Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.gu.se Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö LinCS 2014-12-13 The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.gu.se Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö LinCS 2014-12-13 The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction,"— Presentationens avskrift:

1 Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö LinCS The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society

2 Teman Hur människor skapar och för vidare erfarenheter, kunskaper och färdigheter Hur vi undviker att erfarenheter, kunskaper och färdigheter går förlorade Hur samhällen bygger upp ett socialt minne av erfarenheter och kunskaper Hur vi formas som individer av detta sociala minne

3 Hur kunskaper återskapas Primär socialisation (lärande i vardagen) Sekundär socialisation (skola och andra institutioner)

4 Social utveckling och kunskaper Utveckling från ett samhälle med låg arbetsdelning till ett komplext samhälle – Med avancerad teknik – Många olika verksamheter – En diversifierad social organisation

5 8000 f K 3000 f K Jordbruk Stadsstater Sociala omvandlingar av samhället Förändringar av intellektuella/fysiska tekniker med koppling till skrift Skolan Bilder Tidig skrift Piktografi Kilskrift Alfabetet Nationalstater Kapitalism Boktryck Notskrift för musik Press Radio IT Universitet Kloster TV Industrialism

6 Forskare som påverkat vår syn på lärande/utveckling/kunskap Platon ( B.C.) Aristoteles ( B. C.) John Dewey ( ) Jean Piaget ( ) Maria Montessori ( ) L. S. Vygotskij ( ) B. F. Skinner ( ) J. S. Bruner (1915-)

7 Platon

8 Aristoteles

9 Utgångspunkter: Lärande Hur individer, organisationer och samhälle utvecklar, återskapar och håller aktuella kunskaper och färdigheter. Detta fungerar förvånansvärt väl.

10 Utgångspunkter I alla dessa processer som vi kallar lärande är, har alltid varit och kommer alltid den viktigaste mekanismen att vara det helt vardagliga och vanliga samtalet och interaktionen ansikte mot ansikte.

11 Människan kan förstås som En biologisk varelse En social varelse En psykologisk varelse En historisk varelse En kulturvarelse

12

13 Lev Semenovich Vygotsky ( )

14 Alexander R. Luria ( )

15 Alexei N. Leontiev ( )

16 16 Vad vände sig Vygotskij emot? Behaviourism (associationism) – Klassisk betingning (respondent/Pavlov) Stimulus Respons

17 17 One of Pavlov’s Dogs, Pavlov Museum, 2005

18 18 Betingning kan inte förklara vad Vygotskij kallade – ”Högre psykologiska processer” – som han skilde från – ”Lägre psykologiska processer”

19 19 ”Högre psykologiska processer” Människors kreativitet Skapande förmågor Språk Tänka, minnas och lösa problem ….

20 Vygotskijs utgångspunkter: Människan är en kulturvarelse Hon har ’högre’ psykologiska förmågor som att minnas, att skapa, att vara kreativ, att omskapa sin omgivning …. Hon använder sig av kulturellt utvecklade ’redskap’ där språket är centralt

21 Mediering StimulusRespons Kulturella redskap Mediering

22 Mediering sker på två sätt Intellektuella redskap – Alfabet – Mätenheter (kilo, nM, grader …) – Begrepp (procent, energi, …) – Diskurser (grammatik, bokföring …) – ….. – Det vill säga genom språkligt burna kunskaper

23 Dels genom fysiska redskap Hacka, spade, kratta Hammare, spik, borr Datorer och annan teknik …..

24 Odlare Detaljhan dlare Nutritionsexpert Ekonom på näringsdeparte ment Naturvårdare Konstnär Transportör Förhandlare på WTO Forskare Bevattningsexpert Konsumen t Investerare i ett multinat. företag Juicetillver kare

25 Utvecklingszonen Människor befinner sig i ständig utveckling Utvecklingszonen eller the Zone of Proximal Development (ZPD) – Avståndet mellan det människor kan göra på egen hand och det de kan göra med hjälp av en ’mer kunnig kamrat’ – Olikhet befrämjar lärande

26 Närmaste utvecklingszonen Uppnådd kompetens utvecklingszonFramtida kompetens

27 Frågor Hur bygger då civilisationer och samhällen upp sparkapital i form av kunskaper och färdigheter? Vad innebär detta för människors sätt att lära och tillgodogöra sig erfarenheter, insikter och färdigheter? Hur formas vi av våra omständigheter?

