Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Skolans undervisning i Idrott och Hälsa - ett ”fysiologiskt (?)” perspektiv Örjan Ekblom Forskare.

En presentation över ämnet: "Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Skolans undervisning i Idrott och Hälsa - ett ”fysiologiskt (?)” perspektiv Örjan Ekblom Forskare."— Presentationens avskrift:

1 Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Skolans undervisning i Idrott och Hälsa - ett ”fysiologiskt (?)” perspektiv Örjan Ekblom Forskare GIH

2  Många aspekter på undervisningens innehåll.  Hälsoaspekten ser jag som viktigast.  Hälsa nu och i framtiden genom FA är vår uppgift  Olika ”hälsor”, visst.  FA, vilket är vårt område, förbättrar hälsan i en rad olika aspekter  På många områden finns evidens för hur lektioner kan utformas för akuta och i viss mån långsiktiga hälsovinster

3 Evidensbaserad undervisning  Innehåll?  Vilket lektionsinnehåll skapar god fysisk självkänsla?  Vilka typer aktivitetsformer och lektionstyper leder till ett livslångt val av fysiskt aktiv livsstil?  Vilka typer av fysiska aktiviteter ger ökad inlärningsförmåga?  Vilka aktivitetsformer påverkar metabol hälsa?  Hur påverkar fysisk aktivitet mental hälsa?  Hur ska undervisningen i Idrott och Hälsa se ut?  Ska en ”fysiolog” svara på det? En positivist?  Tja, varför inte, detta är ju fysiologiska mekanismer, vilka bör beforskas kvantitativt

4 Hur ska vi hitta effektiva undervisningsformer  Inte alla studier har varit designade för att svara på detta.  Den medicinska, framgångsrika, formen av forskning har varit reduktion, sönderdelning.  Brant kunskapsutveckling på detta område måste tillkomma. Många enskilda studier.  Om jag fick önska: inslag av fysisk träning med evidens mot hälsoeffekter nu och i framtiden.  Huvudlöst? Reduktion?

5 Är barns fysiska aktivitet ett problem?  Inga längre dataserier med objektiv metodik  Tid i stillasittande  Tid i måttlig till intensiv aktivitet  Självrapporterad data tyder på en uppdelning  Ökad föreningsanslutning  Minskat spontanidrottande

6 Indirekt data Andel överviktiga och feta

7 Indirekt data Konditionsvärde

8 Vad skulle hända om man tränar kondition?  Påtagliga effekter på  Kognition  Depression/nedstämdhet  Metabol risk

9 Chaddock, et al. Brain Res 2010 Bättre kognitiv kontroll hos barn med hög, jmf låg kondition. (Pontifex et al J Cogn Neurosci 2011). Kan bero på många saker, stress, sömn, mm.

10 Kondition och basala ganglier Chaddock, et al. Dev Neurosci 2010

11 Kondition och kognition  Kausalt beroende hos möss ( Aguiar AS et al. J Neural Transm 2008, Marais L, et al Metab Brain Dis 2009)  Kausalt hos äldre

12 Fysisk aktivitet påverkar hjärnan Erickson et al PNAS 2011 120 fp Ca 66 år Promenader 10 -40 min

13 Vad skulle hända om man tränar kondition?  Påtagliga effekter på  Kognition  Depression/nedstämdhet  Metabol risk

14 Stresstrender

15 Fysisk aktivitet och depression  Kondition är kopplat till depressiva symptom ( Greenleaf et al Res Q Exerc Sport 2010)  Förbättrad kondition påverkar depressionsstatus (Crews et al Percept Mot Skills 2004)  Svagare samband för FA ( Hume et al J Phys Act Health 2011)

16 Fysisk aktivitet och upplevd hälsa  Amerikansk studie på 11-16 åringar (pojkar och flickor) med fetma/grav fetma  Ca 1/3 deprimerade och 27% hade suicidala tankar  Tre grupper  Kontroll, Placebo och Träning  Utfall  GSW, PSW och BMI  Resultat  Träningsgruppen ökade GSW och PSW  Inga förändringar i BMI

17 Vad skulle hända om man tränar kondition?  Påtagliga effekter på  Kognition  Depression/nedstämdhet  Metabol risk

18 Kondition och metabol risk Rizzo et al J Pediatr 2007 Samvarierar sannolikt mer kraftigt med metabol ohälsa än FA (Hurtig-Wennlöf et al 2007, Anderssen, et al 2007) Många, många enskilda studier. Glukoskontroll Blodfetter Kärlhälsa Blodtryck Fettmassa OBS: Hög stabilitet ! Klustering sker sannolikt redan före puberteten.

