Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.fhi.se Några infallsvinklar på den svenska folkhälsopolitiken - Då och nu & här och annorstädes samt lokalt - centralt Munkedal/Gullmarsstrand 20 april.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.fhi.se Några infallsvinklar på den svenska folkhälsopolitiken - Då och nu & här och annorstädes samt lokalt - centralt Munkedal/Gullmarsstrand 20 april."— Presentationens avskrift:

1 Några infallsvinklar på den svenska folkhälsopolitiken - Då och nu & här och annorstädes samt lokalt - centralt Munkedal/Gullmarsstrand 20 april 2006 Bosse Pettersson, Stf generaldirektör

2 Folkhälsa – samhällets viktigaste resurs Hälsa – individens viktigaste resurs

3 Världsbankens utvecklingsrapport 1993 God hälsa bidrar till social och ekonomisk utveckling och omvänt Rättvis ekonomisk och social utveckling bidrar till positiv hälsoutveckling  … det handlar om välfärd!

4 FHI i korthet - nuläge Ombildat 1 juli 2001 med tre huvuduppgifter Ingen regional organisation; replierar på länsstyrelser, landsting och kommuner Ca 160 medarbetare Anslag Förvaltningsanslag 131 mkr -Hiv/aids överförs till Socialstyrelsen fr o m 1 juni Alkoholförebyggande > Alkoholkommittén -Narkotikaförebyggande >’Mobben’ +Förebygga spelberoende – särskilt anslag +FHI övertagit Fammi:s riskbruksprojekt

5 Folkhälsoinstitutets tre huvuduppgifter 1.Uppföljning av den nationella folkhälsopolitiken 2.Nationellt kunskapscentrum för effektivt folkhälsoarbete 3.Övergripande tillsyn av preventiv lagstiftning på alkohol- och tobaksområdena

6 Exempel på kunskapsstöd Kommunala basfakta Lokala välfärdsbokslut (tillsammans m Lf och SK) HKB – hälsokonsekvens- bedömningar Kunskapssammanställ- ningar  Kunskapsöversikter  Kunskapsunderlag

7 Exempel på tillsyn – primära aktörer KOMMUNER och LÄNSSTYRELSER Alkohollagen > Koppling till ansvarsfull alkoholsservering EU:s tobaksdirektiv Hälsofarliga varor

8 I vems och för vilkas intresse … … har vi en nationell folkhälsopolitik? … skall en folkhälsostrategi genomföras? … och hur ska ett effektivt folkhälsoarbete bedrivas?

9 Folkhälsoarbetet historiskt i Sverige – ett växelspel Landsting/regioner & länsstyrelser Kronan och staten Kommunen

10 Strategi Vad styr? Mål och uppföljning – normativt och/eller incitament - POLICY Vad är viktigt?– huvud- och bisak. Prioritering! Roll och ansvar – vems uppgift? Hur? – metoder och arbetssätt. Effektivitet! Acceptans – Blir det gjort?

11 Mål i folkhälsoarbetet – olika syften och nivåer 1.POLITISKA – ideologisk styrning a.Hälsoinriktad samhällspolitik – vad kan politiken formulera b.Jämlika hälsovillkor 2. FÖRESTÄLLNINGSSKAPANDE – konceptuella a.Sjukdomsförebyggande > hälsofrämjande b.Producera vård > producera hälsa c.Sektorsövergripande på alla samhällsnivåer 3.OPERATIVA – effektorienterade a.Åtgärdsstimulerande/genererande b.Uppföljnings-/utvärderingsbara

12 Utvecklingstrappa i 9 steg för kommunalt folkhälsoarbete Bosse Pettersson, Fastna för och acceptera ’folkhälsoidén’ ’Folkhälsoidén´ omsätts i aktiviteter > utveckla strukturer (organisation, planer & program, finansiering) Utveckla ’hälsotänkande’ hos ledande politiker och beslutsfattare Ta fram policy och strategier > prioriteringar, sektorsövergripande Omsätta i praktisk handling i det lokala samman- hanget – utveckla kompetens, anpassa metoder Professionalisering (kompetens + resurser, ansvar inom organisation, kontinuitet) Systematisk dokumentation Kvalitetssäkring och ’lärande organisation’ Uppföljning & utvärdering Folkhälsoarbetet etablerat

13 Hur hänger det ihop? Globala toppmöten Global Governance FN, WHO, FAO, UNICEF, UNEP World Bank, WTO 1.Idé- och initiativgivare 2.Ansvariga för implementering (Nationell/federal nivå)  Lokalt – regionalt 1 2

