Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

– en mötesplats för lärande Förskolan i nord Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2012/2013 Hökerums Förskola Björnkällan, Sjöhagen och Skogstorp.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "– en mötesplats för lärande Förskolan i nord Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2012/2013 Hökerums Förskola Björnkällan, Sjöhagen och Skogstorp."— Presentationens avskrift:

1 – en mötesplats för lärande Förskolan i nord Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2012/2013 Hökerums Förskola Björnkällan, Sjöhagen och Skogstorp

2 Lärmiljöer – Entreprenöriellt lärande Läroplanen – Mål ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler” (Lpfö 98, 2010, s.9). Konkret frågeställning ”Hur är jag en bra kompis?” Lärmiljöer – Barns inflytande Läroplanen – Mål ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation” (Lpfö 98, 2010, s.12). Konkret frågeställning ”Kan barnen påverka sin vardag?” Verksamhetens prioriterade mål Läroplanen – Mål ” Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra” (Lpfö 98, 2010, s. 10). Konkret frågeställning ”Utvecklar barnen sin förmåga att leka med ord?”

3 Genomförande och Resultat Höstterminen startades med nya arbetslag och flytt till nya lokaler. Under denna tiden var barngrupperna lite oroliga och vi observerade att det fanns behov i våra barngrupper av att arbeta med ”Hur är jag en bra kompis?”. I val av läroplans mål och konkret frågeställning till arbetsplanens mål, Lärmiljöer – Entreprenöriellt lärande utgick vi därför ifrån det. Vi är på god väg att uppnå vårt mål. Barnen är måna om varandra, visar hänsyn och är hjälpsamma mot varandra. De äldre barnen tar gärna ansvar för de yngre och hjälper dem t.ex. med att tvätta sig efter måltiderna och vid påklädning. Barnen är medvetna om och kan sätta ord på vår konkreta frågeställning, ”Hur är jag en bra kompis?”. Barnen vet mycket väl teoretiskt hur man ska vara en bra kompis och tränar sig på att omsätta det i praktiken.

4 För att kunna visa på och förtydliga hur vi ska vara mot varandra, har vi tillverkat en kompissol på varje avdelning. Barnens ord om hur man är en bra kompis finns med i kompissolen. Dessa kompissolar finns uppsatta på centrala platser på avdelningarna för att påminna oss om hur man ska agera för att vara en bra kompis. Barnen har uttryckt stor inlevelse vid diskussioner utifrån sagor, sketcher och bilder och förmågan att sätta ord på känslor har utvecklats. Vi ser att barnen löser allt fler konflikter genom att samtala med varandra och de påminner varandra om kompissolen. För att barnen ska utveckla sin förmåga att sätta ord på hur en bra kompis bör vara samt sina känslor, har vi utgått från olika sagor, böcker och bilder samt dramatisering av konfliktsituationer som förekommer i förskolans vardag. Vi har arbetat med enkel massage samt olika aktiviteter som bland annat ”Känselburr” och ”Kramstenar”. Dessa aktiviteter har gett oss en bra utgångspunkt för vidare reflektioner och diskussioner tillsammans med barnen.

5 Ett mål i arbetsplanen som vi arbetat med under läsåret är barns inflytande. Utifrån våra observationer ser vi att barnen har stort inflytande i den dagliga verksamheten. De vet att de kan påverka sin vardag eftersom vi lyssnar på dem och tar deras idéer och önskemål på allvar. Barnen vågar uttrycka sig, de har fantasi och är påhittiga. Vi pedagoger tar tillvara på de intressen som barnen ger uttryck för, uppmuntrar och synliggöra barnens tankar och lärande i de dagliga aktiviteterna. Här ser vi ett exempel på att barnen använder sitt inflytande genom att på eget initiativ lära de andra barnen vika lådor av papper. Den tillåtande miljön och att material placeras synligt och lättillgängligt, gör att barnen själva väljer aktiviteter. Detta har lett till att barnen gör egna val utan att behöva be en pedagog om hjälp. Barnen gör egna val vid fria aktiviteter som vad och var de vill leka, med vem, vilket material de vill använda, om de vill vara ute eller inne. I de fall vi säger nej till barnens önskningar, ger vi en förklaring till det. Detta har utvecklat barnens förståelse för att det är lönt att uttrycka åsikter och att de kan påverka sin vardag.

6 Barnen har varit delaktiga i demokratiska principer genom att de har fått vara med och diskutera fram vad vi ska göra. De har röstat fram olika beslut så som fortsättning av vårt tema, bokval och namn på femårsgrupp. Barnen har utvecklat förståelse för vad demokrati är genom att barnens egna önskemål har ställts mot gruppens olika val. Ansvarskänslan har utvecklats genom att barnen fått ta ansvar för de beslut vi kommit överens om. Barnen har fått göra egna aktiva val vid styrda tillfällen så som vem av barnen som ska hålla i samlingen, samlingens innehåll, bokval och vart vi ska gå vid promenader. De barn som inte får vara med och bestämma denna gång, har fått träna sig på att respektera vad kompisen bestämt. Alla barns förslag kan inte alltid gå igenom, men alla har rätt att uttala sin åsikt. Vi strävar efter att alla barn över tid ska få igenom sina förslag. Tillsammans med barnen har vi diskuterat fram vilka regler som ska gälla på vår avdelning/förskola för att alla ska kunna ta ett gemensamt ansvar. Vid utformningen av den pedagogiska miljön har barnen till viss del varit delaktiga. Vi tänker på att låta barnen vara med och planera för nya miljöer och de har introducerats för nytt material. Barnen har utvecklat förståelse för att alla åsikter ska respekteras och att alla viljor ska bli till ett gemensamt beslut.

