Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

14.12.20141 Offentliga upphandlingar och den offentliga sektorns egna näringsverksamhet Ordförande Mikko Simolinna 22.2.2011 Torneå.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "14.12.20141 Offentliga upphandlingar och den offentliga sektorns egna näringsverksamhet Ordförande Mikko Simolinna 22.2.2011 Torneå."— Presentationens avskrift:

1 Offentliga upphandlingar och den offentliga sektorns egna näringsverksamhet Ordförande Mikko Simolinna Torneå

2 Källa: FiF:s näringslivspolitiska mätningsförfrågan 2010 Företagarnas syn på betydelsen av kommunernas näringspolitiska områden (3 kommentarer):

3 FiF:s synpunkter på kommunala upphandlingar  Små- och medelstora företags jämlika deltagningsmöjligheter i upphandlingarna skall säkerställas  Upphandlingspolitiken skall ledas som en del av näringspolitiken  Nivån på upphandlingskunskapen inom baskommunerna skall förbättras  Marknadskännedomen hos baskommunerna skall förbättras  Kommunerna måste förstå och bära sitt ansvar för servicemarknadernas utveckling  De små upphandlingarnas öppna och genomskinliga reglering är nödvändigt speciellt då tröskelvärdena höjs ”Servicens produktionssätt är inte ett självändamål, utan servicen skall produceras på det helhetsekonomiskt mest förmånliga sättet.”

4 Iakttagelser om upphandlingstrender  Centraliseringsutvecklingen fortsätter och förstärks såväl inom service- och varuupphandlingar  Förståelsen av helhetsekonomin och olika förfaringsmodellers påverkan på marknadsstrukturen är bristfälligt  Baskommunernas förmåga att som ägare styra den praktiska upphandlingsverksamheten försvagas  Kommunerna har inte fullständigt insett sitt ansvar för servicemarknadernas utveckling  Servicestrukturreformen har på många ställen skrotat väl fungerande och beprövad upphandlingspraxis  Allt det ovan nämnda är ägnat att försvåra särskilt små företagens tillgång till marknaden och möjligheter att klara sig i anbudsförfarandet

5 Utredning över stora städernas upphandlingar  Utreddes de 22 största städernas upphandlingspraxis och deras funktionsduglighet Utreddes bl.a.:  Basuppgifterna (bl.a.. budgeternas slutsumma, upphandlingarnas andel av bruksutgifterna..)  Hur upphandlingsverksamheten är organiserad?  Finns det en näringslivsstrategi och styr den uppgörandet av upphandlingar?  Existensen av en upphandlingsstrategi (beaktar den sme- sektorns företag och hur instruerar man små upphandlingar)  Upphandlingsinstruktioner  Praktiska samarbetet med företag (t.ex. hur informerar man om upphandlingar)  Uppföljning av upphandlingarna d.v.s. för man t.ex. statistik över upphandlingarnas riktning?

6 Slutsatser från utredningen  Bruket av samupphandlingsenheter och centraliseringstrenden är mycket vanlig i stora städer  En skild upphandlingsstrategi finns endast i en fjärdedel av städerna  Upphandlingsverksamhetens samband med näringspolitiken är vanligen svag  Ca 60 % av städerna har instruktioner för små upphandlingar  Sme-företag beaktas inte åtminstone systematiskt skilt för sig i upphandlingsinstruktioner eller upphandlingsstrategier  Få städer har en systematisk uppföljning av vem som vinner anbudsförfarandet  I den största delen av de utredda sakhelheterna finns också positiva undantag  De tidigare presenterade iakttagelserna om upphandlingstrenderna stämmer väl överens med resultaten av denna utredning

7 Gott exempel på rätt viljetillstånd: ”Fungerande servicemarknader är till fördel för staden och invånarna. Alternativt utbud föds dock inte utan betydligt kundunderlag. Vanda stad är en betydande lokal aktör inom servicesektorns, och dess beslut har ofta avgörande betydelse för marknadernas struktur. Tillkomsten av nya företag och andra aktörer förutsätter en serviceefterfrågan, som staden styr utanför sin egna organisation. Styrningen sker bl.a. genom att definiera den service som staden i fortsättning alltmer skaffar från marknaderna.” (Vanda stads produktionsstrategi för service, fri övers. MLi)

8 Gott exempel på rätt viljetillstånd: ”Genom att öppna den offentliga serviceproduktionen mer för konkurrens kan staden befrämja en marknad som också fungerar för små företag. Då basmarknaden är skapad kan företagen utveckla och utvidga sin verksamhet genom att erbjuda nya tjänster också till enskilda konsumenter.” ”Det ligger i stadens intresse att befrämja tillkomsten och utvecklingen av fungerande marknader.” (Helsingfors stads näringslivsstrategi, fri övers. MLi)

9 Gott exempel på rätt viljetillstånd: ”I upphandlingarna skall, alltid då det är motiverat och möjligt, säkerställas att också företag som inleder sin verksamhet, sme- företag och lokala företag har möjlighet att delta i anbudsförfaranden.” (Kuopio stads upphandlingsinstruktioner, fri övers. MLi)