14 Lalondes hälsofältkoncept (Kanada 1974) Hälso- och sjukvårdLivsstil Arv/konstitutionMiljö

15 Utvecklingssteg i folkhälsoarbetet Var befinner vi oss och hur kom vi dit?

16 Hälso- och sjukvården identifierar Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

17 Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem ” Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

18 Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Exponering - riskfaktorer Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

19 Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Exponering - riskfaktorer Fokusering på individens beteenden Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

20 Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Exponering - riskfaktorer Fokusering på individens beteenden Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Jämlikhet Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

21 Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Exponering - riskfaktorer Fokusering på individens beteenden Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Jämlikhet Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

22 ) Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Exponering - riskfaktorer Fokusering på individens beteenden Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Strukturella förutsättningar -Stödjande miljöer -Fysiskt -Socialt/kulturellt -Ekonomiskt -politiskt Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Jämlikhet Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

23 Hälsans bestämningsfaktorer Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Exponering - riskfaktorer Fokusering på individens beteenden Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Strukturella förutsättningar -Stödjande miljöer -Fysiskt -Socialt/kulturellt -Ekonomiskt -politiskt Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Jämlikhet Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

24 Hälsans bestämningsfaktorer Sektorsansvar -Horisontellt -(multisektoriellt) Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Exponering - riskfaktorer Fokusering på individens beteenden Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Strukturella förutsättningar -Stödjande miljöer -Fysiskt -Socialt/kulturellt -Ekonomiskt -politiskt Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Jämlikhet Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

25 Hälsans bestämningsfaktorer Sektorsansvar -Horisontellt -(multisektoriellt) Utbildningens Arbetslivets Hälso- och sjukvårdens roll för folkhälsan och vice versa (win-win) Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Exponering - riskfaktorer Fokusering på individens beteenden Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Strukturella förutsättningar -Stödjande miljöer -Fysiskt -Socialt/kulturellt -Ekonomiskt -politiskt Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Jämlikhet Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

26 Hälsans bestämningsfaktorer Sektorsansvar -Horisontellt -(multisektoriellt) Utbildningens Arbetslivets Hälso- och sjukvårdens roll för folkhälsan och vice versa (win-win) Hälso- och sjukvården identifierar Folksjukdomar/ folkhälsoproblem Exponering - riskfaktorer Fokusering på individens beteenden Vilka gäller det? Befolknings- inriktat generellt utsatta/ sårbara Var händer det? Var kan insatserna göras -”ARENOR” Strukturella förutsättningar -Stödjande miljöer -Fysiskt -Socialt/kulturellt -Ekonomiskt -politiskt Samma Exponering bidrar till flera Skyddsfaktorer Friskfaktorer Jämlikhet Uppföljning Bosse Pettersson, 2002 UTVECKLINGSSTEG I FOLKHÄLSOARBETET

27 EU och folkhälsan i fördragstext Ur artikel 152 (Amsterdam –99) 1.En hög skyddsnivå för människors hälsa skall säkerställas när gemenskapens hela politik och verksamhet utformas och genomförs.  Stora folksjukdomarna  Forskning om orsaker  Förebyggande insatser 2. Medlemsstaterna skall i samverkan med Kommissionen inbördes samordna sin politik och sina program på de områden som avses i punkt 1.

28 Hälsans bestämningsfaktorer … … vad är det för ’fikonspråk? En tragisk förklaring från verkliga livet följer …

29 Död Sjuk Kris Hälsa & Välbe- finnande Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Bosse Pettersson, 1998 Skott/kula

30 Död Sjuk Kris Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Bosse Pettersson, 1998 Skott/kulaVapen

31 Död Sjuk Kris Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Bosse Pettersson, 1998 Skott/kulaVapen Tillåtet/ Förbjudet

32 Död Sjuk Kris Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Bosse Pettersson, 1998 Skott/kulaVapen Tillåtet/ Förbjudet Rättighet

33 Död Sjuk Kris Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Bosse Pettersson, 1998 Skott/kulaVapen Tillåtet/ Förbjudet Rättighet Utsatt för/ Vittne Till våld

34 Död Sjuk Kris Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Bosse Pettersson, 1998 Skott/kulaVapen Tillåtet/ Förbjudet Rättighet Utsatt för/ Vittne Till våld Utsatthet/ Fattigdom

35 Död Sjuk Kris Hälsans bestämningsfaktorer – en tragisk illustration Översättning till ’folkhäloterminologi’ Bosse Pettersson, 1998 Skott/kulaVapen Tillåtet/ Förbjudet Rättighet Utsatt för/ Vittne Till våld Utsatthet/ Fattigdom Händelse = Utfall Förlopp = Exponering Redskap = Metod Policy/ politik Värden /Etik Livser- farenhet Socialt kitt Livsvillkor Hälsa