19 Lektionsutformning?  Hur kan konditionsträning se ut?  Icke rangordnande!  Individuellt?  Spinning  ”Gympapass”  Stationsaktiviteter  ”Uppstyrda raster” och klassrumsträning.  OBS dålig träningseffekt före puberteten, men påverkan kan vara densamma

20 Vad skulle hända om vi styrketränade barn  Styrka ger  Metabol hälsa hos överviktiga och hos normalviktiga  I vissa fall en förutsättning för koordination och motorisk kapacitet  Förbättrad skeletthälsa  Sänkt grad av depression (Larun, et al Cochrane Syst Rev 2009)

21 Hur kan styrketräning ser ut  Styrketräning hos unga kan göras med tyngder, men det är inte nödvändigt.  Kul  Effektivt tidigt  Lekfullt  Sammanfaller med konditionsträning

22 Vad skulle färdighetsträning i motorik kunna ge?  Stark koppling till olika mått och definitioner av ”hur- bra-jag-är-på-sport” vilket i sin tur är starka prediktorer för direkt och framtida FA  Guldålder???  Mätning???  Koppling till upplevd (och verklig) kroppslig kompetens  Målet är att höja svansen, inte rätlinjigt

23 Förbättring av motorik  Motorisk utmaningar i äventyrsbanor, utomhusaktivitet, takt, ordningsföljd, avpassning i kraft och hastighet.  Grad av besvär  DCD  ”Klumpig”  Muskulärt svag  Samverkan med skolhälsovård  Visa på lämpliga aktiviteter

24 Annan kunskap kring utformning  Kunskap och attityd  ger ökad PA?  Direkta lektionsstudier (observation, objektiv metodik)  Sär/sam undervisning?  Hur gör man för att alla (inkl svansen) tränar tillräckligt? Hur ska lektionen se ut?  Inne /Ute?

25 Är utomhusaktiviteter särskilt bra?  Compared with exercising indoors, exercising in natural environments was associated with greater feelings of revitalization and positive engagement, decreases in tension, confusion, anger, and depression, and increased energy. However, the results suggested that feelings of calmness may be decreased following outdoor exercise. Participants reported greater enjoyment and satisfaction with outdoor activity and declared a greater intent to repeat the activity at a later date. Thompson Coon et al Environ Sci Tech 2011

26 Långtida effekter  Prestationsförmåga god tracking  Metabola risker är stabila  Mental hälsa är påverkbar, men sannolikt rätt stabil.  Aktivitet moderat tracking, i synnerhet stillasittande ( Biddle et al 2009)  Stillasittande är kopplat till mental hälsa.  Annan livsstil  Vilket undervisning ger hör chans till ett fysiskt aktivt liv?

27 Långsiktiga mål  Motivation:  Reduktion är sannolikt inte rätt väg  Kvantitativa, pedagogiska experiment!  Tydlig intervention!  Tydliga utfall!  Interventionsstudier:  Motiverande samtal  Utbildning  Fysisk planering  Regler och förordningar  NU: LEKTIONSPLANERING OCH LÄSÅRSPLANERING  Sällan utvärderade på bra sätt

28 Översiktliga betygskrav  Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan  Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt värdera resultatet.  Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer  I övrigt: socialisering inom idrotten, säkerhet, ergonomi

29 Kroppslig förmåga  Jmf ”2 x 7 x 52 x 5”  Att vara kapabel att leva ett fysiskt aktivt liv.  Grund:  Inte vara hämmad av dålig ”ork”  cykla,  simma,  vara ”oklumpig”,  ha en positiv attityd till den egna förmågan.  Insikt om betydelsen: vi har hamnat lite fel i starten, jmf tandborstning, bilbälte, etc

30 Click to edit Master subtitle style Fin!

31  En stor del av studierna kring Idrott och hälsa söker svar på hur en rad höga mål kan uppnås:  Demokratisk medborgare  Laganda/lagspelare  Om IoH är särskilt lämpligt, finns begräsad evidens för hur vi utformar lektioner för detta  Tidigare studier inte designade för att besvara ”Hur ska en lektion se ut?”  Hälsa är viktigt  Låt oss hålla oss till det vi vet, fram tills vi vet hur lektioner ska utformas för ”de högre målen”,

32 Ett ”fysiologiskt” perspektiv?  Hur har innehållet tidigare beforskats?  Kvalitativa studier  Kartläggningar  Begränsad generaliserbarhet  Att reducera forskning av effekter av fysisk aktivitet på mental och fysisk hälsa, nu och i framtiden till ett ”fysiologiskt” perspektiv är en reduktionistisk härskarteknik.  Att påstå att kvantitativa studier av interventioner och longitudinella effekter av idrottsundervisningen är en ”mindre del” är märkilgt!  Okänd avsändare!

33 Vad behövs?  Kvantitativa.  Generaliserbara.  Pedagogiska experimentella studier.  Tydlig intervention!  Tydliga utfall!

34 Tidigare studier  Akuta effekter  Mental hälsa  Inlärning  Fysisk hälsa  Livsstil?  Långtida effekter  Val av livsstil  Psykisk, fysisk hälsa

35 Vilka berörs?  Ungefär hälften av barnen är medlemmar i en idrottsförening.  Hur många av dessa är tillräckligt fysiskt aktiva?  Övriga är bara till del spontant aktiva.