7 Utifrån våra observationer såg vi att det fanns behov av att arbeta med språket i våra grupper och valde därför det som verksamhetens prioriterade mål. Barnen har uppmuntrats till lustfyllda språkliga upptäckter genom sång, rim, ramsor, sagor och konkret material som väcker nyfikenhet. I samlingen har varje enskilt barn uppmärksammats, bland annat genom ”Namnsången”. Med hjälp av materialen Praxisalfabetet och Grafon har barnen på ett lekfullt sätt uppmärksammats på de olika språkljuden. Tillsammans med barnen har vi klappat stavelserna i våra namn, spelat olika spel och lagt pussel. Genom våra observationer ser vi att barnen är engagerade under våra språkaktiviteter och tycker att det är roligt att leka med ord. ”Blöja - tröja, det rimmar ju!”

8 Biblioteket har besökts kontinuerligt, ibland tillsammans med barnen. Vi har daglig högläsning för de flesta barn och vi har samtalat om böckernas bilder och texter. Detta har utvecklat barnens ordförråd samt deras förståelse för hur ord är uppbyggda. Vi ser att barnen är intresserade av böcker, de tittar gärna i böcker spontant och ber ofta någon läsa högt. Många av barnen visar stort intresse för bokstäver och att skriva själva och vi ser att detta intresse har ökat under läsåret. Barnen använder dator till att spela olika spel samt till att skriva ord och meningar. Varje dag vid lunch utses att barn till matvärd. Barnet får vara med och duka fram samt inför sina kamrater tala om vad som serveras. Detta har lett till att barnen vågar stå i centrum och prata inför sina kamrater. Övriga barn har tränat sig på att lyssna på den som pratar. Vi har dagligen reflekterat tillsammans med barnen om vad vi gjort under dagen, veckan, helgen, temat samt om vad vi lärt oss.

9 Analys av årets resultat Sammantaget är resultatet är mycket gott utifrån den tid vi arbetat med den konkreta frågeställningen ”Hur är jag en bra kompis?” Personalgrupperna växte samman under hösten och detta arbete ledde till att barngrupperna blev trygga. Vi ser att barnen blivit allt bättre på att sätta ord på händelser och känslor och de har utvecklat sin förmåga att känna förståelse för andras känslor. Vi känner likväl att detta är ett mål som vi måste arbeta med hela tiden i våra barngrupper för att resultatet både ska kunna bevaras och ökas. Under läsåret har vi pedagoger blivit allt mer medvetna om vikten av barns inflytande. Vi har blivit bättre på att låta barnen vara mer delaktiga i planering, temaarbete, vid utvärdering och utformning av miljön. Barnens tankar och idéer tas tillvara i reflektioner och analyser. När vi har lyssnat in barnen och observerat deras intressen och behov, har planering till viss del kunnat ske utifrån barnens ”röster”. Vi har sett att röstning är ett bra arbetssätt för att göra barnen delaktiga i gemensamma beslut. Barnen har själva kommit med förslag om röstning i olika situationer och får då använda sitt inflytande på verksamheten.

10 Vår tillåtande miljö och att vi är närvarande, lyhörda och flexibla pedagoger, har lett till att barnen vågar uttrycka sina tankar och åsikter. Deras fantasi och kreativitet har utvecklats och barnen har fått många möjligheter att påverka sin vardag på förskolan. Genom våra observationer hör vi på barnen att vårt arbete med språket gett resultat. Barnen kommunicerar allt bättre, ordförrådet och ordförståelsen ökar. Barnen har lärt sig de olika språkljuden och de börjar bli fonologiskt medvetna. Vi ser stort intresse för rim, ramsor och att leka med ord. Vi tror att vårt goda resultat kan bero på att vi pedagoger är medvetna om vikten av att ha ett rikt språk. Vi lyssnar aktivt på barnen, sätter ord på det vi gör, uppmuntrar barnen att samtala med varandra och vid reflektioner då barnen får sätta egna ord på vad vi gjort. För att lära känna varandra över avdelningarna har vi lagt stor vikt vid att arbeta med gruppgemenskapen. Våra gemensamma aktiviteter har lett till att vi börjat lära känna varandra över avdelningarna. En del av barnen går nu gärna till avdelningen bredvid och leker eller som gäst vid måltider.

