt”. Bland pojkarna i samma åldersgrupp är det ca 86 % som skattar sin hälsa som utmärkt eller mycket bra, medan ca 6 % av dem skattar den som ganska bra eller dålig. De äldre flickorna och pojkarna skattade sin hälsa som sämre än de yngre. I årskurs 9 är andelen som skattat sin hälsa som utmärkt eller mycket bra ca. 56 % bland flickorna och ca. 72 % bland pojkarna. Andelen niondeklassare som skattade sin hälsa som ganska bra eller dålig var 19 % av flickorna och ca 20 % av pojkarna. Självskattad hälsa bland Gävleborgs sjätte- och niondeklassare 2009, fördelat på årskurs och kön. Källa: Folkhälsomyndigheten. Flickor skattar sin hälsa sämre än pojkar, äldre barns skattar sin hälsa sämre än yngre barn. I båda årskullarna skattar flickor generellt sett sin hälsa som sämre än pojkarna.

21 5.1. Barn och unga Psykosomatiska besvär
Specifika besvär som rapporteras av flickor och pojkar i årskurs 6 och årskurs 9 i Gävleborg följer samma mönster som för den självskattade hälsan: sämre bland flickorna än bland pojkarna, och sämre bland de äldre än bland de yngre. ) Pojkar Flickor Har huvudvärk minst en gång i veckan Har ont i magen minst en gång i veckan Har svårt att somna minst en gång i veckan Har känt mig stressad minst en gång i veckan Har varit trött under dagarna i skolan minst en gång i veckan Har sovit dåligt minst en gång i veckan

22 6. Födelseland, livsvillkor och hälsa
Utländsk bakgrund i Gävleborg och övriga län I jämförelse med övriga län är andelen utrikes födda i Gävleborgs län lägre än både rikets genomsnitt och 13 av de övriga av länen 9,5 % av Gävleborgs befolkning är födda i ett annat land än Sverige. Andelen har ökat sedan 2007 efter några år av minskad andel Andelen utrikesfödda i befolkningen 2012 per län. Källa: Länsstyrelsen. Utländsk bakgrund definieras av SCB som personer som är utrikes födda, eller som är inrikes födda och har två utrikes födda föräldrar. På motsvarande vis definieras personer med svensk bakgrund som personer födda i Sverige med en inrikes född eller två inrikes födda föräldrar. 3. Bilden visar andelen utrikes födda, vilket är den största gruppen av de med utländsk bakgrnd. I länet har 12 % av kvinnorna och 11,3 % av männen utländsk bakgrund, och de flesta av dessa, 9,9 % respektive 9,1 % är utrikes födda. I riket är det 20,4 % av kvinnorna som har utländsk bakgrund varav 15,8 % är utrikes födda. Motsvarande bland männen är 19,9 % och 15,1 %. Befolkningen i riket år 2012, fördelat efter utländsk-/svensk bakgrund och kön. Källa: SCB. Utländsk bakgrund Utrikes födda 15,8K 15,1M Inrikes födda, med två utrikes födda föräldrar 4,6K 4,8M Svensk bakgrund Inrikes födda , med en inrikes och en utrikes född förälder 7,0K 7,3M Inrikes födda ,med två inrikes födda föräldrar 72,7K 72,8M

23 Flera livsvillkor skiljer sig mellan utrikes och inrikes födda.
6. Födelseland, livsvillkor och hälsa Arbetslöshet Flera livsvillkor av betydelse för hälsa skiljer sig mellan grupper av svensk och utländsk bakgrund. Av kanske mest avgörande betydelse är skillnaden i sysselsättning. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är stor i Gävleborgs län. Störst andel arbetslösa i länet finns bland de utrikes födda männen, ca. 30 % av män födda utanför Sverige är arbetslösa. Motsvarande andelar i riket är betydligt lägre: 18,3 % bland de yngre och 15,3 % av samtliga. Även de utrikes födda kvinnorna är i högre utsträckning arbetslösa jämfört med de inrikes födda kvinnorna. I länet är andelen arbetslösa bland utrikes födda kvinnor 27,0 % av de yngre och 24,9 % av samtliga åldrar. Motsvarade siffror för riket är 13,0 % respektive 13,5 %. Flera livsvillkor skiljer sig mellan utrikes och inrikes födda. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är stor i Gävleborgs län. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen, fördelat på kön, februari Källa: Arbetsförmedlingen. Gävleborg Kvinnor Män Samtliga, år 8,8 10,6 Samtliga, år 14,2 19,2 Utrikesfödda, år 24,9 29,1 Utrikesfödda, år 27,0 30,5 Riket 6,1 7,3 8,0 11,7 13,5 15,3 13,0 18,3 PÅ NATIONELL nivå: livsvillkor av betydelse för hälsa och som till stor del skiljer sig mellan grupper av svensk och utländsk bakgrund är ekonomiska villkor. Det är betydligt vanligare att utrikes födda män (ca 42 %) och kvinnor (ca 36 %) saknar kontantmarginal, jämfört med inrikes födda män och kvinnor vare sig de har en eller två inrikes födda föräldrar. Drygt 11 % av de utrikes föda männen och drygt 9 % av de utrikes födda kvinnorna har upplevt sådan ekonomisk kris. Andelen är omkring hälften så stor bland inrikes födda med två inrikes föräldrar (5,5 % respektive 4,5 %). Även hälsotillstånd Ca. 72 % av de utrikes födda kvinnorna skattar sin hälsa som bra, av de inrikes födda kvinnorna är motsvarande andel 80 %. männen har 79 % utr födda resp 83 % av de inrikes födda.

