Systemanalytiskt Processverktyg för Sektorsintegrering

En presentation över ämnet: "Systemanalytiskt Processverktyg för Sektorsintegrering"— Presentationens avskrift:

1 Systemanalytiskt Processverktyg för Sektorsintegrering
SYNAPS Systemanalytiskt Processverktyg för Sektorsintegrering Region Skåne Regionala Utvecklingsledningen Katarina Pelin & Charlotte Book

2 UPPDRAG – MILJÖSTRATEGISKT PROGRAM FÖR SKÅNE
”Miljöfrågorna behandlas ofta som ett eget samhällssegment.Detta har sin grund i hur miljöproblemen tidigare sett ut.”…”En svaghet med miljökvalitetsmålen är dock att de i realiteten måste sammanvägas med alla andra samhällsmål såsom mål för ekonomisk tillväxt, folkhälsa, vård och omsorg, energiförsörjning, trafik, infrastruktur och teknisk försörjning, byggande och fysisk planering, trygghet och säkerhet, kulturmiljö och kulturhistoriska värden och andra mål som alla syftar till att öka vår livskvalitet. För att miljöarbetet ska komma vidare måste det diskuteras i detta perspektiv och balanseras mot de övriga samhällsmålen och på så vis åstadkomma det som i dagligt tal kallas hållbar utveckling.”…”Det skall ta sin utgångspunkt i de olika samhällssektorerna för att visa sammanhang, balansera olika samhällsmål och utifrån det peka ut åtgärder inom olika sektorer som ska vara prioriterade för att uppnå bästa möjliga utveckling i Skåne.” RUN, ”Oundvikligen finns konflikter mellan olika mål i utvecklingsarbetet. Eftersom visionen är att få till stånd en utveckling som är hållbar på lång sikt är det en viktig uppgift att hantera dessa konflikter i det fortsatta arbetet, att lyfta fram dem och avväga åtgärderna, hela tiden med det livskraftiga och långsiktigt hållbara samhället som ledstjärna.” Regionalt utvecklingsprogram för Skåne. Region Skåne, 2004, s.25.

3 REGIONALA PROGRAM OCH PLANER I SKÅNE
Genomförande Kommunala översiktsplaner Verksamhetsplaner Handlingsprogram Projekt Investeringar – insatser Hos kommuner, statliga verk, Region Skåne med fleraktörer Exempel på styrinstrument med detaljerade mål Miljö- handlings- program Infrastruktur planer Trafik- försörjnings- plan Skånsk Livskraft - vård och hälsa Arbetsmarknads- politiska insatser Kulturpolitiskt program Tillväxtprogram (RTI) Strukturbild för Skåne Folkhälsa Grönstruktur- program Jämställdhets- strategi Kulturmiljö- program Landsbygds- program för Skåne Naturvårds- program Miljöstrategiskt- program för Skåne Visioner, mål och insatsområden REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM (RUP)

4 DE FYRA UTVECKLINGSMÅLEN FÖR REGION SKÅNE
TILLVÄXT: ”Tillväxt innebär positiv ekonomisk utveckling och ger möjligheter till ökad sysselsättning. Tillväxten stärks när kunskap och kompetens, entreprenörsanda, miljövärden, kultur, idrott, livskvalitet och andra kvalitativa resurser utvecklas. Tillväxt på lång sikt är en utmaning i arbetet med att skapa en konkurrenskraftig region.” ATTRAKTIONSKRAFT: ”Attraktionskraft innebär att Skåne är en tilltalande region att besöka, bo och verka i. Skåne och Öresundsregionen ska vid en samlad värdering uppfattas som en av de bästa och renaste regionerna i Europa och ska vara ett attraktivt mål för besökande, investerare, mässor, konferenser och andra aktiviteter.” BÄRKRAFT: ”Bärkraft innebär att Skånes tillgångar ska vårdas, bevaras och utvecklas för kommande generationer. Mångfalden och naturen ska bevaras och utvecklas. Invånarna i Skåne ska ha möjlighet att stå på egna ben, ta ansvar och med stöd av starka nätverk tåla påfrestningar. Barnen i Skåne får en bra uppväxt.” BALANS: ”Balans innebär att varje del av Skåne ska utvecklas på sina egna villkor och med beaktande av helheten. Lokala förutsättningar och resurser för tillväxt och utveckling ska främjas och tas tillvara. Olikheterna är berikande, utgör en styrka och ger den dynamik som krävs för Skånes utveckling. Alla delar av regionen ska stimuleras. Utveckling i en del av Skåne sker inte på någon annan regiondels bekostnad.”

5 Sveriges sammanfattade strategi för hållbar utveckling 8 Kärnområden
1 – FRAMTIDENS MILJÖ Miljökvalitetsmålen Naturvård och biologisk mångfald Havet Giftfri miljö 2 – BEGRÄNSA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA 3 – BEFOLKNING OCH FOLKHÄLSA Befolkningsutveckling och hållbara trygghetssystem Folkhälsa Arbetsliv Livsmedel 4 – SOCIAL SAMMANHÅLLNING, VÄLFÄRD OCH TRYGGHET Social delaktighet Integration och mångfald Jämställdhet Barns och ungdomars utveckling och delaktighet Trygghet från brott Kultur 5 – SYSSELSÄTTNING OCH LÄRANDE I ETT KUNSKAPSSAMHÄLLE Sysselsättning Livslångt lärande Forskning och utveckling 6 – HÅLLBAR EKONOMISK TILLVÄXT Hållbar ekonomi Hållbart näringsliv Innovationssystem och tekniköverföring Hållbara konsumtionsmönster 7 – REGIONAL UTVECKLING OCH REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR Regional utveckling Skogen som resurs Jordbruk, fiske och rennäring 8 – UTVECKLING AV ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE Bebyggelsemiljön Energiförsörjning Transportsystem och infrastruktur Ny informationsteknik

6 Likheter mellan de 8 kärnområdena och Skånes utvecklingsmål - tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans 1 – FRAMTIDENS MILJÖ Miljökvalitetsmålen Naturvård och biologisk mångfald Havet Giftfri miljö 2 – BEGRÄNSA KLIMATFÖRÄNDRIGARNA 3 – BEFOLKNING OCH FOLKHÄLSA Befolkningsutveckling och hållbara trygghetssystem Folkhälsa Arbetsliv Livsmedel 4 – SOCIAL SAMMANHÅLLNING, VÄLFÄRD OCH TRYGGHET Social delaktighet Integration och mångfald Jämställdhet Barns och ungdomars utveckling och delaktighet Trygghet från brott Kultur 5 – SYSSELSÄTTNING OCH LÄRANDE I ETT KUNSKAPSSAMHÄLLE Sysselsättning Livslångt lärande Forskning och utveckling 6 – HÅLLBAR EKONOMISK TILLVÄXT Hållbar ekonomi Hållbart näringsliv Innovationssystem och tekniköverföring Hållbara konsumtionsmönster 7 – REGIONAL UTVECKLING OCH REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR Regional utveckling Skogen som resurs Jordbruk, fiske och rennäring 8 – UTVECKLING AV ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE Bebyggelsemiljön Energiförsörjning Transportsystem och infrastruktur Ny informationsteknik

7 VARFÖR VERKTYG? För att: - metodiskt
föra in och beakta väsentliga samhällsaspekter i alla processer och beslut - systematiskt - konsekvent - ”enkelt” Tänka efter före Förbättrat beslutsunderlag Tydligt ta ansvar för dessa frågor genom att agera proaktivt istället för reaktivt Verktyg som pedagogisk process i sig

8 SYNAPS ÖVERGRIPANDE FUNKTIONER
SYNAPS ÖVERGRIPANDE FUNKTIONER SYNAPS konkretiserar prioriterade målområden nationellt, regionalt och lokalt. Visa hur och i vilken utsträckning planerade åtgärder kan bidra till hållbar utveckling. Underlätta för tillämparen att kritiskt och objektivt analysera den egna verksamheten. Analysera möjliga konsekvenser från befintliga och planerade åtgärder, projekt och program/planer. Identifiera möjliga målkonflikter och synergier mellan olika politikområden. Identifiera kostnadseffektiva lösningar. Visa på praktiska möjligheter och förutsättningar att genomföra olika åtgärder och hur olika beslut bör prioriteras. Belysa behovet av ökad sektorssamverkan samt ökat ansvarstagande mellan olika samhällsaktörer. Underlätta uppföljning och utvärdering. Det ska vara anpassningsbart för att motsvara olika verksamheters/sektorers verklighet.

9 VARFÖR SYSTEM ANALYTISKA PRINCIPER?
”Systems analysis tells you how to restructure systems to make them manageable. It tells you, for instance, that a culture simply cannot be based on continuous exponential growth. If you base society on the idea of enough, instead of the idea of more and more, then you can escape one system trap. If you build in forecasting facilities and a willingness to be watching for danger signals and a flexibility that allows for changes and redesign, then you can go a long way toward shortening those delays that make it so hard to steer. If you shore up the ability of resources to renew themselves, if you avoid dependence on renewable resources, if you watch for pollution and erosion and stop them sooner rather than later, then you can build a sustainable world.” Change is not doom (Meadows, 2000) Tillåter oss analysera komplexa system. Skapar utrymme för att överbrygga disciplinära och kulturella gränser för att nå konsensus. Lättare kommunicera och skapa gemensamma visioner. Visar helheter – man kan fokusera på det som är relevant och skala bort det som är mindre viktigt. Möjliggör att förena ”mjuka” och ”hårda” system. Världen och verkligheten är ej objektiv.

10 EXEMPEL PÅ NÄR VERKTYGET KAN TILLÄMPAS
Vid utformningen av enskilda åtgärder, projekt eller hela handlingsprogram. Vid framarbetandet av olika sektorprogram/strategier för att säkerställa ett aktivt förhållningssätt till hållbarhetsperspektivet i hela arbetsprocessen samt för att säkra en bättre synkronisering utav de olika programmen/strategierna inte minst! ”Programkomplexet” Vid uppföljning av projekt, åtgärder, program osv.

11 PÅBÖRJADE OCH KOMMANDE TILLÄMPNINGSOMRÅDEN IDAG:
Näringslivsutveckling - Region Skåne Öresundsregional Östersjöstrategi (ÖRÖS) – Öresundskommittén Länsstyrelsen i Blekinge – Boverket Personal Avdelningen – Region Skåne (Human Resources) Kompetensutveckling och Verksamhetsanalys för Hållbar Utveckling i Skånska Kommuner Kina, Balkan – SIDA, Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (UD) i samarbete med Ramboll Natura*, Stockholm. Erasmus Mundus – mastersprogram på EU-nivå *En av Sveriges ledande konsultfirmor inom Hållbar utveckling och naturresurs hushållning sedan 1973.

12 Internationellt erkända ”verktyg” för en hållbar utveckling
SEKTORSINTEGRERING: ”Utgångspunkten är att ett politikområdes övergripande mål skall integreras i andra politikområden och sektorer. En framgång i arbetet för hållbar utveckling är principen om samhällssektorernas miljöansvar. Den har lett till den pågående processen med en sektorsintegrering som innebär att ekonomiska och andra överväganden sammanvävs med miljöhänsyn i planering och beslutsfattande.” KONSEKVENSANALYSER OCH HÅLLBARHETSBEDÖMNINGAR ”En allsidig belysning av tänkbara konsekvenser av olika beslut är en grundförutsättning för att kunna bedöma om beslutet bidrar till hållbar utveckling. Med hjälp av konsekvensanalys kan de sannolika positiva och negativa konsekvenserna av föreslagna politiska åtgärder kartläggas. Det skapar möjligheter för väl underbyggda bedömningar av förslagen och bidrar till information om vilka avvägningar som behöver göras i förhållande till konkurrerande mål.” HÅLLBARHETSREDOVISNING ” Information är grunden för riktiga beslut. Regeringen ser mycket positivt på företagens redovisning av sitt arbete för en hållbar utveckling och stödjer GRI:s riktlinjer och kriterier för redovisning av sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer.” DIALOG OCH FRIVILLIGA ÖVERENSKOMMELSER SOM STYRMEDEL ”Hållbar utveckling är en process som kräver dialoger i alla sektorer och på alla nivåer i samhället. Överenskommelser som styrmedel är relativt nytt i Sverige. Exempel på överenskommelser med olika branscher är utfasningen av blyad bensin samt byggsektorns frivilliga producentansvar för byggvaror. Erfarenheterna från bl.a. Dialogprojekten Bygga Bo och Framtida Handel visar på att dialog, samverkan och överenskommelser kan vara ett effektivt styrmedel i arbetet med en hållbar utveckling och särskilt i komplexa processer som kräver förändringsarbete och systemutveckling.” Källa: En svensk strategi för hållbar utveckling - ekonomisk, social och miljömässig (rskr.2003/04:129

13 ”Vi måste ta ”Skåne ska bli en tillväxtmotor i Sverige och
Öresundsregionen!” ”Regionens aktörer måste värna om forskningens villkor!” ”Vi måste ta miljön på allvar!” ”Vi måste komma tillrätta med obalanser på arbetsmarknaden!” FoU NÄRINGSLIV MILJÖ ”Vi måste öka våra verksamheters kvalitet och effektivitet!” ARBETSLIV ”Vi måste slå vakt om samt utveckla den flerkärniga skånska ortsstrukturen!” FÖRSTÅELSE HELHETSYN SAMVERKAN OFFENTLIGA TJÄNSTER KOMMUNIKATIONER IDEELL SEKTOR BOENDE ”Föreningslivet stärker demokratin, integrationen och den långsiktiga samhällsutvecklingen!” ”Vi måste sträva efter goda boendemiljöer och ett varierat bostadsutbud samt verka för att minska bostadssegregationen!” KULTUR LÄRANDE ”Kunskap, kultur och upplevelser är centrala drivkrafter i ett samhälle som förespråkar och värnar om de humanistiska värdena!” ”Människor med kunskaper samt förmåga att tillämpa dessa är avgörande för en hållbar utveckling!”

14 ÖVERGRIPANDE STRATEGI I VÅR MODELL
VAR? 1 2 3 4 HUR? Utgångspunkter Sektorsanalys Avvägningar Handlingsvägar NÄR? RUP:s vision om: Tillväxt Attraktionskraft Bärkraft Balans förenas med visionerna i… En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och En svensk strategi för miljömässig (2003/04:129) En modell med metod och verktyg börjar ta form. VAD? Ekonomiska faktorer Ekologiska faktorer Sociala faktorer - VAR - HUR - NÄR - VAD - VEM påverkar deras verksamheter? Överenskommelser med tydlig ansvarsfördelning leder till skriftliga handlingsplaner VEM? Proaktiva åtgärder där systematisk hänsyn tas till samtliga dimensioner av begreppet livskraftig utveckling