11 Vi är mycket nöjda med det samarbete vi påbörjat mellan avdelningarna på nedervåningen och önskar utveckla det vidare, bland annat genom att arbeta i smågrupper över avdelningarna. Både barn och pedagoger har lärt känna varandra över avdelningarna, vilket har skapat trygghet och nya relationer. Nu har vi haft tid till avdelningsplanering tillsammans med avdelningarna på samma plan, vilket vi ser som mycket positivt. Detta har lett till att vi har kunnat planera för gemensamma samlingar och aktiviteter. Genom att samarbeta mellan avdelningarna har vi pedagoger kunnat byta erfarenheter och till viss del tagit tillvara på varandras kompetens. Under läsåret har det skrivits gemensamma månadsbrev till föräldrarna och tillsammans har vi gjort dokumentationer av gemsamma aktiviteter och temaarbeten, vilket varit mycket positivt. Ansvarsfördelningen, både på respektive avdelning och mellan avdelningarna har fungerat bra under året. Varje avdelning har en ansvarsfördelning över rutinsituationer uppsatt på väggen. Alla pedagoger har varit engagerade under läsåret och vi har roligt tillsammans. Detta engagemang har bidragit till vårt goda resultat.

12 Under läsåret har vi påbörjat arbetet med att skriva reflektionsprotokoll. Vi känner oss fortfarande lite osäkra och ovana på protokollens struktur samt vid den gemensamma reflektionen för hur vi ska kunna ta det pedagogiska arbetet vidare utifrån dem. De dokumentationsunderlag vi utformat, är fortfarande nya för oss och vi känner oss osäkra på hur vi ska formulera oss för att det inte ska ske en bedömning av barnen. Vi behöver bli bättre på att uppdatera dokumentationsunderlagen kontinuerligt under året och inte bara inför utvecklingssamtalen. Vi är inte riktigt nöjda med genomförandet av utvecklingssamtalen och önskar förbättra utformningen av dem. Under läsåret har vi kontinuerligt gjort olika former av dokumentationer. Dokumentationerna består många gånger av foton, beskrivning av vad vi gjort, barnens kommentarer och reflektioner samt koppling till förskolans läroplan. En del av dokumentationerna har vi satt upp på väggarna för att kunna reflektera tillsammans med barnen om vad vi gjort och lärt oss, men också för att barnen ska kunna samtala med varandra och sina föräldrar.

13 Åtgärder för utveckling Hur vi är mot varandra är grunden i vår verksamhet. Då vi har sett att vårt arbete har gett ett bra resultat i barngrupperna, kommer vi att fortsätta med det påbörjade arbetet. Vi kommer fortsätta lyssna in barnen och ta med dem mer i planeringen av verksamheten samt i utformningen av miljön, både inne och ute. Reflektera och utvärdera ännu mer tillsammans med barnen efter aktiviteter för att få höra hur de upplevde aktiviteten. Barnens åsikter kan på så vis styra det fortsatta arbetet. Låta barnen bli mer delaktiga i dokumentering och fråga barnen om vilka foton de vill ska vara med på väggdokumentationer, sättas in i portfoliopärmar samt visas i fotoramen. För att synliggöra för barnen att de har inflytande och har möjlighet att påverka sin dag på förskolan, ska vi i samtal med barnen bli ännu bättre på att använda ord som välja, val, bestämma och inflytande och återkoppla till konkreta händelser. Fortsätta det påbörjade arbetssättet med röstning för att göra barnen delaktiga i gemensamma beslut.

14 Samarbetet mellan avdelningarna under läsåret har varit mycket positivt. Vi önskar utveckla detta till hösten och arbeta mer med små grupper över avdelningarna. Till hösten har vi som ambition att arbeta tillsammans hela huset. Vi hoppas att detta på sikt ska leda till att barnen skapar fler nya relationer med både barn och pedagoger. Vi pedagoger ska tänka på att ta tillvara varandras kompetenser över avdelningarna ännu mer. Fortsätta det påbörjade arbetet att skriva gemensamma månadsbrev och göra dokumentationer tillsammans. I våra reflektioner med barnen har det kommit fram att barnen har svårt att sätta ord på vad de har lärt sig. Därför behöver vi pedagoger bli bättre på att sätta ord på konkreta lärsituationer. Fortsätta det påbörjade arbetet med dokumentationsunderlagen samt utveckla utvecklingssamtalen, förslagsvis med foton av aktiviteter för att synliggöra lärandet. Vi önskar även utveckla barnens portfoliopärmar för att de ska vara ett bra underlag vid utvecklingssamtalen mellan barn, föräldrar och pedagoger och visa på utveckling och lärprocesser. Fortsätta det påbörjade arbetet med att skriva reflektionsprotokoll. Vi behöver bli bättre på att reflektera kring dokumentationer och protokoll och gå in djupare på att försöka förstå hur vi utifrån dem ska gå vidare i det pedagogiska arbetet.


Ladda ner ppt "– en mötesplats för lärande Förskolan i nord Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2012/2013 Hökerums Förskola Björnkällan, Sjöhagen och Skogstorp."

Liknande presentationer


Google-annonser