24 7. Sexuell läggning, livsvillkor och hälsa
Självskattad hälsa per utbildningsnivå Större andel bisexuella kvinnor samt homo- och bisexuella män rapporterar att deras allmänna hälsotillstånd är dåligt, jämfört med heterosexuella kvinnor och män. Effekten av utbildningsnivå verkar vara större för homo- och bisexuella personer. När andelen som rapproterat dåligt allmänt hälsotillstånd delas upp per utbildningskategori är det tydligt att det är bland de med kort utbildning som andelen är störst, både bland män och kvinnor. Skillnaderna mellan utbildningsnivåerna kort och mellanlång utbildning är mer tydlig bland homo- och bisexuella personer än bland heterosexuella personer. Dåligt allmänt hälsotillstånd rapporteras is törst utsträckning av homo- eller bisexuella kvinnor med kort utbildning. Andel kvinnor som rapporterar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt , fördelat på sexuell läggning och utbildningsnivå. Källa: Folkhälsomyndigheten Andel män som rapporterar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt , fördelat på sexuell läggning och utbildningsnivå. Källa: Folkhälsomyndigheten OBS! Nationella data 1. För beskrivning av hälsonivå och fördelning av hälsa bland homo- och bisexuella personer, jämfört med heterosexuella personer, används data från nationella rapporter, regionala data inte finns i tillräckligt stort underlag för att sammanställa. endast 92 av respondenterna att de var hetero- eller bisexuella, 2. Sammanfattningsvis finns stora skillnader i livsvillkor och hälsa. 3. Bilden 4. Det är också skillnad i utbildning mellan de olika grupperna. Det är mindre vanligt med lång utbildning bland bisexuella kvinnor (22 %) än bland hetero- (26 %) och homosexuella (30 %) kvinnor. Bland männen är det högst andel med lång utbildning bland de homosexuella männen (31 %) i jämförelse med har i större utsträckning lång utbildning jämfört med hetero- (18 %) och bisexuella (15 %) män. 5. Unga bisexuella kvinnor är en särskilt utsatt grupp för ohälsa. De rapporterar minst tillit till andra människor, upplever mest våld, och har mest självdestruktiva beteenden/självmordstankar