10 Gott exempel på realistisk granskning: ”Under de kommande åren är det också viktigt att bereda sig på arbetskraftsbrist och en situation där staden är tvungen att köpa tjänster i allt högre grad från öppna marknader.” (Borgå stads servicestrategi)

11 Den offentliga sektorns näringsverksamhet  Den offentliga sektorns verksamhet som konkurrerar med företag på marknaderna är ett fenomen som är oerhört svårt att motivera  Den offentliga sektorns basuppgift är att ansvara för organiseringen av de lagstadgade uppgifterna  Den offentliga sektorns näringspolitiska uppgift är att skapa förutsättningarna för en mångsidig näringsstruktur och en fungerande marknad, inte att konkurrera med befintliga företag

12 Offentliga upphandlingar – en centraliserad eller decentraliserad modell Chef för näringsärenden Janne Pesonen Torneå

13 Utgångspunkter för utvecklandet av kommunservicens produktion  FiF: ”Servicens produktionssätt är inte ett självändamål – servicen skall produceras på det helhetsekonomiskt mest förmånliga sättet”  Det är svårt att se grunder för ett sådant läggande på entreprenad som ökar servicens kostnader eller försämrar kvaliteten  Utmaningen är fastställandet av de verkliga kostnaderna för kommunernas egna produktion för att kunna göra en trovärdig kostnadsjämförelse  En ytterligare utmaning utgörs av osäkerheter kring servicens kvalitet och produktifiering ”Kommunen kan spara pengar och utveckla sina köptjänsters kvalitet endast genom utnyttjandet av en mångsidig och fungerande servicemarknad”

14 Problemet med det nuvarande läget  Man fungerar redan ganska starkt nära gränslinjen till marknaden, men marknaderna fungerar inte riktigt  Efterfrågan ökar, men produktionen centraliseras  riktning mot allt sämre fungerande marknader (t.ex. Sociala tjänster produceras av över 3000 företag, men de 5 största vinner hälften av alla anbudsförfaranden)  Utgångspunkten för de fattade besluten måste vara social- och hälsovårdspolitiska, men det är nödvändigt att förstå de mekanismers funktion, som man ämnar utnyttja

15 Kommunal service och marknadernas funktion  Helt egen produktion – inga marknader  Delvis på entreprenad – dåligt fungerande marknader  Delvis på entreprenad – väl fungerande marknader  Helt på entreprenad – efterfrågan och marknaden själv bestämmer marknadernas funktionsduglighet Nuläge

16 Kommunal service och marknadernas funktion  Helt egen produktion – inga marknader  Delvis på entreprenad – dåligt fungerande marknader  Delvis på entreprenad – väl fungerande marknader  Helt på entreprenad – marknaderna själv bestämmer marknadernas funktionsduglighet Mål

17 Social- och hälsovårdsbranschens struktur Hälsovårdsföretag st.  Sysselsätter ca personer  Rentav 98,4 % av företagen är under 10 personers enheter  Sammanlagda omsättningen 2,1 Mrd € Socialtjänsteföretag st.  Företagens antal har nästa sexfaldigats från år 1995 till år 2008  85,8 % av företagen är under 10 personers enheter  Föreningar är tills vidare lite större aktörer än företag inom sociala tjänster  Det finns förutsättningar för en mångsidig producentstruktur med beaktande av företagens antal

18 Diversifierad mångproducentstruktur Efterfrågan (offentlig) Utbud Egen produktion Köptjänster ABP AB Firma 3:e sektorn Service- sedlar AB ABP Kunder 3:e sektorn (AB)

19 Vad förutsätter upphandlingslagen på riktigt? 2§: Principer för offentlig upphandling Den upphandlande enheten skall utnyttja befintliga konkurrens- förhållanden, behandla deltagarna i upphandlingsförfarandet på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara öppet och med beaktande av proportionalitetskraven. 20§: Förbud mot att dela upp upphandling eller kombinera upphandling på ett artificiellt sätt En upphandling får inte delas upp eller beräknas med exceptionella metoder i syfte att undgå tillämpning av bestämmelserna i denna lag. En varuupphandling eller en tjänsteupphandling får inte heller kombineras med en byggentreprenad eller upphandlingar annars kombineras på ett artificiellt sätt i syfte att undgå tillämpning av bestämmelserna i denna lag.

20 Sammanfattning:  Upphandlingen av rationellt uppmätta helheter från en fungerande marknad är alltid bättre än att som självändamål upphandla stora helheter från en dåligt fingerande marknad  Ansvaret för utvecklingen av servicemarknaderna ligger p.g.a. den starka efterfrågan hos kommunerna, som har ansvaret för organiserandet av servicen


Ladda ner ppt "14.12.20141 Offentliga upphandlingar och den offentliga sektorns egna näringsverksamhet Ordförande Mikko Simolinna 22.2.2011 Torneå."

Liknande presentationer


Google-annonser