Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.gu.se MORIA: Aristoteles. www.gu.se Aristoteles (384 – 322 f.kr) Teleologi (metafysik) Människans natur Det goda livet Dygdetik (Moraliskt ansvar)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.gu.se MORIA: Aristoteles. www.gu.se Aristoteles (384 – 322 f.kr) Teleologi (metafysik) Människans natur Det goda livet Dygdetik (Moraliskt ansvar)"— Presentationens avskrift:

1 MORIA: Aristoteles

2 Aristoteles (384 – 322 f.kr) Teleologi (metafysik) Människans natur Det goda livet Dygdetik (Moraliskt ansvar)

3 Aristoteles metafysik: form och materia Aristoteles former: immanenta idéer Allting av ett slag har samma inneboende form Materian skapar individualitet Allting som existerar har potentialitet och aktualitet

4 Aristoteles metafysik: Teleologi (1) Genom att ha en viss form får en substans också sin funktion, sitt telos, sitt syfte Väldigt mycket i naturen verkar vara ändamålsenligt det vill säga ha en viss funktion. Tänder gör att vi kan tugga Ögon gör att vi kan se Svampar fungerar som nedbrytare i ekosystemet Många har denna syn oreflekterat och är en viktig komponent av kreationismen

5 Metafysik: Teleologi (2) Biologiska processer verkar ha en viss riktning Valpar som växer upp kommer bli hundar inte katter Ekollon som planteras gynnsamt kommer bli ekar inte rosor Det finns en inre kraft som styr (biologisk) utveckling  Objektets form och telos Det förklarar regelbunden förändring i naturen Det förklarar varför det sker förändringar Att organismer består av materia förklarar variation

6 Metafysik: Teleologi (3) Allting har ett telos enligt Aristoteles Knivens telos är att skära Desto bättre ett objekt möter sitt telos desto bättre medlem av sin klass är det Desto bättre en kniv är på att skära desto bättre är kniven Applicerat på människor: Desto bättre en människa fyller sin funktion som människa, desto bättre människa är hen

7 Strävan efter det goda livet ”Varje form av kunnighet och undersökning anses liksom allt handlande och väljande sträva till något gott. Därför har man också med rätta deklamerat att det goda är det som allt och alla eftersträvar (NE, 1094a1).” Lycka är människans telos för att det är något vi strävar efter som ekollonet efter att bli en ek En lycklig människa är en bra människa

8 Finalt och instrumentellt gott Det finalt/intrinsikalt goda: det som är gott i sig självt Instrumentellt goda: det som hjälper en att nå något annat gott Någonting kan vara både instrumentellt och finalt gott

9 Det högsta goda: Lycka eller Eudaimonia Allmängiltigt: att vara målet alla mänskliga aktiviteter siktar mot Finalt: att alltid vara värt att välja för sin egen skull och inte för något annats skull Tillräckligt: att aldrig kunna göras bättre genom att lägga till något Lycka är målet med all mänsklig aktivitet

10 Människans funktion Måste relatera till människans form och vara unikt för människan Ämnesomsättning: gemensamt med växter och djur Varseblivning: gemensamt med djur Förnuft: utmärkande för människor Eftersom förnuftet är unikt mänskligt är det den aktivitet som måste stå i centrum för den goda människan men människan har också de andra själsdelarna

11 Vad är Eudaimonia? Tre förslag Det hedonistiska livet: det högsta värdet är njutningen. Det politiska livet: det högsta värdet är ära eller aktning. Det reflektiva livet: det högsta värdet är att använda sitt förnuft. Det goda livet för en människa är ett liv där den mänskliga naturen får utvecklas enligt sitt telos dvs. målet för en människas liv är att fylla utföra den mänskliga funktionen (ergon)

12 Den välfungerande själen Genom att vi har ett förnuft har vi två unika (typer av) förmågor 1)Förnuftsförmågorna 2)Förmågan att agera i enlighet med förnuftigt Genom använda dessa förmågor förverkligar vi vår mänskliga natur Själens delarMänsklig funktion Den mänskliga delenIntellektuella dygder Den djuriska delenKaraktärsdygder Den vegetativa delen(Hälsa)

13 Vad är en dygd? Intellektuella dygder: visdom, förståelse, praktisk visdom Karaktärsdygder: generositet, mod, måttlighet, stolthet, vänlighet, kvickhet osv. Karaktärsdygderna är handlingsdispositioner – något underliggande som får oss att uppvisa ett (moraliskt riktigt) handlingsmönster Karaktärsdygderna omfattar också hur man känslomässigt svarar på händelser

14 Karaktärsdygderna Den gyllene medelvägen Fara: feghet – mod – dumdristighet Njutning: Likgiltighet – måttlighet – Njutningslystnad Den dygdige inte bara har dispositionerna, de kommer också till uttryck Förutsättningar för dygd: ex. vänner, pengar, makt, skönhet, kön osv. Söka upp situationer för dygdigt beteende och undvika frestelser

15 Olika grader av dygd Olika personer har olika mycket av de olika dygderna En dygdig person: 1)Vet vad som är rätt 2)Agerar i enlighet med det som är riktigt Den mest dygdige 3) Är inte frestad att göra något annat än det som är rätt Den som inte vet av sig själv kan skaffa en förebild eller följa tumregler Dygd kräver övning och god uppfostran

16 Förnuftet Teoretiskt förnuft (Sofia): Vetenskap och generell kunskap om världen Praktiskt förnuft (Phronesis): Kunskap om hur vi bör agera. Ska vägleda den djuriska delen av vår själ. Det praktiska förnuftet har en del i att reglera vårt känsloliv  Teoretiskt excellens: vi når djupare kunskap och förståelse om världen Praktisk excellens: vi tänker, känner och handlar på rätt sätt

17 Eudaimonia En människa lever det goda/lyckliga livet när hon lever i fullt ut och i enlighet med din funktion 1)Kontrollera de djuriska delarna av sin själ 2)Utövar de intellektuella dygderna Förutsätter utövandet av teoretiskt förnuft ett praktiskt förnuft? Kan händelser efter döden påverka en persons lycka?

18 Frivillighet: moraliskt ansvar En person som handlar gott bör prisas En person som handlar ont bör klandras (och i värsta fall straffas) Aristoteles teori om frivillighet ligger till grund för stora delar av västvärldens syn på straffrättsligt ansvar Andra teorier om straff, beröm och klander Avskräcka andra Uppfostra individen

19 Att agera frivilligt: kontrollrekvisitet För att handling ska vara frivillig krävs det att personen som utför handlingen är orsak till den En person som fysiskt tvingas av en annan människa eller av naturkrafter kan inte sägas agera frivilligt En person som ställs inför ett hot är fortfarande orsak till sitt handlande men villkoren för situationen har förändrats och därmed också vad som är lämpligt att göra Arrington: Tvångsbeteende?

20 Att agera frivilligt: kunskapsrekvisitet För att en handling ska vara frivillig krävs det att personen som utför handlingen är adekvat informerad. Kunskap om vad som är rätt eller fel är inte nödvändigt Kunskap om fakta relevanta för situationen är nödvändigt: Vilken handling som utförs: på vilket sätt, för vilket syfte och med vilka konsekvenser Ytterligare krav: om personen blir informerad om relevanta fakta efteråt måste personen ångra sig. Gissningsvis för att det är personen som förtjänar klander eller beröm, inte handlingen

21 Klandervärd okunnighet En handling utförs i okunskap men personen som utför handlingen hade kunnat informera sig om vad som var fallet Ansvar förutsätter kunskap så vi måste vara i en position i vilken vi informerat väljer att inte informera oss Hur många situationer är sådana? Fler eller färre än vad vi tror?

22 Sammanfattning Teleologi (metafysik) Människans natur Det goda livet Dygdetik Likheter och skillnader från Platon (Moraliskt ansvar)


Ladda ner ppt "Www.gu.se MORIA: Aristoteles. www.gu.se Aristoteles (384 – 322 f.kr) Teleologi (metafysik) Människans natur Det goda livet Dygdetik (Moraliskt ansvar)"

Liknande presentationer


Google-annonser