25 Funktionsnedsättning i Gävleborg
8. Funktionsnedsättning, livsvillkor och hälsa Funktionsnedsättning i Gävleborg Av Gävleborgs befolkning är det ca 24 % som har ett eller flera hälsoproblem som klassas som funktionsnedsättning. Fördelningen av dessa 24 % på de olika hälsoproblemen kan ses i tabellen nedan. Detta är en något högre andel är rikets genomsnitt om ca 21. Funktionsnedsättningen ökar tydligt med ökande ålder, i åldersgruppen år är det 39 % som har en funktionsnedsättning, jämfört 13 % av åringarna. Andelen som har en funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, men även i åldersgruppen år har mer än var tionde en funktionsnedsättning. Mer än en femtedel av befolkningen i åldern år eller omkring 1,5 miljoner människor har någon nedsatt funktion. Omfattningen stämmer med de beräkningar SCB gjort. Förekomst av olika slags funktionsnedsättning i befolkningen år i Gävleborg Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Synproblem 4 % Hörselproblem 11 % Rörelsehinder 19 % Långvarig sjukdom med starkt nedsatt funktion 10 % Funktionsnedsättning totalt (en-flera av ovanstående) 24 % 24 % av Gävleborgs befolkning har en funktionsnedsättning Folkhälsomyndigheten definierats Funktionsnedsättning som ett eller flera av följande hälsoproblem: synproblem, hörselproblem, rörelsehinder, eller långvarig sjukdom med starkt nedsatt funktion.3 Funktionshinder definieras som den begränsning nedsättningen innebär för en person i relation till omgivningen t.ex. svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet, i arbetslivet, fritids- och kulturaktiviteter och utbildning. NATionellt sett: En stor del ohälsan i Sverige finns hos människor med funktionsnedsättning. I vissa fall finns ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta hälsan, men en stor del av ohälsan härrör inte till deras funktionsnedsättning utan till deras livsvillkor. Förvärvsarbetar (kvinnor: 51 resp 76, män 62 resp 78) Brist på inflytande, även i egen vardag, ekonomisk otrygghet, 10 %-enheter skillnad i andel som saknar kontantmarginal eller upplevt ekonomisk kris, diskriminering och brist på tillgänglighet, är exempel på sådana faktorer*.3 regionala data inte finns i tillräckligt stort underlag för att sammanställa. Kvinnor med funktionsnedsättning är den grupp som i minst utsträckning (43 %) som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra, och som i högst utsträckning skattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig (21 %). (Bland kvinnor utan funktionsnedsättning är motsvarande andelar 80 % (bra självskattad hälsa) och 2 % (dålig självskattad hälsa).) Svår värk , Nedsatt psykiskt , Svår stress ,svår ängslan, oro och ångest

26 9. Sammanfattning Länet jämfört med riket
Andelen äldre i befolkningen är hög och ökande. Försörjningskvoten i Gävleborg väntas stiga från 78 till 93 per 100 personer i arbetsför ålder. Positiv hälsoutveckling, ökande medellivslängd, minskat insjuknande i hjärtinfarkt, lägre insjuknande än riket i vissa cancer. Gävleborg har den högsta andelen arbetslöshet i riket. Gävleborg har haft en positiv utveckling av valdeltagandet, men har fortfarande en lägre nivå än riket. I länet kan dödsfall per invånare påverkas genom hälsopolitiska och sjukvårdspolitiska beslut och prioriteringar. I Gävleborg har en högre andel av befolkningen enbart förgymnasial utbildning, i jämförelse med riket. Disponibel inkomst i länet har ökat, men ligger fortfarande lägre än riket och skillnaderna mellan länet och riket ökar. En högre andel av Gävleborgs befolkning saknar kontantmarginal, i jämförelse med riket. Sammanfattningsvis kan sägas att avseende målområde 1-2 ligger Gävleborg statistiskt säkerställt sämre till än riket på ett flertal områden:

27 Socioekonomisk position
9. Sammanfattning Sociala skillnader Sociala skillnader i hälsa kan uppstå genom faktiska skillnader i resurser och tillgångar, psykosocial stress på grund av skillnader i resurser och tillgångar, skillnader i utsatthet för riskfaktorer, och sårbarhet för riskfaktorer samt genom skillnader i konsekvenser av ohälsa. Ovanstående är också möjliga ingångar för att arbeta mot sociala skillnader i hälsa. I länet finns sociala skillnader i livsvillkor, självskattad hälsa och levnadsvanor efter utbildningsnivå. I länet finns sociala skillnader i levnadsvanor efter social klass, dock inte lika tydliga skillnader i självskattad hälsa efter social klass. I länet finns könsskillnader avseende flera centrala bestämningsfaktorer för hälsa, t.ex.: ekonomiska villkor, sociala relationer, rädsla för att gå ut, levnadsvanor. Socioekonomisk position Exponering Sjukdom eller skada Konsekvenser

28 9. Sammanfattning Prioriterade befolkningsgrupper
Förhållandevis liten andel av barn till inrikes födda föräldrar lever i ekonomiskt utsatta hushåll, totalt sett lever 14 % av barnen i Gävleborg i ekonomiskt utsatta hushåll. Behörighet till gymnasiet är lägre i länet jämfört med riket. En högre andel av länets unga läser yrkesförberedande program, och en lägre andel på högskoleförberedande program, i jämförelse med riket. Andelen behöriga till högskola/universitet är i nivå med riket. I länet är en högre andel av personer med utländsk bakgrund utan sysselsättning jämfört med personer med svensk bakgrund. Nationellt finns skillnader i livsvillkor och hälsa mellan personer med utländsk bakgrund och personer med svensk bakgrund, t.ex.: ekonomiska villkor, självskattad hälsa, psykosomatiska besvär, rädsla för att gå ut ensam. Nationellt finns skillnader i livsvillkor och hälsa mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning, t.ex.: förvärvsarbete, ekonomiska villkor, kränkande behandling, värk, självskattad hälsa, ängslan/oro/ångest. Nationellt finns skillnader i livsvillkor och hälsa mellan homo/bisexuella personer och heterosexuella personer, t.ex.: förvärvsarbete, ekonomiska villkor, kränkande behandling, utsatt för hot om våld, psykiskt välbefinnande och psykosomatiska besvär.