28 Centrala drag i människans sätt att utveckla kunskaper: Man utvecklar sin kommunikation (språk, begrepp, berättelser och andra intellektuella tekniker) Man utvecklar fysiska tekniker och teknologier (artefakter) Man utvecklar tekniker (intellektuella och materiella) för dokumentation (och för det sociala minnet) Man skapar institutioner (sammanhang för att föra kunskaper vidare)

29 Allmänna genetiska lagen om kulturell utveckling ”Varje funktion i barnets kulturella utveckling uppträder två gånger, eller på två plan. Först finns den på det sociala planet, och sedan på det psykologiska planet. Först finns den mellan människor som en interpsykologisk kategori, och sedan inom barnet som en intrapsykologisk kategori”. (1981, s. 163)

30 Uttolkning Mellan människor Mamma Bror Boll Cykel Kärlek Demokrati Procent Inom människor Mamma Bror Boll Cykel Kärlek Demokrati Procent

31 Språk som redskapens redskap (tool of tools) Appropriering av språkliga redskap sker genom: Kommunikation med andra – Språkliga redskap som används mellan människor (inter-psykologiskt) tas över av individen och blir (intra-psykologiska) Tänkande som ’inre samtal’

32 Människans två utvecklingslinjer Ålder Biologisk utvecklingslinje Sociokulturell utvecklingslinje

33 Intellektuella/språkliga redskap: Berättelser (narrativer) som kunskapsform (sätt att organisera information) – Berättar vår historia – Skapar oss en identitet (vilka är vi?)

34

35 Primära redskap (artefakter)

36 Teknik som – externalisering (objektifiering) av erfarenheter i materiell, intellektuell och estetisk form – teknik som design

37 Representationella redskap

38 Skrift som en teknik att minnas

39 Kilskriftens utveckling

40

41 Kilskriften Det första exemplet i historien (i vår del av världen) på en teknik för kommunikation som var så komplicerad att den måste läras in genom undervisning Leder till att skolor med en systematisk och kumulativ pedagogik inrättas Undervisning baseras på antaganden om hur människor kan lära

42 Roughly speaking, they [schools] come into existence when social traditions are so complex that a considerable part of the social store is committed to writing and transmitted through written symbols. Written symbols are even more artificial or conventional than spoken; they cannot be picked up in accidental intercourse with others. In addition, the written form tends to select and record matters which are comparatively foreign to everyday life. (Dewey, 1916/1966, p. 19)

43 Anledningar till att skriftspråket fått så stor betydelse: Blev en del av viktiga samhällsinstitutioner (handel, rättsväsende, skola, vetenskap etc) Blev ett sätt att bygga upp ett socialt minne (dokumentera)

44 Representationella redskap Skrift går från att vara en minnesteknik för dokumentation av information till att bli en teknik för representation där också berättelser (narrativer) kan återges. Det vill säga berättelser kan leva både i tal och text

45 Representationella redskap som bilder, text, symboler etc. är inskriptioner som existerar både som intellektuella och materiella objekt

46 Artificiella minnessystem (AMS) Externa minnessystem (EMS) Texter Kartor Register Databaser Instrument (kalkylatorer, kompasser etc.) …………….

47 Egenskaper hos AMS Kan spridas och existerar i det publika rummet Är permanenta Kan återanvändas Är obegränsade i sin kapacitet Är organiserade med utgångspunkt i explicita och (semi-)publika regler

48 Inskriptioner Inskriptioner innebär en reifiering (ett förtingligande) av mänskliga erfarenheter (omvandlar mänskliga erfarenheter till information)

49 Artificiella minnessystem är externaliseringar (objektifieringar) som re-presenterar mänskliga erfarenheter, idéer, tankar, föreställningar, insikter, information med hjälp av symboliska system (siffror, bokstäver …) Förutsätter tolkningspraktiker och tolkningsgemenskaper Tolkningsgemenskaper är alltid sociala Varje tolkning är både en återskapande och en nyskapande (kreativ) process

50

51

52 Skriftspråket och text Som har blivit samhällsbärande och som förändrade människors erfarenheter Som blev grunden för vår typ av demokrati, vårt rättsväsende, vår utbildning, etc. (dokumentsamhället)

53 Digital teknik Nya sätt att minnas/dokumentera. ’Löser’ problemet med lagring av information. Nya sätt att dela information och nya sätt att samarbeta. Virtualitet och interaktivitet. Uppmuntrar nya sätt att lära. Digital literacy som en förlängning och transformation av traditionell text ’literacy’. Multimodalitet men samtidigt ytterligare en seger för skriftspråket. Nya sätt att få tillgång till information. Tillgänglighet.

54 Digital teknik Övergången från externalisering (lagring) av information till externalisering av mänsklig intelligens/förståelse –Miniräknaren –Stavnings- och grammatikprogram –CAD/CAM programvara –GPS-navigatorn –Bokföringsprogram –…..

55 Förändringar av våra sätt att lära och förstå Vi behärskar komplexa uppgifter utan att förstå den ingående stegen Teknik fungerar som en ’black box’ (trust) Vi lär alltmer från det ’komplexa’ till det ’enkla’ Vi ’förstår’ som en del av praktiker och utan att nödvändigtvis ’förstå’ som en del av hierarkiskt ordnad kunskap (som exempelvis i skolans ämnen)

56

57 Tolkningar av lärande i en digital värld Meta-kommunikativa förmågor (som att välja, sortera, kritiskt granska, modellera etc.) Lärande blir förmågan att transformera information och kunskap så att den blir relevant för lokala syften, lärande ligger i det performativa och transformativa


Ladda ner ppt "Www.gu.se Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö LinCS 2014-12-13 The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction,"

Liknande presentationer


Google-annonser