Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Skogsstyrelsens roll och bidrag, samverkan och skogliga underlag i älgförvaltning. 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Skogsstyrelsens roll och bidrag, samverkan och skogliga underlag i älgförvaltning. 1."— Presentationens avskrift:

1 Skogsstyrelsens roll och bidrag, samverkan och skogliga underlag i älgförvaltning. 1

2 1. En ny älgförvaltning Syftar till att skapa en älgstam av god kvalité i balans med fodret ● Ska vara ekosystembaserad, adaptiv och bygga på objektiva, kvalitetssäkrade inventeringmetoder. ● Förvaltningen tar hänsyn till viktiga allmänna intressen såsom rovjur, trafiksäkerhet, biologisk mångfald samt jord-, och skogsbruk 2

3 2.Regleringsbrev till Skogsstyrelsen 2013 (utdrag om älgförvaltning) ● Regeringen skickar en tydlig signal om att Skogsstyrelsen har en viktig funktion i älgförvaltningen. ● Skogsfrågorna och beaktande av skogens tillstånd har givits en tydlig plats i den nya ekosystembaserade älgförvaltningen. 3

4 4 Skogsfrågorna och beaktandet av skogens tillstånd har givits en tydlig plats i den nya ekosystembaserade älgförvaltningen. Skogsstyrelsens medverkan bör bl.a. inkludera följande:  Bistå älgförvaltningen med information och kunskap om skogens tillstånd, i första hand avseende skogsskador och älgfoderprognoser samt råd om viltanpassad skogsskötsel*,  då det efterfrågas delta vid älgförvaltningsgruppernas samråd,  inför beslut om avskjutningsnivåer samt skyddsjakt stödja länsstyrelsen med bedömning av skadors omfattning,  tillgängliggöra beslutsunderlag avseende foderprognoser, exklusive kalibrering i fält,  kvalitetssäkra och förvalta metoden för älgbetesinventering (ÄBIN) samt uttolka resultat från fältarbetet,  samt inom ramen för myndighetens uppdragsverksamhet erbjuda genomförande av ÄBIN-metoden i fält. Skogsstyrelsens uppgifter i älgförvaltningen I Skogsstyrelsens regleringsbrev för 2013 beskriver regeringen hur man ser på Skogsstyrelsens roll i den nya älgförvaltningen. Ur regleringsbrevet 2013

5 3. Vad SKS bidrar med i älgförvaltningen ● Info/utbildning till/av VFD, ÄFG ● Kan även bistå med information/utbildning till markägare, förvaltare, jägare. ● Ingå i klövviltsutskott/arb.grp ex:vis vid utformande/revidering av LFP ● Adjungera vid efterfrågan. Vid Vfd möten, Äfo-samråd (ex:vis vid frågor om skogsstillstånd, skador och klövvilt). ● Yttra sig över (preliminära) ÄFP 5

6 Stötta vid beslut om avskjutningsnivåer/skyddsjakt Ha årliga överläggningar med Länsstyrelsen i klövviltsfrågor Äbin – på uppdrag, resultat in i Älgportalen (www.älgdata.se) FodPro – årligen exkl. kalibrering som görs på uppdrag Rådge om Viltanpassad skogsskötsel* 6

7 4.FodPro Visar oss hur den foderproducerande ungskogsarealen kommer utvecklas några år fram i tiden (tom 2017). Dvs talar om hur stor den totala arealen ungskog (c:a 1- 4 m hög) är nu och under varje år de närmaste fem åren. Levereras varje år som en myndighetsuppgift. Kan kompletteras med en kalibrering av resp.Äfo. Då erhålls även info om trädslagfördelning, medeldiametrar, RASE, bärristäckning m.m. Denna del görs som uppdrag för c:a kr per Äfo ● 7

8 ● FodPro är framtaget för att ha en praktisk relevans för ÄFO. Inte för ÄSO. Det är i ett ÄFO som helhet man ska avgöra om balansen mellan älg, foder och skador är väl avvägd. En obalanserad situation skickar signaler om åtgärder till bl.a. ÄSO ● Är en början till att förstå samband mellan areal ungskog, betesbelastning, älgtäthet och skadenivåer. 8

9 9

10 Utveckling av areal foderproducerande ungskog Juni 2012

11 11

12 Olika täthetsmått för Värmland (Vid antagandet 10 älg per 1000 ha) Juni 2012

13 5.Skogstillståndet idag och effekter av högt betestryck i skog (på många platser i Sverige) ● Höga tätheter av hjortvilt i förhållande till foderutbud. ● Minskad andel tall ger klimatkänslighet, minskad produktion, minskad fodermängd ● Liten användning av naturlig tallföryngring ● Nedbetad RASE (rönn, asp, sälg, ek) = minskar foderutbud och minskar trädbildning (biologisk mångfald) ● Fodersituationen påverkar hälsoaspekter för klövvilt såsom kondition, reproduktion, vikt och även jaktens kvalité ● Sämre lönsamhet i skogsbruket 13

14 14 Ex. på konkurrensförhållande mellan trädslag Tall Ek Gran

15 Kaskadeffekter av ett hårt betestryck Selektivt kvistbete Granens naturliga konkurrenskraft Granutbredning Betesskador på tall- och lövträd Kvalitets- och tillväxtnedsättning Biologisk mångfald Ståndortsanpassning Foder Hjortdjur Ökar Minskar 15

16 SKA-VB 08 Referens – Andel tall

17 6.Hur motverka negativa effekter av ett högt betestryck ? (forts.) ● Större jaktligt uttag där det behövs och använda kvalitetssäkrade inventeringsmetoder (ex.Äbin) så att älgstammen kan balanseras mot skador och tillgängligt foder ● Viltanpassad skogsskötsel, bl.a öka fodermängden genom att : ● Använda mer naturlig föryngring av tall ● Behålla RASE och redan betade träd (som ej konkurrerar) vid röjning, markbereda ● Tillgängliggöra GROT (grenar och toppar) i framförallt gallring men även vid slutavverkning. ● Utnyttja vägkanter på skogsbilvägar till att öka fodermängd ● Nyttja kraftledningar m.m. 17

18 forts. Avverka vintertid, inte köra ned tallriset. Ta hänsyn till höga naturvärden (områden och enskilda träd) vid övrig skogsskötsel såsom gallring, slutavverkning Samverkan över stora arealer ! Ingen lösning men gran med lite grövre kvist drabbas mindre av gnag och flängning av kronvilt. I närvaro av kronvilt bör man eftersträva en stor variation av trädslag och skiktning i bestånd och mellan skogsbestånd Björk och al relativt befriade från skador av kronvilt Kronvilt mera störningskänsligt än älg vilket kan vara både en fördel och en nackdel 18


Ladda ner ppt "Skogsstyrelsens roll och bidrag, samverkan och skogliga underlag i älgförvaltning. 1."

Liknande presentationer


Google-annonser