29 9. Sammanfattning Avslutande kommentarer
Detta är ett underlag som ger en bild av länet och i vissa fall riket. Önskvärt att få fram motsvarande kommunalt. Utifrån uppdraget att ”kartlägga och sammanställa tillgängliga data” avseende prioriterade folkhälsopolitiska mål och prioriterade befolkningsgrupper framkom att sådant data finns inte tillgängligt för länet avseende: Funktionsnedsättning Utländsk bakgrund/födelseland Sexuell läggning Barn och ungdomar utifrån socioekonomiskt perspektiv Detta är ett underlag som ger en bild av länet och/eller riket men att det också är önskvärt att politikerna verkar för att få motsvarande lokal rapporter hemma i kommunerna. Vi på samhällsmedicin kan stötta i att ta fram dessa lokala analyser (men inte göra jobbet på lokal nivå). Bristfällig nationell data kring: Barn och ungdomar utifrån socioekonomiskt perspektiv Funktionsnedsättning Födelseland Sexuell läggning För att komma till rätta med ohälsan behöver man ta ett brett grepp om de strukturella faktorer som ligger i botten och som skapar dessa mönster19. Ojämlikhet är en känd orsak till ohälsa. Ohälsa är ett symptom på något annat, därför är det viktigt att man utreder orsakerna och riktar insatserna dit. Utbildning, arbetsmarknad, familjesituation, tysta kulturer och kommunicerade normer … Mönstren kring ohälsa är således högst komplicerade och komplexa, och det går därför inte i denna analys att enkelt förklara vilka orsakerna är för de höga ohälso- och sjukskrivningstalen i de tre studerade länen

30 11. Referenser Socialdepartementet. Proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2013:2. Låt mig få veta att jag är en som kan - om frustationsgap, skuldbeläggning och utanförskap. En rapport om sociala risker och social oro i Gävleborgs län. Wilkinson, R.G., Unhealthy Societies. The Afflications of Inequality. London: Routledge. Region Gävleborg, Landstinget Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg. Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter (GU Folkhälsa). Statens Folkhälsoinstitut, R2010:16. Folkhälsopolitisk rapport Framtidens folkhälsa – allas ansvar. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut Folkhälsomyndigheten. Commission on Social Determinants of Health (CSDH), Världshälsoorganisationen (WHO), Closing the gap in a generation. Health equity through action on the social determinants of health. Genève: WHO. Region Gävleborg, FoU Välfärd, FoU rapport 2013:2. Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga. Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2012 i jämförelse med perioden Diderichsen, F. & Hallqvist, J., Social Inequalities in Health: Some Methodological Considerations for the study of Social Position and Social Context. I Arve-Parès, B. (red.) Inequality in Health in a Swedish perspective. Stockholm: Swedish council for Social Research. Brottsförebyggande rådet (brå), Officiella kriminalstatistiken. Region Gävleborg, FoU Välfärd, FoU rapport 2010:3. Unga vuxna utanför - kartläggning i Gävleborg. Statistiska centralbyrån (SCB), Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2013 och befolkningsförändringar 1 januari - 30 juni Dalarnas Forskningsråd, Unga vuxna i Gävleborg resultat av en enkätstudie och förslag på insatsområden. Falun: Dalarnas Forskningsråd. Länsstyrelsen Gävleborg. SWOT-analys för landsbygden i Gävleborg. Folkhälsomyndigheten, Nationella kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa. Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården. Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg, Äldrerapporten. Folkhälsomyndigheten, Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer. Resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Statistiska centralbyrån (SCB). Brottsförebyggande rådet (brå), Nationella trygghetsundersökningen NTU. Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg, Öppna Jämförelser för hälso- och sjukvården. Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg, Kommunprofil, länet. Rostila & Toivanen (red.), Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa välfärd och rättvisa. Malmö: Malmö stad. SWECO, Rapport Socioekonomisk analys Norra Mellansverige. Rapport, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården


Ladda ner ppt "FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle, 14 mars 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser