Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utredningen om högskolans utbildningsutbud NUAK 2014: Vem utbildar vi för? Vad är bra utbildning? Lars Haikola Utredare Högskolans utbildningsutbud 2014-09-22.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utredningen om högskolans utbildningsutbud NUAK 2014: Vem utbildar vi för? Vad är bra utbildning? Lars Haikola Utredare Högskolans utbildningsutbud 2014-09-22."— Presentationens avskrift:

1 Utredningen om högskolans utbildningsutbud NUAK 2014: Vem utbildar vi för? Vad är bra utbildning? Lars Haikola Utredare Högskolans utbildningsutbud

2 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Vem utbildar vi för? Vad är bra utbildning? Vad är utbildning bra för? För vem är utbildning bra? 2

3 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Disposition Svensk högre utbildning 2014: fakta, karakteristika, trender Utmaningar –Massutbildning – Humboldt –Finansiering –Output i fokus –Kvalitet Dimensionering –Tillgång o behov –Högskolans mål; yrkesutbildning o bildning –Det svenska dimensioneringssystemet Utredningen Högskolans utbildningsutbud 3

4 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Universitet och högskolor Årsrapport 2014 (UKÄ Rapport 2014:7) 34 universitet o högskolor (+ 14 enskilda mindre) anställda ( helårspers.), varav 2/3 akademiker reg studenter (-2%) [ helårsstud (- 2 %)] –varav 59 % kvinnor –varav nybörjare (-1%) –varav inresande studenter (-11 %) forskarstudenter –varav 48 % kvinnor –varav nybörjare (-20 %) varav utl fo stud nybörjare  ½ miljon individer i högskolan! 4

5 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Högskolesektorns kostnad 74.1 miljarder kr (+ 2 miljarder kr) inkl studiemedel (11.1 miljard kr) 2.0 % av BNP 5

6 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Karakteristika o trender 2014 Högskolan fortsatt mycket stor – trots viss minskning av studenter Svårare att komma in – färre nybörjare i högskolan Allt yngre studenter Allt mer programinriktat utbildningsutbud Prestationsgraden ökar något Allt fler examina Allt längre utbildningstid Mer välutbildade lärare Trots ökade forskningsresurser – färre nybörjare på forskarnivå! Högskolan alltmer forskningstung – balansen utbildning – forskning förändrad 6

7 Utredningen om högskolans utbildningsutbud registrerade studenter höstterminen 2013, varav inresande studenter (7 %) 7

8 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Fortsatt färre nybörjare i högskolan 8

9 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Markant föryngring av nybörjarna 9

10 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Antal högskolenybörjare fördelade efter studieform – totalt, samt exklusive inresande studenter 10

11 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Prestationsgraden har upphört att sjunka – utom för fristående kurser på distans 11

12 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Fler examina o allt längre utbildningstid i avlagda examina 12

13 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Sammantaget - den svenska högskolan 2014 Högskolan är mycket stor - den största statliga arbetsgivaren - o fortsatt växande Mer resurser än någonsin Mer efterfrågad än någonsin o har fortsatt högt förtroende men också Högre krav o fler utmaningar än någonsin! 13

14 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Utmaning 1 Massuniversitet kontra Humboldt Hur kan ett humboldtideal skalas upp i en massutbildning? –Det klassiska universitetet, format av ett humboldtideal, har aldrig funnit former för en modern massutbildning Många utmaningar utgör försenade reaktioner på massuniversitetets uppkomst Detta berör idag frågor som –Breddad rekrytering/wider access – social mobilitet - LLL –Kvalitet – akademisk standard –Diversifiering av utbildning o lärosäten –Forskningsanknytning –Den akademiska professionen –Högskolans finansiering –Statusförsämring 14

15 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Utmaning 2 Finansiering Högre utbildning ska förbli en massutbildning Svensk HE har 85 % offentlig finansiering Offentliga resurser kommer inte att tillföras för att motsvara de behov högre utbildning har Alltså - fler ska utbildas för mindre pengar Diversifierad finansiering krävs! Från public good mot private good! 15

16 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Utmaning 3 Output i fokus Kraven gäller både högskolan som organisation och högskolans verksamhet - utbildning och forskning Ökade krav på effektivitet, nytta, och ”value for money” Ökade krav på utvärdering, redovisning o kontroll Resultatorienterade finansieringssystem Outsourcing av management (fastigheter, IT, administration, etc) Effektivitets- o nyttokrav svåra att förena med några av högskolans klassiska uppgifter – bildning, personlighetsutveckling. Hotas ”universitetets själ”? 16

17 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Utmaning 4 Utbildningens kvalitet Högskolan styrs fr a genom resurser och genom mål Utbildningens mål anges i högskolelag o högskoleförordning Resultatutvärdering av utbildning, dvs utvärdering av om examensmålen uppnås – är en del av hur högskolan idag styrs 17

18 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Kvalitet – hur bedöma? Universitetskanslersämbetets utvärderingar redovisas i Resultatsök utbildningar utvärderade – c 80 % Bristande kvalitet: 26314% Hög kvalitet: % Mycket hög kvalitet: 28216% Är detta rimligt eller orimligt? 18

19 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Kvantitet - Vem utbildar vi för? Högkolans dimensioneringssystem – finns det? 19