36 Vad har det betytt? Folkhälsokoncept  Från ’individ’ till ’samhällsstruktur’ Perspektiv  Hälsoskillnader - (o)jämlikhet, genus, etnicitet  Hälsofrämjande och förebyggande Målstyrningsstrategi (+ uppföljning) Folkhälsa som politikområde – ”Healthy public policy” ~ ’Hälsoinriktad samhällspolitik’

37 Modell för nationell folkhälsostrategi – ’uppströmsprincipen’ Insatser Bestämnings- faktorer Bestämnings- faktorer Nationella folkhälsomål Hälsoutfall & fördelning Bosse Pettersson, målområden Be- skriva Åtgärda

38 11 mål- och uppföljningsområden Samhällsstruktur och levnadsvillkor Vardagsarenor och miljöer Levnadsvanor Bosse Pettersson, : Delaktighet och inflytande – ekonomisk och social trygghet- trygga och goda uppväxtvillkor 4-8: Ökad hälsa i arbetslivet – Sunda och säkra miljöer och produkter – Hälsofrämjande hälso- och sjukvård – Gott skydd mot smittspridning – Trygg och säker sexualitet 9-11: Fysisk aktivitet -Matvanor, säkra livsmedel -Tobak, alkohol, narkotika, dopning, spel Övergripande mål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen

39 Målstyrning med betoning på uppföljning ’Det som följs upp blir också gjort!’

40 Uppföljning av nationell folkhälso- strategi Insatser Effekt & effektivitet Bestämnings- faktorer Bestämnings- faktorer Samband Hälsoutfall & fördelning Bosse Pettersson, 2002 Upp- följning Upp- följning Folkhälso- Politisk rapport Folkhälso- Politisk rapport Indikatorer system InfoInfo Folkhälso- Rapport

41 Fyra hörnpelare FOLKHÄLSOARBETE Ledarskap Organisering Praktik Kompetens

42 Fyra hörnpelare FOLKHÄLSOARBETE Ledarskap Organisering Praktik Kompetens Gräns-/sektors överskridande Policy, analys Inriktning, mål, Prioritering Uppföljning -Arenor -Livscykel -Empowerment, pedagogik Planering, genom- förande, metoder/ Verktyg (förståelse och tillämpning) Multisprofessionellt

43 Lokalt folkhälsoarbete Med LOKALT FOLKHÄLSOARBETE avses verksamhet som bedrivs i lokalt geografiskt avgränsade områden, vanligtvis i kommuner eller kommundelar, av offentliga, privata och frivilliga organisationer och nätverk. Lokalt folkhälsoarbete utgår från lokala behov och resurser och därpå grundade priori-teringar, för att åstadkomma så brett accepterade och hållbara förändringar som möjligt. Det utgår från metoder som ger möjligheter till och tar vara på medborgarnas engagemang och grundas på demokratiska principer. Verksamheten har vanligtvis sektorsövergripande karaktär och präglas ofta av ett ”aktörsperspektiv”.

44 Lokala folkhälsoråd – misslyckandefaktorer 1.Revirtänkande mellan förvaltningar 2.Förvaltningar arbetar för sitt eget intresse 3.Inslag av tjänstemannastyre 4.Avsaknad av politiska direktiv 5.Bristande politiska satsningar på folkhälsoarbetet 6.Bristande kommunikation 7.Samordnare tar på sig för stort ansvar 8.Deltagarna känner stor uppgivenhet

45 Lokala folkhälsoråd - framgångsfaktorer 1.Intresse och engagemang (politiker, förvaltningschefer, andra) 2.Förankring (hos dito) 3.Kunskap om och förståelse för folkhälsoarbetet (hos dito) 4.Handlingsplan – tydlig, politiskt fastslagen och uppföljning/revidering 5.Tydliga målsättningar för arbetet 6.Tillfredställande tvärsektoriell samverkan 7.”Ge- och ta”-förhållande kännetecknande

46 Lönar sig folkhälsoarbete? Värdering avgörande – humanism ’Alla människors lika värde’  Mått relaterade till vunna levnadsår Jämfört med vad? Det är bättre att förebygga än vårda Hälsoutvecklingen i Sverige talar sitt språk Bevisföringen komplicerad Exempel finns, kunskapsmassan och kraven på bevis växer  Skador  Rökning  Alkohol  Fysisk aktivitet  Barns och ungdomars hälsa – sociala & ekonomiska villkor Insatser – investering eller kostnad. Avvägning mellan grader av effektivitet Bosse Pettersson, 2002


Ladda ner ppt "Www.fhi.se Några infallsvinklar på den svenska folkhälsopolitiken - Då och nu & här och annorstädes samt lokalt - centralt Munkedal/Gullmarsstrand 20 april."

Liknande presentationer


Google-annonser