20 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Vad är ”behovet” av högskoleutbildade? Hur många tillförs arbetsmarknaden idag? Hur många högskoleutbildade behöver svensk arbetsmarknad? Vilka riktvärden finns – i EU och i Sverige? Hur dimensioneras högre utbildning? 20

21 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Examina o examinerade 21

22 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Antalet generella examina fortsätter att öka medan yrkesexamina varierar 22

23 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Om examina Många studenter tar ej ut examen alls! Svenskt fenomen! Alltfler studenter tar ut mer än en examen – idag c –Bolognareformen – ny examensstruktur medför fler examina Antalet dubbelexamina har ökat –Dubbelexamina individer –Trippelexamina individer Generella examina är fler än yrkesexamina – trendbrott 2009/10! Kvinnor tar examen i högre utsträckning än män – gäller alla typer av examina utom masterexamen 23

24 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Alltså Totalt antal examina Totalt antal examinerade individer Totalt antal examinerade svenska individer Totalt antal förstagångsexaminerade individer – stabilt sedan

25 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Hur många behövs på arbetsmarknaden? Det är svårt att göra prognoser –Arbetsmarknaden är inte stabil –Kompetenskraven ökar kontinuerligt –Tillfälliga konjunkturer påverkar –Globaliserad arbetsmarknad försvårar –Studenter skapar nya arbetsområden 25

26 Utredningen om högskolans utbildningsutbud EU - ”Moderniseringsagendan” Modernisering av högre utbildning [COM (2011) 567 final] Fler ungdomar ska ha avslutat högre utbildning o fler forskare behövs Fram till 2020 kommer 35 % av arbetstillfällena i EU att kräva högre kvalifikationer men endast 26 % av arbetskraften har för närvarande avslutad högre utbildning. 26

27 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Sveriges nationella mål inom Europa 2020-agendan 40 – 45 % av den yngre generationen (30-34 åringar) ska ha avslutad högre utbildning –Ungefär som Danmark, Finland, BeNeLux, Tyskland, Polen, Spanien –men lägre än Frankrike 50%, Irland 60 % Idag har 42 % av 25 – 34 åringar i Sverige högskoleutbildning 27

28 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Högskolan har flera mål Arbetsmarknadsförberedelse, sysselsättning, anställningsbarhet, användbarhet, nytta men också Bildning, samhällsmedborgarkompetens, fritt kunskapssökande, personlighetsutveckling, kritiskt tänkande, skapa sammanhang Alla kompetenser behövs – är nyttiga - och omfattas av Högskolelagens krav 28

29 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Studentens val Lärosätenas dimensionering är starkt beroende av studentens val Studenter förutsättes vara rationella och välinformerade individer som väljer utbildning med hänsyn till den förväntade arbetsmarknadens behov. Studieinformation och –vägledning del av systemet Högskolesektorns erfarenheter stödjer idén att studenter är bättre framtidsspanare än högskolor, näringslivsorganisationer och prognosinstitut 29

30 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Det svenska ”dimensioneringssystemet” Sverige saknar nationell dimensionering av högre utbildning Dock dimensioneras utbildning som är dyr och starkt eftersökt av ”taket” till ersättning och tillgång till praktikplatser Sveriges dimensioneringssystem - en balansakt mellan individens önskemål och samhällets behov där det ytterst är den enskilda individen som har beslutsmakten 30

31 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Från centralstyrning till lärosätesstyrning H 77 – högskoleutbildning som social ingenjörskonst – fem yrkesutbildningssektorer - central styrning av dimensioneringen vid varje lärosäte ”Frihetsreformen” 1993 – centralstyrningen upphävs – statsmakterna anger examensmål för ett fåtal samhällsvitala examina – även denna styrning försvann efterhand Idag – lärosätena har ansvar för att dimensionera utbildning ”Systemkunskapen” om det nationella utbildningsutbudet har urholkats 31

32 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Utredning om högskolans utbildningsutbud; U 2014:09 Utredaren ska l. beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren, 32

33 Utredningen om högskolans utbildningsutbud U 2014:09 2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex. fördelningen mellan fristående kurser och kurser inom program, fördelningen mellan master- respektive magisterutbildningar, andelen kurser och utbildningar som har en mer direkt arbetsmarknadsanknytning och utbildningar och kurser som främst ges i bildningssyfte, utbudet av utbildningar som leder till examen och utbudet av utbildningar av fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär, 33

34 Utredningen om högskolans utbildningsutbud U 2014:09 3. göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen. 34

35 Utredningen om högskolans utbildningsutbud U 2014:09 Utredaren ska också beskriva utvecklingen och föreslå åtgärder inom bl.a. följande specifika områden: sommarkurser och distansutbildning öppen nätbaserad utbildning vissa examensfrågor, och användning av ersättningsbelopp för utbildning. 35

36 Utredningen om högskolans utbildningsutbud Vilket betyder att Jag ber att få återkomma till NUAK efter 15 okt 2015! Tack för uppmärksamheten! 36


Ladda ner ppt "Utredningen om högskolans utbildningsutbud NUAK 2014: Vem utbildar vi för? Vad är bra utbildning? Lars Haikola Utredare Högskolans utbildningsutbud 2014-09-22."

Liknande presentationer


Google-annonser